11 maj 2021

Jakten på sitt försvunna jag?

Kvällens sista inlägg handlar om att lägga sig tillrätta i sängen, på solsidan, i debatten eller rabatten? Eller lägga sig i framkant för att undvika skuggsidan, läsidan eller pålandsvinden? Kanske lättare sagt än gjort. Alla är inte i rampljuset hela tiden, vissa kanske undviker linsljuset. Eller går in i en mental källare för att finna sitt försvunna jag? Tja vad säger man? Hur som helst skall jag snart ut en sista gång med jycken Dino. Den obligatoriska kiss rundan. Sedan tänker både han och jag dra nåt gammalt över oss.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Dikt från roten. Di.47: Hjärtats hemlängtan.

Jag törstar efter något jag ännu inte känner, en kärlek som river murar och tänder stjärnor i det fördolda. En hunger som inte låter sig mät...