En av många små tankar: I bland skruvade världar och grannar?

"I vår allt skruvade värld gäller det att vara om och kring sig, kanske mer nu än man någonsin har varit förr. Man kan knappt lita på sin närmsta granne längre, eller så litar man för mycket på grannen att man själv lurar in sig i fällan? Dom kriminella elementen blir allt mera sofistiferade, i stort sätt kan dom gå över lik för få det som dom vill ha. Numera klär sig brottsligheten i flotta kostymer kan hantera sina spärrar och rör sig världsvant genom kontinenterna, förr kanske dom stack ut mera från massan numera är dom en del utav massan dom smälter in fast med ett annat mörkare syfte. När jag själv var ung så visste man vem som var brottsling för sånt märktes lång väg, idag hittar dom nya mediala vägar med dagens teknik för sina onda handlingar. Brott skall naturligtvis inte löna sig man ska inte kunna skaffa sig flotta utbildningar i fängelset, så är det bara? 

Dom kriminella gör upp med vapen mitt bland vanliga svensson och rätt som det är kan en förlupen kula träffa just dig, kanske har man rent utav oturen att vara på fel plats vid fel tillfälle? Peppar peppar så är man lyckligt förskonad av att inte vara i skottgluggen, men varje dag är inte den andra lik? Apropå det där kommande regnkaoset som troligtvis skall dra in så avvaktar den, men himlen mörknar den tornar upp sig allt mera och tempen ligger runt 22 plusgrader vinden börjar allt mera att vina och tjuta runt husknutarna. Kanske är det bara en tidsfråga innan just det helvetet bryter loss?"

En av många små tankar: När livet vänder och går nedåt?

"I den absolut sista skälvande veckan av min ledighet tänker jag bara softa, lägga mig tryggt i dragläget och bara ladda batterierna njuta som bara jag kan göra och verkligen fånga dagen här och nu. Den här tiden är så himla viktig åtminstone för mig på alla sätt och vis, desto äldre man blir desto mer rutin får man i och av sitt jobb. Man lär sig att prioritera rätt saker vilket jag har varit sjukt dålig på förr om åren. Så här i slutet av sitt jobbliv lär man sig värdera saker och ting att kunna ge sig tid att njuta av stunder man kanske inte annars hade gjort. 

Trots allt så ser världen ut som den gör man föds man dör oväntade saker händer och sker hela tiden, vissa saker kan man aldrig förutspå eller ens vara beredd på det som sker sker det som händer händer. Genom åren har man med viss tvekan insett att man inte längre är odödlig, utan är mer som en dödlig obetydlig liten skit som trampar omkring på samma djävla plätt som man alltid har gjort. Nu är det försent att göra revolt utan nu lägger man all sin kraft tid och energi på att bibehålla sin nuvarande hälsostatus så långt det bara går. När jag var ung så tittade jag fascinerad på mormors väggbonad om ålderstegens vara eller icke vara, nu är jag själv där högst uppe på krönet och börjar gå nedåt med ett viss vemod kan jag konstatera att livet är som en nedåtgående spiral man aldrig någonsin kan ta sig ur."

En av många små tankar: Att spinna loss på blöta trådar?

"Fortsätter att spinna loss på den blöta tråden det regnar och regnar. Väderprognosen för den här kommande veckan är minst lika dyster som ett tragiskt begravningståg på bonnvischan, regnet fortsätter dock med sitt envetna djävulskap och kommer så att göra en tid framöver. Det övriga landet har även dom fått sin beskärda del med interna katastrofer som följd. I dag kommer döden vara betydligt mera aktivare än vad jag tänker vara, för jag tänker pausa med omedelbar verkan både städning tvättning trädgårdsarbete name it och andra jobb som kräver muskelkraft. 

Utan istället tänker jag ängna mig åt lite skrivanden i små försynta doser lite instick här och där, utan att för den skull överdosera det hela. Det är ju nu i skrivandets stund som man kan utföra allt det där andra man kanske annars inte hinner med. För i nästa vecka går det för närvarande kroniska ledlösa in i den kalla bista verkligheten, då får man än engång dra sitt strå till stacken. Eftersom jag är en höstmänniska så älskar jag såklart när mörkret faller tidigare, när delar av frugans gedigna samling av värmeljus tänds det är då jag njuter till fullo."

En av många små tankar: Det regnar och regnar?

"Det där smått helvetiska regnet som vi väntar har precis bara börjat drippa, än så länge kommer endast några få försynta droppar det som är lite väntas till slut bli enormt allt eftersom? Alla katastrofer stora som små börjar smått och rullar på som nån skenande ostyrlig snöboll som man inte alls hade räknat med? För mig gör det inte ett skit om det regnar sjukt mycket idag, för jag skall varken klippa gräsmattan inte ens häcken skall friseras? Det enda som har gjorts idag är när frugan gick lös med trimmern runt altanen diverse pallkragar och andra utrymmen som inte gräsklipparen förmäktar med. Ett sorts förberedande i alla avseenden. 

Min egna ledighet börjar närma sig sitt obönhörliga slut, från början en förväntans full resa som efter ett tag rinner ut i en hemlängtan borta bra men hemma bäst med andra ord. För övrigt så lyssnade jag på frugans vädjan angående min dusch så nu har jag skjölt av mig saltvattnen som band ihop min soltörstande kropp. Ur detta ploppade det fram en fager svan ur sitt salta skal och allt är precis som vanligt igen? Apropå vanligt så förvånas jag hela tiden över människans anpassningshet, att finna sig till rätta i sitt hemvanta element att vara plexibel med omständigheterna."

En av många små tankar: Ställen där bragder finns?

"Det var ett bra tag sedan som jag njöt så kopiöst som idag, Sveriges match mot USA i fotbollen var sammantaget som en skräckfilm med alla oväntade ingredienser i som till slut kulminerade i ett synnerligen rafflande straffdrama som Sverige gick segrande ur med nöd och näppe. För övrigt så har inte mitt liv idag varit som i en B-films betonad skräckrulle, utan mer som en yster dans på någon ödslig kobbe någonstans i ingenmanslandet. Där olika friska fläktar gemensamt rufsade om mitt kortklippta och solbleka hår. Fortfarande så har jag kvar havets salt på kroppen men frugan tycker ändå att jag behöver duscha av mig, tydligen gör min ohumana odör inte livet roligare för både hustrun och dottern? Medans jycken DINO funderar på vad som sägs, för tillfälligt är hunden som ett stort frågetecken och undrar om varför livet luktar gamal salt fiskmås? 

Är fortfarande grymt imponerad av vad dom svenska fotbollstjejerna har åstakommit idag, att så ut världsettan USA borde väl ända var en bragd bortom allt annat. Apropå bragd så vore väl ett svensk WM guld i fotboll vara som grädden på moset. Mina egna bragder under dom gågna två veckorna är lika få som obetydliga, kort sagt är det enda av värde då jag gjorde en spontan highfive med grannen som till slut lyckades göra en birdie efter mycket om och men. Frugan är iväg och köper ännu en ljuslykta dock inte till sig själv utan en present till en god vän, apropå ljuslyktor så kan vi snart möblera en mindre herrgård med dessa ting."

En av många små tankar: Carpe diem?

"Rätt som det är kan allt det där som vi tycker är högst normalt plötsligt förändras, från positivt till negativt på bråkdelen av någon mikrosekund? Det vi kanske gjorde idag kanske vi inte alls kan göra i morgon? Allt det där beror på både inre och yttre omständigheter på tillfälligheter både lyckliga och olyckliga? I dom flesta fallen har vi inte ens en susning om vad som väntar oss, sedan finns det tillfällen som vi brottas med innehållet i timglaset om den tid vi inte kan råda över. Alla dom där teorierna beror såklart på om vi får ha hälsan kvar att vårt land inte dras in i nått djävla onödigt krig att ekonomin består som förrut? 

I dagsläget så flyter allting på som det brukar göra inga konstigheter alls, men som jag sa så kan det komma en dag då allt det där normala blåser bort som en virvelvind? Molnen börjar mörknas och luften drar ihop sig nu är det bara en tidsfråga innan det myckna regnet börjar? Världen runt omkring oss är fortfarande i gungfly där det normala drastiskt har förändrats som svåra skogsbränder ödestigra översvämningar, valar som gemensamt går mot en kollektiv död viktiga havsströmmar som plötsligt efter miljontals år ändrar riktningar. I dagsläget njuter jag av återstoden av min ledighet plötsligt kan även den försvinna, det gäller att leva i nuet och fånga dagen här och nu."

En av många små tankar: Konsten att längta till något?

"Efter minst två veckors frånfälle från min ordinarie bostad så är vi äntligen hemma i kapärnaum igen, ett par veckor av blandat lust glädje och sorg. Där lusten har varit av olika valörer där glädjen emellanåt har slipprat igenom den blanka kala fasaden där sorgen har speglat sig i dom olika väderlekarna? Vad har man nu kvar att längta efter att längta till? Rätt som det är så sitter man planenligt där igen på den ekerklädda stålhästen och flåsar sig fram till det nödvändiga kneget. Snart har vi även den kommande hösten framför oss men först skall jag försöka att beta av den sista skälvande sommarmånaden med både en hägrande ispremiär ett jublande kalas och allsköna måbra situationer där emellan. 

Idag hotar dom poppiga tv meterologerna med att det skall regna sjukt mycket just i min region av alla andra djävla regioner, det påstås komma lika mycket regn under en dag som under 1 månad vilket får mig osökt att tänka i hårresande undergångstermer. Allt det där vi omger oss med kommer förr eller senare att gå åt helvete, frågan är bara när och inte om? Under den relativt ringa tiden det förväntas ta kommer jag hålla skenet uppe och inbilla mig att allt bara är bra, ett enkelt sätt att invagga sig i falsk säkerhet."