1 November himlen är gråsprängd och molnen så tunga som dom bara kan vara, om regnet kommer det har vi ingen aning om för närvarande kanske öppnas kranarna eller inte? Gårddagens halloween hemmavid var som det skulle vara med dörrknackande barn i utstyrsel som bara ville ha godis och inget bus. Personligen kollade jag på skräckfilm en blodig historia medans frugan sov tungt av utmattning efter arbetsveckans slit.
...I min trädgård pinkar jag glad i hågen in mitt revir visslandes mot björkarnas sus
muntergöken i fönstret mittemot tror att jag är spritt språngandes galen
vilket får stå för den?
mitt lilla preludium börjar tona ut som skrivarens bläck
och ett knippe fridens liljor i alltet för evigt...
Efter en synnerligen kompakt och intensiv arbetsvecka är man inte så himla tuff som man inbillar sig. Efter ett par glas vin och på spåret spårar man liksom ut i periferin som en herrelös kuse som drar dit pepparn växer. Denna alla helgons dag skall min fruga åka runt med sin morsa till diverse gravar i bygden, medans jag själv vallar runt med jycken i området för diverse göromål. I slutändan tror jag att alla parter blir nöjda med det som ska göras.
...Allt som händer där bara händer här
som en förlupen slump som är förutbestämd
i en hast av tvära kast slungas alternativen i väg
av diskusbjässen i ringen mot mål som ingen tycks veta om
ingenting av det du tror är vad du vet
eller kommer att bli...
Nu kan det bara bli värre som pessimisten uttryckte det men visst har den rätt i att mörkret faller tidigare natten blir längre och dagarna kortare humöret minimalare och muntergöken tystare. I vårt kommande och allt kallare nordiska land kryper vi snart in i vår personliga kokong och anpassar oss till den frusna verkligheten? Frugan skiner dock som en sol när dom snabbproducerade julfilmerna rullar konstant förbi i tvburkens stundvis förtrollande värld, det spelar ingen roll om det är repriser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar