Mot en skräckfylld helg?

Om ett par veckor så går vi rakt in i halloween helgen med höstlov och hela paketet. Med en traditionell skräckblandad känsla om vem skall vi skrämma slag på nu då första bästa kanske? Bus eller godis tja whatever? I vår förmodade kristna värld så är det gravsmyckningen som gäller åtminstone från frugans sida men vi har redan fixat den biten. Vill gärna inte trängas den dagen då folk är som flugor kring en sockerbit med tända ljus och lyktor lite too much för min smak men ändå. Precis som man har gjort sedan urminnes tider. Dessutom skall vi äta det första riktiga julbordet för i år med helgskina Janssons frestelse med olika sillar diverse olika omeletter med mera! 

Ett rejält deluxe bord med andra ord. Som måhända får vissa änglar till att gråta floder. Mina yngre barn är mer amerikaniserad än vad jag någonsin kommer bli. Dom fullkomligt älskar halloween helgen dess injagande skräckfyllda magi och mystiska atmosfär. I dagens läge lever vi ju i en skräckfylld värld så fort vi går utanför dörren. I stort sätt kan vi bli skjutna när som helst? Utanför dörren upplever vi skräck i någon form allt blir skräck till slut efter som världen är ond? Men våra inre spärrar tack gode gud för dom gör att vi kan balansera våran inbyggda råvilda känsla på ett schysst sätt. Dom som inte fixar den biten de tar dom allehanda demonerna hand om.

Vad finns innanför teknik skinnet?

Man frågar sig lite över om vad som blir nästa stora uppfinning slash upptäckt? Vem som uppfinner hjulet på nytt fast i en bättre och uppgraderad version. Bara under min levnadstid så har jag upplevt mera än vad folk hade gjort i minst en miljon år före mig? Ganska fantastiskt måste jag säga. Under ett halvsekel fick vi både tv radio mobiler och datorer även fan och hans moster å lite till. En rasande explosion av teknikens möjligheter men allt är dessvärre inte utav godo? Vi har i stort sätt bara hängt med och anpassat oss så gott det går? Penicillinet var både en gigantiskt viktig upptäckt som löste mycket av dåtiden sjukdoms problematik. Röntgens uppfinning var även den en given hit. Nu kunde man äntligen se hur egentligen människan såg ut innanför skinnet? Vilket man förr bara kunde se via obduktioner. Tänk att var en snubbe på 50-talet som sa att det här med datorer blir bara en kortvarig fluga? 

Den flugan kommer troligtvis att självdö inom ett par tre veckor vänta bara? Eller hur visst gjorde den? Ni anar inte hur jävla fel den snubben hade. Nu är det ju så att utan datorernas ganska skrämmande makt är människan inte ens värda skorna dom går i. Vi är så infernaliskt beroende av nutidens teknik. Att vi inte klarar oss en sekund utan den? Skulle vi nu skita i den då blir vi istället så himla hjälplösa att hälften vore nog. I jämförelse som ett spädbarn som simmar över Atlanten. Naturligtvis eftersom mänskligheten är så pass beroende av det mediala då blir vi också sårbara och utsatta för en massa obehagliga typer. Som bara vill åt dina surt förvärvade pengar. Dessa skumma klientel hackar sig in i ditt lilla försynta privatliv och norpar åt vart enda korvöre. Det är liksom den moderna och underbara teknikens mörka baksida.

Ett sorts frostigt uppvaknande?

Vaknade upp med ett markliggande frosttäcken och ett par ynkliga plusgrader. Problemet så här i brytningstider är vilken jacka man skall ta på sig? Naturligtvis är det ju inte så svårt det är bara att sätta på sig höstjackan på morgon och byta till sensommarjackan på eftermiddagen. Hur svårt kan det vara? Idag skulle min dotter ut på en långritt med sina hästpolare men hon fick ställa in den på grund av sjukdom. Inte så himla kul att vara ute i terrängen hela dagen med en förkylning. 

Efter en knapp timmas promenad med jycken Dino så blev det frukost eftersom jag är gammal i gården så blev det såklart Skogaholms limpa med salami ost och västeråsgurka naturligtvis ett par koppar kaffe till. Det där med te och skorpor har jag aldrig riktigt förstått mig på? Men jag beundrar dom som nyttjar den där drucken? Frugan skall jobba ett par timmar hemifrån idag men först skall vi åka till ett par gravar för att risa. Naturligtvis under starkt protest från min sida men vad gör man inte för husfriden?

Tomtens dilemmor?

Det var en gång en förlupen tomte som vaknade upp ur sitt ide. Yrvaken gnuggade han sina sömndruckna ögon. Han visste inte heller att coronan härjade fritt i världen. Hur kunde han veta det? Han tittade under lugg på barnens önskelistor. Tomten rynkade sin fårade panna han kliade sig i nacken han konstaterade att dom flesta ville inte ha statusprylar i år? Okej det märkligt det han märkte var att alla ville vara friska? Okej det var bra i så fall. Han funderade en lång stund på medans han tittade upp på den stjärnklara himlen. Hur han skulle kunna hantera detta här på bästa sätt? 

Han hade inget trollspö som kunde rädda alla och envar inte ens en ramsa hade han än mindre superkrafter. Naturligtvis gjorde han det bästa av situationen som så många gånger förr? Vad han gjorde får vi alla veta först på julafton? I mitt fall som förälder med en begränsad ekonomi så ser jag till att min familj får den allra bästa julen såklart efter den rådande situationen. Varken mer eller mindre men historien kunde lätt ha slutat här och nu? Men det kommer alltid en fortsättning hur man än vänder och vrider på saker och ting?

En livets resa?

Det där med skolan dess utövare de många coacherna alla mentorer och metodiker är superintressant. Min dotter går för närvarande i mellanstadiet på en privat skola. En skola som vi gemensamt tycker var skitbra. En skola fjärran från den kommunala skolan och fjärran från den kommunala mentaliteten. Där vi tyckte att lärarna inte höll måttet. En del var dessvärre inte behöriga. Över lag en häpnadsväckande väldigt låg kompetens. Även maten var i dåligaste laget. En bra och näringsriktig mat ska man väl kunna kräva av den kommunala skolan? Ett barn är i skolan ungefär lika länge som jag är på jobbet. Skulle inte jag ha en näringsriktig matlåda skulle helt klart mina arbetsuppgifter bli lidande. 

Kanske inte på kort sikt men säkert på en längre. Som sagt man måste föda kroppen med bränsle för att den skall kunna orka med långa dagars kneg. Faktiskt ganska logiskt. Den där nya skolan har en strikt inlärningsmetodik bland annat praktiseras den så kallade Singapore modellen i matte. Singapore ligger dessutom långt framme i världen med matematik kunskaper. Där har Sverige mycket att både lära hämta och utveckla. På nyheterna rapporteras det om fortsatta våldsinslag. Om blåljusbrott om alla kriminella aktiviteter lite varstans. Sammantaget har det nog aldrig varit så här mycket skit under så kort tid. Egentligen så undrar man lite smått vart allt barkar det här hän? Tyvärr verkar dom sämre ekonomiskt ställda samhällen krackelera med ett jävla brak. Med det följer såklart upptrappade oroligheter även avtrubbat drogrelaterat våld härskar för närvarande. Den sträva utsattheten även klassklyftorna ökar dramatiskt som en skenade lavin. Kvar blir bara ett gäng hjälplösa som inte får sin vardag riktigt att gå runt.

Om dagen gryr igen?

Är inte religiös på något sätt har aldrig varit det kommer aldrig heller att bli det. Liksom inte min grej det där med religionen det där stuket passar inte mig. Men ändå så känns den här rådande situationen ytterst dramatiskt. För hoppningsvis finns det en fågel Fenix samt ber till gudarna inte nån drama queen som reser sig upp gång på gång. Som återuppstår oavbrutet hela tiden. Ärligt talat så var det längesedan vi var i en liknande pandemi situation. Inbillar mig i min jungfruliknande optimist att allt det här kommer att fixa sig till slut på ett eller annat sätt? Världen står bokstavligt i brand den är liksom upp och ner. Den där jobbiga problematiken tar tid att släcka. Det spelar ingen roll hur bra förarbete man har när det skiter sig i efterarbetet? 

Numera inbillar jag mig att det personliga planet spelar allt större roll man blir sin egna slav. Vad man gör för att själv förhindra saker och ting? Behöver jag gå på stan behöver jag åka kollektivt? Sådana saker kan man själv styra över. Personligen bor jag så gott som centralt då är det cykel som gäller allt annat är för närvarande otänkbart. Inbillar mig också att det kommer en tid då allt som vi är vana vid nästan blir som vanligt igen? Eller så blir det inte det kanske är vi för evigt fast i den här jävligt deprimerande pandemin bubblan?

I ett svartvitt B-films format?

I bland är inte livet så där enkelt som vi kanske först trodde? Efter studenten var vi fortfarande kungar så länge som det varade innan verkligheten kom ifatt oss. Känner mig stundtals som den där klassiska målaren den som målade in sig i ett hörn. Skitklantigt kan tyckas men jävligt lätt gjort. Eller den som satt på den där avsågade grenen. Skitklantigt deluxe kan tyckas men jäkligt lätt hänt. Livet ska bannemej inte vara lätt säger alltid svärmor som själv har varit änka sedan 1978. Fram tills nu kan jag tycka att mitt liv flutit klanderfritt fram nästan otäckt klanderfritt. 

Som i en skräckfilm utan skräck bara detta scenario är hårresande. Kan ge mig fan på att allt skit och jämmerdalar börjar i morgon? Eller nästa dag om det vill sig illa? Skulle inte förvåna mig alls i så fall? Oftast känner man sig som om någon vital kroppsdel saknas fattas? Ibland saknas hjärnan och huvudet har man under armen för jämnan? Ibland är vänster kroppshalva ute på villovägar? Då undrar man precis som denna där ensamma familjefisken i akvariumet? Ska det behöva vara på det här viset eller? Egentligen inte oftast är det du jag vi eller dom andra som sätter oss i diverse pinsamma och inte sällan smärtsamma situationer.