Ännu en dag bortom paradiset?

 

Det hela började med att jag blev jävligt trött troligtvis en produkt utav ett grymt krogbesök som inte var utav den här världen? Ta inga överlevare, sa en gång mitt befäl i lumpen när vi skulle leka krig djupt in i dom värmländska sjumilaskogarna. Ok vilket schysst befäl tänkte vi herregud från vilken planet kommer den människan månntro? Hur det nu var så sket vi totalt i befälet, han fick leka krig bäst han ville? Snacka om att bli trött för mindre? Men min ledlösa ställning i loungen bekräftar en dagen efter position ej värd namnet.

⭐⭐⭐⭐⭐

8 St / Set Pokeball Pokémon-leksakbollar 7 cm, var..

Köp nu

Byssan lull koka kitteln full...

Som hämtad från Baywatch...

Den här sommaren minns jag bitvis var sjukt varm och delvis sjukt jävla blandat. Helt klart ett lagom klassiskt svensk väder som vi uttrycker det i lagomlandet. Erkänner för döva öron att jag faktisk är en badkruka, måste faktiskt doppa tårna först innan. Jävla sillmjölke skriker frugan som redan ligger plaskande i plurret. Hon skrattar elakt när hon säger att hon är gift med en sillstrypare? Va fan! Sanningen är den att jag älskar henne också? Hon har minst lika många fel och rätt som jag har? Ingen är felfri förutom då svärmor, som påstår att hon minsann aldrig har gjort nåt fel? Herregud, vilken planet kommer hon ifrån? Jag bara undrar?

⭐⭐⭐⭐⭐

LEGO 76140 Super Heroes Iron Mans robot, Marvel By..

Köp nu

Den osannolika kungen av rock´n´roll...

På en camping gäller endast bad bärs mjukglass och såklart minigolf eller bangolf som fackmännen säger. Denna ädla grottmansliknande sport hyser jag all respekt för. Problem är att jag är född med en killer instinkt, så fula ord som förlust blir jobbiga för mig. Men efter årens lopp har jag mognat i det avseendet, numera kan jag tycka att det är kul att bli typ 2:a? Herregud vad man snabbt kan förändras. Sedan kan man ju alltid använda sin klubba till att dra av ett riff i motljus.

Bland annat i det förlovade landet?

 

En dag i somras svängde vi in i Dalarna för ett besök i Zorns förlovade land, det var jag med familj samt svärmor i bagaget. Frugan har som tradition att valla runt med svärmor som en födelsedagspresent, för hon älskar nämligen att åka bil. Till handlingarna hör att svärmor är 84 bast och har körkort men hon har inte kört bil sedan typ 60-talet då The Beatles fortfarande var tämligen okända. Hon hade då en folka som hon körde typ en mil med sedan la hon folkan på hyllan för gått. Väl hemma skulle jag testa någonting surt som fan, jag tror att det var ett otestat testobjekt till en trolig citron marmelad. 

En förvuxen dalahäst modell grymt stor...

Som att bita i det suraste äpplet...

Naturligtvis blev den där citron marmeladen den godaste som jag någonsin ätit. Men just i det här stadiet herregud vände jag ut och in på alla befintliga smaklökar jag hade. Frugan tycker att det är coolt att handla med sig knäckebröd i från fabriken i Leksand. Själv tycker jag det är töntigt, när man kan köpa samma knäckebröd i kvartersbutiken. Men det är själva grejen som egentligen är den coolaste enligt frugan? Okej, jag fattar ingenting? Själv gick jag på krogen samma kväll och dräpte ett gäng förträffliga öl bland goda vänners lag det tycker jag är coolt men kanske inte frugan? Inte för att jag rullade hatt eller så men jävligt kul hade jag ändå enligt hörsägen?

En av många belöningsöl...

Från graven till den mörka verkligheten?

Herregud det höll vi på att glömma bort? Idag blir det 43 år sedan min svärfar dog så vi tänkte åka ut till graven för att tända ett ljus. Sagt och gjort så blev det. Löven faller allt snabbare för närvarande björkarna är först ut med det tappet. På himlen sveper ett koppel flyttfåglar by west, dom är ganska smarta som lämnar den kommande årstiden. Till skillnad mot oss läs mig som inte har nåt val?

Är född i Närkemyllans potatisåkrar så gott som och kommer garanterat också dö här. På spisen puttrar köttfärssåsen spagettin är på G. Frugan har precis plockat ut den nygjorda plommon marmeladen ur ugnen. Tonårsdottern tjattrar med polarna medialt allt är precis som vanligt ingenting är förändrat. Mörkret börjar så sakta på att lägga locket på allt, den ljusa tiden krymper för varje dag som går nu går det rätt fort. Rätt som det är kommer vi leva i en blecksvart verklighet.

Utav gammal vana?

Snart är det dags för kyrkovalet den 19 September och jag röstar gör jag av gammal vana. Inte för att jag är speciellt intresserad av nåt kyrkoval eller så men röstar jag ändå. Frugan anses vara lite halv religiös och så jobbar hon även i svenska kyrkan med administrativa uppgifter. Men det behöver såklart inte betyda att man är mer religiös eller så?

Vem skall man rösta på? Kanske skriver mitt eget namn? Eftersom frugan fortfarande är sjuk så fortsätter hon att jobba hemifrån med det hon orkar? Den 29 september släpper dom på flera restriktioner, då blir det fritt fram vart som helt och hur många som helst? Sedan om sånt är bra eller så kan inte jag svara på? Men magkänslan skvallrar för mig att det är ett chanstagande det får bära eller brista?

Bland damharvor och svärmödrars klagan?

Regnet vräker ned för närvarande så in i bomben mycket. Liksom allt öppnar sig. Herregud det gränsar mot ett okontrollerat regnkaos. Det jag skulle göra ute har jag redan klarat av innan regnet kom. Lyckos mig? Men blev dock en smula blöt när jag cyklade med frugans damharva från svärmor med den där förbannade laddaren. Passade på före 10 idag att lämna in min egna cykel för underhåll med växlar med bromsar nytt däck och så vidare en total översyn.

Jycken Dino ligger ledlöst ihoprullad i soffan han blänger hålögt ut genom fönstret på ett ihärdigt regnade. Tror fan att det inte har regnat så här mycket på gudars evigheter? Troligtvis har jag fel som så många gånger förr? Sen om det har att göra med klimatförändringarna låter jag vara osagt? Men visst kan man bara spekulera om att vädret blir att mer vridet än vad man först trodde? Kanske är det här bara början på nåt vi inte vill kännas vid?

Allt börjar väckas till liv igen?

Frukosten är avklarad med bravur ett par smakfulla mackor gick åt. Äntligen så börjar min förlorade lukt komma tillbaka om än inte fullt ut, men nog känner jag den där härliga kaffelukten. Även mitt smakcentra börjar fungera tillfredställande, samma sak där så kommer nog inom kort allt klaffa som det skall. Inom kort skall jag lämna in min cykel på verkstan för både översyn med både det ena och det andra.

Den om någon behöver lite kärlek. Även frugan är på G med sin morsas omtalade mobil från helvetet. Hon om någon skall få åbäket att väckas till liv igen. Tonårsdottern tänker ta en ordentlig sovmorgon, hon var nog troligtvis uppe större delen av natten och strategi spelade med sina polare. Apropå vädret så ser det synnerligen trist ut i nuläget väntar bara regnet på att få dominera.

En dag att minnas?

11 September ett datum som klingar ren pur död. Denna svarta tunga amerikanska dag som gav en bittersmak vi sent skall glömma? Hur kunde det hända och varför? En del av dom frågorna kunde vi säkert besvara men resten är fortsatt dold i dunklet? Vi har nu kommit ytterligare en bit in i september med många olika fruktskördar. Äpplen päron plommon allt där bågnar på träden. Tyvärr så har jag inte varit ute så himla mycket i skog och mark, som jag egentligen hade tänkt mig? Men än är det inte försent att förverkliga just den biten.

Det gäller bara att komma till skott innan kung Bore har vitpolerat marken. Som alltid så har man mycket om och kring sig det gäller bara att sålla en del och prioritera det som är akut för stunden. En avvägningsfråga i fyrkanten men även en filosofi som har fått mognat fram med åldern. Som ett gammalt fint vin med karaktär, som man inte klunkar i sig hur som helst. Övriga familjen ligger fortfarande kvar och sover dom väcker man inte i första taget? Dock låter jag jycken Dino få morna sig innan det är dags för första kiss och bajs rutten.