Konspirationsteori om den oroväckande framtiden?

Man undrar lite om allt blir normalt igen? i dagsläget är det garanterat ingen som vet ett smack om den saken? Men majoriteten har säkert sjukt många teorier om ditten och datten och allt där omkring. Det har dom alltid men Mister Tegnell han rynkar på sin redan fårade panna han anar en liten men oroväckande uppgång tacka fan för det en del folk i vår omgivning tror att den här pandemin är en ren och skär konspirationsteori? Andra tror att det här är ett enda långt jävla party det får stå för dom! Där förståsigpåarna det vill säga de redan hårt ansatta epidemiologerna som gör allt för att skoja till det hela Så klart inte medvetet men ändå. Alla skyller ändå på Kina i slutändan. En annan rolig herre, nämligen expresidenten Mr.Trump den mannen hade fått för sig att kineserna spionerar på hans amerikanska folk via en populär kinesisk app. Nu är säkert inte ryssarna längre hans logiska fiende utan en populär kinesisk app herregud, man slutar aldrig att förvånas? Klart det man inte förstår det är man rädd för. Ser vi månne en andra betydligt kraftigare coronavåg än den föregående som för närvarande sköljer in över oss som en brutalt global tsunami det verkar vara så! Forskarna världen över letar febrilt efter ett fungerande vaccin och ett i pillerform? Kanske är det som att leta efter en genomskinlig nål i en kompakt höstack inbillar mig någonstans att det aldrig någonsin blir helt normalt igen? Vi får nog fortsättningsvis hålla avstånd i både butiksköer och bardiskar från december månad kommer ett covidpass att gälla alla offentliga tillställningar mer än 100 personer. 

Vi har på kuppen lärt oss att andra mediala sociala verktyg funkar bättre än vad det gjorde före pandemin typ teams och så. Det finns numera ett före och efter då vi sprang runt på en massa ibland onödiga möten som både kostar tid pengar och ork på den fronten är det verkligen en positiv utvecklingen. Hör och häpna människan kan fortfarande utvecklas åt rätt håll evolution har sannerligen inte bromsat in kanske på vissa områden men inte på alla ingen nämnd ingen glömd? Enligt mig så måste det till ett fungerande långvarigt vaccin som får oss lugna trygga och säkra under en längre period. Men troligtvis så lär sånt dröja minst ett par år. Dessutom tillsätter man kroppen någonting som den kanske inte alls vill ha vill det sig riktigt illa så kan det få ödesdigra konsekvenser. I dagsläget känns det bara som om man väntar ut det nästa steget? I väntan på nästa en ödesmättad och lite smått kuslig känsla.

Klassiker blir det först när advents kaoset har lagt sig?

Idag är det kaos i ordets rätta bemärkelse därför att frugan håller på att advents pynta med julstakar ställa fram ett par tomtar från loftet sockertopps granen med mera. I och för sig inget konstig i detta förfarande eftersom vi har gjort det i sjukt många år nu med det är kaos så länge hon håller på, men som tur är så är jag där för att styra upp det hela men jag lägger mig inte i detaljerna. Känner att det inte är min grej det blir tjusigt när det blir klart som det har blivit genom alla år innan. 

Eftersom vi firar 20 år idag så tänkte vi slå till med potatisgratäng och entrecote en given klassiker som går hem i alla väder. På tal om vädret så var det minus 2 grader i morse men på min långpromenad under förmiddagen så var det ett strålande väder, på nåt sätt väntar nog bara vintern på att få sätta igång med sin verksamhet göra det den är bra på att fixa grymt mycket snö.

Återstoden av söndagens B-plan?

Det är inte bara jag som känner mig stendöd idag? Det gör även min fru men hon är nog mer åt det skendöda hållet? Hon inbillar sig att hon är starkare än vad hon är vem köper det. I vanliga fall är vi inte alls vare sig sken eller stendöda? Det hoppas vi i alla fall på men minsta grej kan vara ödesdigert. För den bärande skelett konstruktionen? Igår var jag och en polare på Pitchers i Örebro där vi brände pengarna på bowling pubmat bärs och premier league . 

I det här fallet dagen efter så räcker det med en vindpust för att säcka ihop. Eftersom vi tror att vi inte orkar laga någon mat i dag så har vi en plan B i bakfickan en reservplan att hosta upp i nödfall. Kanske blir det lite dubbelmoraliskt skräpmat vad det än blir så har vi förtjänat valet? Dessutom firar jag och frugan 20 år sedan vi träffades. Igår på familjerådet bestämde vi att vi skall göra så lite som möjligt idag återstoden av söndagen. Det har vi som sagt vad inga problem med. Beslutet blev enhetlig inte en levande själ opponerade sig i ämnet skönt tycker jag. 

Ofrivilligt läge i nutiden?

Tänk att bli en sur gammal bitter häxa eller typ en insnöad trollgubbe som inte längre hänger i sin nutid när man blir pensionär av en eller annan orsak? Märker av den ingrodda bitterheten hos dom gamla som nu under corona före och efter tiden och den pågående smittspridningen har suttit ofrivilligt isolerade. För att nämna en gammal dam i min omgivning en ensamstående änka som har suttit isolerad från och till i långa perioder. 

Hon miste sin man i slutet av 70-taletmen har gått ut i vissa små etapper. Mindre för varje dag. Bär munskydd och handskar i rädsla svärmor har allt efter hand blivit sjukt nojig. Så pass mycket att det har slagit sig på skallen det bittra lyser allt mer igenom så vill inte jag bli om jag blir äldre eller så blir jag väl än värre beroende på hur situationen ser ut då? Hugedamig vilken mardröm oavsett vad. När jag blir äldre i min drömbild kanske både världen och omgivningen ser betydligt annorlundare ut kanske även möjligheterna?

Jag vet inte riktigt ordningen?

Tendensen är att dom som jobbar inom den sociala sektorn blir mer eller mindre hotade till livet under varje arbetspass vilket såklart inte känns helt okej. Dels är det dom stackars socialsekreterarna som får utstå spott och spe för att försöka få till någon slags ordning i oordningen. För att inte tala om poliserna som varje dag får mentalt och fysiskt brottas med med mer eller mindre kriminella element som kan variera i sin psykiska status. 

Sen har vi även akut och ambulanspersonalen som alltid måste vara beredda i fall något otrevligt skulle hända vilket det gör titt som tätt? Deras utsatta miljöer är alltid i riskzonen. Apropå otrevligt så vaknade man upp till ett riktigt tråkigt regnigt blåsigt höstväder men 10 grader varmt. Nån stans känns det i luften att vintern är på gång jag vet inte riktigt när den skall börja? Saker och ting kan variera som bekant. Men den gemensamma nämnaren blir att alla parametrar pekar åt samma håll eller?

Efterskalvet i väntans tider?

Tittar efter i garderoben efter skelett spännande tycker säkert ni va fan tycker andra i brist på annat? Men i väntan på det stora gud vet vad deluxe. Alla verkar ha skelett undanstoppade i garderoberna nu för tiden både små och stora mer eller mindre rumsrena så himla modernt. Men jag hittade inga hos mig bara en massa skeppsvraksliknande bråten från olika tidsperioder. På tal om garderober så liknar min egna garderob mer ett formalinstint mausoleum än ett ordinärt förvaringsrum kliniskt fritt från dagsfärskt damm inte ens dammråttorna vågar sig dit. 

Har aldrig varit i och för sig nån större vän för perfektionism bara på jobbet kanske. Åtminstone inget som jag visar öppet är nog i grund och botten en luffare. Kanske förr i tiden då klockorna knappt rörde sig bara visarna tycktes springa bort nu för tiden verkar allting springa bort vad det nu än må vara då timmarna stod stilla i väntan på den kungliga saluten. Jag väntar fortfarande på efterskalvet efter saluten. Den kanske kommer när man minst anar det? 

Förvandlas till en underbar varelse?

Min jycke Dino är bara så underbar men är en typisk mamma springare från nos topp till svanstipp. Han följer lätt och ledigt efter dom kvinnliga medlemmarna i min familj gladeligen viftandes på svansen som ett snällt lamm. Någonting får han såklart alltid under tiden nåt ben eller så? Det vet han om dummare är han inte skillnaden med mig är att jag är lite strängare på den punkten. Jag vill påstå att den där hunden är så jävla infernaliskt bortskämd det är bara förnamnet att hälften vore nog. Man ska skämma bort sina djur, men det måste vara rim och ranson på det hela. Min värsta mardröms bild är att hunden förvandlas till en tjock och trött falukorvsliknande pensionärs vovve utan både lyster och inlevelse som flämtar varje steg det stackars djuret tar. 

Vilket jävla djurplågeri faktiskt utav den absolut värsta sorten. Än så länge är min jycken Dino en smärt välbalanserad med en sund mentalt stabilitet således en liten lycklig varelse som älskar sin husses kommandon och ledsagningar hos mig får han vara den där lydiga men lyckliga jycken som blint följer min skira trygga skygga ett föredöme bland osaliga ohängda jyckar. På nåt sätt glänser jycken till och hamnar på en nivå strax över IQ fiskpinne statusen då blir husse både överraskad stolt till och med lycklig.