Handplockade funderingar trettiotre: I väntan på nästa nivå.

Snön lyser med sin frånvaro medans regnet lyser med sin närvaro världen är liksom upp och ned, kanske är det så att vi blir tvingade att gilla läget fast vi inte vill det? Självklart vill jag inte ge er någon negativ bild av väderleken, men visst fan är vi på väg mot fel håll? Personligen är jag uppvuxen med kalla vintrar med massvis av snö, men blickar jag ut över den gröna regniga pulkabacken så får jag en tår i ögonvrån.

...råkade morsa på en fallen ängel

mosad till både kropp och själ

den verkade känna mig väl

men jag inte den

känner inga fallna änglar

förutom då min spruckna spegelbild

en personlig nidbild...

I det stora hela är egentligen människan en liten prick i sammanhanget men inte vilken liten prick som helst, utan en som kan kullkasta hela planeten genom ett tryck på en knapp som aktiverar undergången. Hur det än är så har världen blivit ond och ogästvänlig där klassklyftorna är större än någonsin förr, krasst kan man säga att dom rika har blivit rikare och dom fattiga fattigare.

...mot mångubbens skira siluett

får varulven i mig att bedarra

och bedyra min osvurna odödlighet 

i verklighetens ljusa rum

slåss jag mot mörka lömska skuggor

som attackerar mina dova dimmiga konturer

förloraren

får bli vargens sista buffé...

Även i år finns julgranen på sin givna plats med kulor i grenen glittret och allt det andra som ger helhetsintrycket. Även om inte julstämmingen infinner sig utomhus så finns den definitivt inomhus. Frugan är en mästare i att pynta och man gör ju det man är bäst på, min lott är att vara hantlangare diversearbetare och städare i en och samma person. Min passion ligger på ett helt annat plan men finner så klart glädjen i att frugan blir glad åt allt vad julens fröjder bär med sig.

Handplockade funderingar trettiotvå: Next level: Tredje advent.

Vaknar upp till det tredje adventsljuset frugan sitter i fotöljen som ett kapat ankare och väntar på min sköna uppenbarelse. Jycken Dino sover lika länge han för han vet att det hällregnar ute men som alltid så har nöden ingen lag, sagt och gjort tog vi på oss och gjorde vår klassiska morgonrunda. Som jag har sagt förr så är det ingen vidare julkänsla som infinner sig ute, men inne är det julkänsla så det dånar om det frugan är en fena på att aktivera jul 2.0 inget öga är torrt i det fallet.

...simmar omkring inuti en sal en sakral sak

i ett tomt skal utav en utdöd dinosurieval

jag hade inget val? Ingen möjlighet ingenting

ingen chans till att ta mig ut därifrån

jag hade förlorat ett säkert vad 

om livet med döden...

I mellan dom täta regndropparna skymtar jag dom outtröttliga fotbollsknattarna som jagar bollar för glatta livet, på håll ser det mera ut som avslagen kvartsfinal i vattenpolo. Enstaka föräldrar med händerna djupt nedskjunkna i regnjackorna hejar på sina barn att presterna det där lilla oväntade som ingen hade räknat med. Vädret denna tredje advent gör sannerligen ingen människa glad, allra minst min jycke Dino som hatar allt vad blöta är.

...sitter på en sylta i Stockholm

hänger med dom redan hängda

ser folket bli till suddiga figurer bli till luddiga filurer

genom dimmiga krökta fönster

räknar jag lyckliga kex

utom Marie min vän min bästis

finner inga finner alla unhappy

tar en bira tar en till

tar en prilla tar en shot och lite till...

Naturligtvis så undrar säkert alla vart vintern har tagit vägen? En del tror på ditten eller datten en del har andra vetenskapliga teorier om klimatförändringar och annat? Själv avvaktar jag med undergångspredikan med att inbilla mig att allt går i cykler till exempel att tro att nästa år får vi hiskligt mycket snö drömma kan man ju alltid? Kanske är det så att vi får räkna med att framtida vintrar bara blir varma och blöta.

Handplockade funderingar trettioett: Santa Lucia 2025.

Denna luciamorgon har man inte gått upp med tuppen som brukligt är men det gjorde dock hustrun som gick ut med jycken Dino i ett förhållandevis ickevinter väder. Eftersom vi hade luciatåg på jobbet i går med pompa och ståt så får det mer än nog räcka, istället så koncentrerar vi oss dagen i ära på god mat och god dryck och kollar på någon av dom otaliga amerikanska julfilmerna som rullar på tvburken. Som jag redan har sagt ska man åka skidor så ska man göra det i Norrland och vem vill åka 50 mil för att åka skidor inte jag i alla fall så sugen blir jag aldrig.

...bryr sig kungen om

småfisar om småfjärtar

till andra obetydliga odörer och oaromatiska aromer

när en mikroskopisk fläck på frackskjortan

liknar jordens undergång...

Kom ihåg när man själv firade lucia i högstadiet det gjorde man natten innan då man gick till läraren i samlad trupp då hon fick bjuda oss på både glögg och pepparkakor. Idag skulle det aldrig förkomma något liknande men det var ju på 70-talet som allt hände då det var en annan tid, kanske inte lika uppstyrt som det är idag.

...i mitt innersta rum

spelar änglarna upp till bitterljuv musik

i nutidsromantikens förgård

ballader om dåtidens dårskap och dess eskapader...

Efter en kortare tur till stan för diverse inköp i både flytande och fast form i ett sablande ihällande regnande, affärerna kämpar frenetiskt mot den avsmalnande julkänslan där folk springer omkring i shorts och totalt noll i snönederbörd vilka glädjer några inklusive mig själv. Kan inte vara lätt för skidfabrikanterna att kränga laggar när snön inte finns på den här kartan? Risken är att snön kommer i januari eller februari och ligger kvar till april eller maj och allt blir förskjutet.

Handplockade funderingar trettio: I väntan på den stora dagen.

Vaknar upp efter nio denna 2 advent och känner att jorden fortsätter att snurra runt sin gamla axel utanför är vädret fortfarande som en ogräddad och osynkad kladdkaka där inga ingredienser har gift sig och kommer så inte att göra idag. Det enda ljuset i mörkret idag var när jag gjorde en makalös frukost där alla ingredienserna gift sig man får vara glad för något? Idag hoppas frugan på att dom resterande tomtarna skall placeras ut, eller så blir det en annan dag än just denna allt beror på dagsformens vara eller icke vara?

...i en värld av kalla kårar

finns det bara vilda dårar

som mördar en för nån krona

stjäl din bil för en enda sil

det är helt enkelt deras livsstil...

Som vanligt består livet av diverse utmaningar om olika val dilemman och beslut såsom att göra julgodis eller inte, denna söndag har vi på förhand stakat ut med olika göromål men vi får vara glada om några görs över huvudtaget. I våran värld är söndagar klinisk fria från allt arbete som inte är akut nödvändiga, sedan är vi såklart inte sämre människor än att vi kan ändra våra färdiga stolpar till ett rent och skärt dagsverke. I våran begynnande ålder prioriterar vi ett balanserat liv av lika delar nytta med nöje precis som en färdiggräddad kladdkaka.

...i en värld av kalla kårar

vimlar det av sjuka fånar

som flår dig för en simpel tjuga

möblerar om din pryda nia för under en tia...

Som brukligt är på helgerna så har man redan väckt upp tuppen och gått ut med jycken Dino på sin första långpromenad i ett synnerligen oglamouröst snöfritt landskap. Fotbollsentusiasterna i horisonten flyttar sina bollar frenetiskt fram och tillbaka i hopp om att en vacker dag få lyfta en sorts pokal? Det enda som jag personligen skall lyfta idag förutom den redan lyfta kaffekoppen är glöggen som skall serveras under dagen det ser jag som ett lyft och en bekräftelse på att jag har förtjänat något drickbart.

Handplockade funderingar tjugonio: Sakta vi gå igenom level ett.

Vinter fortsätter att vara frånvarande och istället dominerar regnet det grådassiga på något sätt känns det bara som om någon högre makt skall trycka på snöknappen, i avvaktan på detta möjliga scenario så finns det massor av snö i Norrland om nu någon är sugen på skidåkning? I min värld så är all tänkbar vinteridrott ett minne blott så nu mera låter jag proffsen på tv åka av sig med blandat resultat.

...några hurrar av sommarfyllan

åt ett slagfält på bondens mylla

dom hyllar värmens offer

som låter sig villigt offras

åt solgudarna på stekhet strand...

Vädret är och kommer alltid att vara ett hett diskussionsämne där man med loj soffhängsexpertis kommer fram till varför det har blivit som det har blivit, eller vad mänskligheten kunde göra annolundare som med allting annat handlar det om ekonomi. Har man dålig ekonomi så kan man inte heller göra världen bättre, har man bra ekonomi kan man på kort sikt hantera problemen troligtvis på lång sikt känns det som om det redan är kört? Om nu inte ett mirakel sker varför inte nu i juletid då all annan magi händer?

...torkar svetten ur pannans svedda veck

rättar till den kylskåpskalla kudden i hängmattan

lägger mig tillrätta i bersån

intill den evigt porlande ån

där jag får höra dom avundsjuka fåglarnas hån

ur askan i elden...

Dagens mänsklighet lever på hoppet på olika mirakel som troligtvis kommer eller inte? Från det man vaknar tills man går och lägger sig så är det en kamp om överlevnad, i mitt fall ser jag bara till att hålla ett jämt status quo läge där topparna och dalarna jämnas ut till en balanserad harmonisk nivå vilket är en konstart av sällan skådad sort. I skrivandes stund mår jag fina fisken som tittar ut över ett regningt snöfattigt landskap där dom tända julgranarna talar om att nu är det juletid.

Handplockade funderingar tjugoåtta: Rätt som det är hamnar vi rätt.

Mörkret har redan lagt sig för dagen faktiskt redan före klockan 15 gårdens utegran är huggen klädd och belyst utan min medhjälp, dessvärre är granen varken tät vacker eller underbar utan endast någonting som inte ens liknar en gran eventuellt skulle någon förbipasserande stilpolis få spel om hen såg den. Men här hemma hos mig är frugan så gott som klar med pyntet, kanske är det så att en hoper tomtar av varierande storlek väntar på sitt loft med sin bejublande inmarsch.

...även nyponrosen ler i all sin daggiga prakt

blåvingen skrattar till på sitt säregna sätt

den nyplockade humleölen får mig att fnissa gott

precis just idag som allting ler mot mig...

I dag kommer definitivt inga änglar att landa på min beskärda planhalva åtminstone inga som jag inte räknat med, har jag tur kommer mina planenliga änglar att landa på varsin axel bara för att säga att dom skyddar mig från all världslig ondska? Hittills har dom lyckats med sitt uppdrag men så länge som jag står på deras sida är det okej.

...bland jordens snurrande nav

ligger jag

i en synnerligen avtrubbad possé

värmen steker

nu är det inte längre någon lek

huden den bubblar blåtonad av cocosfrityr

men vad gör det en dag som denna

en dag som inget ont kan hända...

Det enda som återstår av den här första advent är att vänta på att dom ugnsgrillade kycklinglåren skall bli klara och potatisklyftorna skall bli färdiggräddade, efter en familjär fika med pepparkaksmuffins och det första tända ljuset lägger sig  åter lugnet över familjens trygga härd jycken Dino ligger nöjd i soffan kanske drömmer han om tomtens köttiga ben skall dimpa ned i matskålen? Vad vi andra drömmer om får fortfarande vara en förseglad hemlighet.

Handplockade funderingar tjugosju: På det tredje gäller det.

Vad har vi för önskningar kvar när våra innersta personliga eventuellt redan är uppfyllda kanske har vi några globala önskningar kvar, som dom vanliga typ fred på jorden bättre klimat bättre ekonomi alla skall få mat icke våld mer jämställdhet och alla skall ha lika värdighet? För att alla dessa önskningar skall gå i uppfyllelse beror förstås på makthavarna och deras verktyg och viljan till att förändra i grunden. Än så länge är allt i lösa boliner och den trygga helheten trasas sönder av en klick egotrippade männsikor som hellre vill söndra och härska än att få till en bestående fred.

...klockan klämtar temporärt

andningen upphör sekundärt

för blott en stund uti marginalens ytterkant

i mitt innersta rum står det röda rosor året runt...

Som alltid är maktfördelningen i världen åt helvete så har det alltid varit och så kommer det troligtvis alltid att vara, dom rika skor sig på dom fattiga som lämnar sina atomsopor för en billig penning som räcker till mat för några. Överbefolkningen är ett stort problem både nu som förr, skillnaden nu är att odlingsplatserna dramatiskt minskar till förmån för asfalterade parkeringsplatser jobben blir färre på grund av att företagen handplockar kompetent personal som uppfyller just deras specifika krav.

...idag mår jag prima som fina fisken

så pass bra att det prima blir underbart primärt

varför inte som en vårprimör?...

Ständigt omger vi oss med hot inifrån eller utifrån av allehanda människor eller krigiska maktfaktorer som vill ta oss som en delikat räkmacka. Smygande har våldet trappats upp och vi vanliga döda liksom avtrubbas inombords och vill inte veta om det inte drabbar en själv eller våra anhöriga. Konsekvenserna av det brutala våldet blir fruktansvärt och självklart en pärs för dom anhöriga att bearbeta. Det tragiska är att det går omkring tickande bomber här och nu på våra gator som kan brisera när som helst och hur som helst utan att ta hänsyn till andra medmänniskor runt omkring dom.