Att vara bäst när det gäller är ett motto för mig det stämmer till 75 procent, resten av procenterna kan jag både var sämst och till och med så grymt infernalist dålig att skam går på torra land men dom spridda resultaten är knappast huggna i sten allt kan förbättras eller försämras. Naturligtvis kan man inte vara bäst på allting vilket jag ibland själv tror, men jag blir snabbt påmind av resten av familjen som tycker jag borde tagga ned och komma ned på jorden emellanåt? Det kostar på att vara en del av dom rosa fluffiga molnen utan bekymmer och besvär. När man vaknar på måndagsmorgon ur den där bästdrömmen så är allt som vanligt igen, och jycken vill ut i pissvädret med viftande svans.
...I min egna lilla värld av uppblåsta ballonger
ett dreamland
finns det inga lapplisor inte heller lappar eller sönderzappare
eller vad du vill för att bli nöjd...
Poängen i ett värdigt liv kan vara att inte sätta sig i skiten då är det plus med råge. Minuspoängen kan komma när man minst anar det som den gången då allt gick åt helvete, då misstagena radades upp som smultron på ett strå då var det på riktigt minus 2.0. Annars faller poängen ut i beskärda delar under veckan, där man i bästa fall när man summerar kan lika på plus men likaväl på minussidan så det bara sjunger om det.
...bortom lyckans och harmonins land
där raketostens anfäder härskar
efter återvändsgatans falska fasad regerar lättjans medlöpare
som en god gud i fantasin bortom jakt och press
och sönderi
huserar stressens lakejer som en elak halloweendjävul i periferin...
Oktober börjar leda mot sitt slut och tonårsdottern mot sitt inledande höstlov ett välbehövligt sådant enligt utsago. En tid då mörkret och skräcken går hand i hand tillsammans med att de många gravljusen tänds. November är liksom en mörk grå och oerhörd trågig fortsättning på oktober, en tid då mörkret lägger sig snabbt över dom miljardernas fallna löven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar