Livets små viktiga ting?

Som sagt ingenting är skönare än just lugnet på morgonen innan allt startar upp. En och annan morgonpigg fågel kvittrar. Den där ni vet ack så viktiga lilla egentiden innan övriga familjen vaknar upp. Efter det så är det full action, med skolor jobb och gud vet vad? Den där minimala så betydelsefulla stunden, då man sitter allena vid köksbordet dricker sitt kaffe tar sin "too much" macka den är obeskrivbar det måste upplevas?

Att fånga dagens nu, andas in dess oskuldsfulla atmosfär känna den positiva magkänslan. Som sagt alla är vi olika i den frågan, typ min tonårsdotter som inte vill ha frukost om hon nu inte blir tvingad förstås. Som skolan eller så, men nu på sommarlovet är det brunch som gäller. Herregud nåt annat är otänkbart?

Sådan husse sådan matte?

Som vanligt tycker jag att det där med sömnen är överskattat? Som vanligt vaknar jag alltid upp vid just den här tiden, oavsett om jag har semester eller är ledig? Måhända är det här en arbetsskada, kanske ni tycker? Men det är det inte, för det har jag alltid gjort. När jag jobbar ställer jag såklart väckarklockan på 04.30.

Jag älskar dom här tidiga mornarna då huset sover, familjen drar sina knappt hörbara timmerstockar även jycken ligger relativt orörlig. Han rör sig inte förrns nådiga frun reagerar, då tittar han yrvaket upp som på ett kommando. När jag vaknar vet jycken utav erfarenhet, att det är bäst att "spela död" så länge det varar. Han vill ogärna följa med ut på sin första arla kissrunda då.

När groggen byter dag?

Som jag ser det så finns det alltid något att skriva om? Små saker små episoder några stoft som ploppar upp ur ens inre. Ibland hipp happ bara så där. Det kan vara vad som helst. Det vara som idag då jag hemskt gärna skulle vilja ligga i mitt spa bad och dricka grogg. I parti och minut. Dessvärre blev det inte så? Istället blev det bara vin? Inte fy skam det heller. Groggen tar vi en annan dag liksom. Veckan består som sagt utav flera dagar?

I ugnen gosar laxen till sig på spisen kokar för tillfälligt min färskpotatis upp. Det minsann är det inget fel på. Har man nu inget att skriva om, kan man alltid skriva om när jag i morse stötte på den där haren som prompt ville upp på min altan. Stopp och belägg. Till sist fick jag säga den där envetna harkranken att dra dit pepparn växer. Troligtvis lyssnade harkraken på uppmaningen, och drog iväg som en avlöning. Tack för den passningen.

Allt är inte guld som glimmar?

Ännu en dag i vårt rike, krönades med en tripp till dotterns medryttarhäst. I och för sig mot min vilja med ett sjukdomstillstånd som inte är utav denna värld. Klart att man ställer upp för sin dotter, det skall fyllas på vatten det skall fixas i hagar och så vidare. Fast jag kanske inte är i den allra bästa formen, det är smällar man får ta. Under tiden lyssnade jag på dom svenska fotbollstjejerna som trots allt grejade ett silver.

Fast det var sjukt nära guldet om man säger så. Men allt är inte guld som glimmar? Klart att man kunde ta på tjejernas stora besvikelse självklart. Surt sa räven om rönnbären. I morgon är det dags för vårt hopplandslag då laghoppningsfinalen skall hoppas, även där klassas Sverige som en guldkandidat. Hur som helst så är sportens så här, ibland vinner man ibland torskar man.

När diverse profeter landar rätt i Närke myllan?

Det sägs att alla blir inte profeter i sin hemstad? I mitt fall Örebro, men några har blivit det såsom Torsten Ehrenmark som i för sig var född i Lindesberg uppväxt i Örebro men dog i London 10 Mars 1985. Även Hjalmar Bergman var av Örebro börd men dog i Berlin 1 januari 1931. Dessa lysande profeter hittade alltid hem till sina rötter, oavsett var på jordkloten dom befanns i? Sedan har vi självfallet vår svenska deckardrottningen Dagmar Lange, som dock lystrade till sitt författarnamn Maria Lang.

Hon var förvisso född i Västerås 31 Mars 1914 och dog i Nora utanför Örebro 8 Oktober 1991. Personligen är jag född här i Örebro för över ett halvsekel sedan, och med största sannolikhet kommer jag även dö här. Som sagt var man än befinner sig på jordklotet, så hamnar man alltid förr eller senare hem till sina rötter i mitt fall i Närkemetropolen Örebro. Av jord är du sprungen av aska du bli?

Dagen efter tomorrow?

Är en sådan människa som knappast bangar för ett litet korsdrag? Herregud man är väl viking? Men även vikingar har sina svagheter? Känner många i min omgivning som har svårt med att uttrycka sig, vare sig det är skriftligt eller i muntligt form? Med inlärning och så. Ända sedan jag var liten har jag haft lätt för sådana saker, fast jag inte är utbildad inom det området.

I mina innersta drömmar har jag alltid velat bli journalist, eller deckarförfattare som min husgud Agatha Christie. En lysande stjärna när jag växte upp. Eller fem böckernas ungdoms mystik av Enid Blyton. Eller en som verkar för den goda sakens skull, att gräva upp vad som finns bakom varje sten.

Kolla ned i varje dolt potthål i hopp om att finna något som avviker från gängse ordning. Det är fortfarande mitt mål, fast i nuläget skriver jag bara om banala saker. Typ när min jycke Dino levererar 1 och 2:an. Skit också i sammanhanget!

Nånstans mellan fågel fisk och mittemellan?

Det är såklart aldrig kul att läsa om sjukdomar? Herregud roligare saker kan man väl läsa om? I livet finns faktiskt sånt. Det är som det är hos mig där kan man läsa om allt möjligt mellan fågel fisk och mittemellan? Allt det där som rör sig i grytan, eller det som bubblar upp till ytan. Ingenting är vare sig heligt eller vad det nu kan vara? Alla ämnen är lika aktuella, naturligtvis har även jag nån moral, och vet var jag skall lägga ribban. Även samvetet ligger normalt i hamn!

Det värsta som finns är att trampa nån på tårna eller göra någon ledsen. Så länge som jag tycker att det kul att skriva om exempelvis mina ytterst sällsynta sjukdomar, så kommer jag att göra det? Bara så ni vet det? Det är det som är kul i mitt skrivande, att förmedla allt ifrån stundens inlevelse till gårdagens retro. Till framtidens funderingar eller till jyckens vardagliga öden och äventyr. Inget ämne är vare sig för litet eller för stort. Oftast blir det saker mittemellan som jag betar av.