04 maj 2021

Ett paradis inom räckhåll.

Mitt emellan himmel och helvete befinner jag mig i. Ett stycke paradis, utav guds nåde. Ibland pendlar jag liksom många andra, mellan båda platserna. Som en skenande jojo. Eftersom jag knappast är unik på något sätt. Inbillar jag mig att många balanserar på den där yttersta plankan. I hopp om att inte ramla ned i den bottenlösa avgrunden. I dessa svåra tider kravlar nog många, efter det där sista halmstrået. I hopp om att finna den? Ibland lyckas man ibland går det käpprätt åt helvete.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Dikt från roten. Di.47: Hjärtats hemlängtan.

Jag törstar efter något jag ännu inte känner, en kärlek som river murar och tänder stjärnor i det fördolda. En hunger som inte låter sig mät...