Tänk att få stiga upp med solsken?

Idag blev det en sådan dag som man bara vill lägga sig under täcket, och inte stiga upp förens till våren. Utanför smattrar regnet på fönsterblecket vädret påminner mera om en solkig grådassig höstdag än en vinterdag mitt i Januari. Min pricksäkra magkänsla konstaterar att vi inom en överskådlig tid kommer att få två årstider en torr och en blöt https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatfakta/klimatet-i-framtiden/, kanske blir det varken hackat eller malet rena soppan alltså. 

Fortfarande skenar regionens smittantal i höjden både med smittade men även dom som är i familjekarantän, på grund utav att någon närstående har fått smittan i det här fallet pratar man uteslutande om omikron. Hoppas bara att vi inom kort har nått kulmen så allt blir mera hanterbart vilket det inte är för närvarande. I morgon kommer folkhälsomyndigheten att hålla presskonferens, sedan får vi höra om det blir nya restriktioner eller uppgraderingar av dom redan gällande?

Det var absolut inte min grej?

Eftersom jag formades helt och hållet av min tids revolution eller den tidens flow. Så önskade jag såklart att min utbildning var bättre än så här då förstod jag inte bättre troligtvis omognad eller så? Nu på äldre dagar förstod jag att jag inte kunde koncentrera mig alls på skolan https://historiesajten.se/handelser2.asp?id=20, fast jag inte var nåt dumhuvud än mindre någon med bokstavskombination? Det ångrar jag självfallet idag att jag inte gick all in i mitt skolarbete. Mitt mål från begynnelsen var att utbilda mig till skribent via journalisthögskolan, men eftersom grupptrycket i min omkrets var så grymt stark så utbildade jag mig istället till plåtslagare som absolut inte var min grej? Så här i efterhand skulle jag nog ha lyssnat på min inre röst men va fan man var ju ung och omogen?

Det yrke som jag inte alls ville bli långt därifrån, men jag utbildade mig och jobbade ett par år med detta. Mitt drömyrke var så här i efterhand ljusår ifrån mina polares drömmar, deras visioner var i stället att bli lokförare eller nåt likande. Hur fan kunde jag vara så urbota korkad så har i backspegeln att jag inte gick min egen väg men så är det? Det är som sagt lätt att vara efterklok nu när man har facit i hand. Så här i efterhand när all bakåt historik har lagt sig, så är jag ändå grymt nöjd med min nuvarande yrkesroll. Det kunde inte bli bättre än så här när alla parametrar har lagt sig tillrätta. Numera är jag efter alla om och men dock en betydande kugge i en viktig social verksamhet på gott och ont.

Herregud vad jag älskade det som var vitt och brett?

Blundar för nån sekund och ser i ögonvrån att jag är en liten pojke, som springer vitt och brett omkring på en himmelsk blomsteräng med en droppande mjukglass i högsta hugg. Det enda som jag har framför mig är att försöka rädda guds droppande underverk. Naturligtvis var det här för över 50 år sedan i en svunnen tid, då bilarna såg annolundare ut luktade grymt illa som fotogen och det var glest befolkat på våra gator. Blundar ytterligare en gång till ser mig springa upp i min älskade mormors mjuka underbart trygga famn, hon torkar försiktigt bort glassen som har hamnat som en rinnande mask i mitt ansikte.

Hon serverar sedan sockerdricka av den bästa sorten och så klart kanelbullarna denna ytterligare gudagåva som var hennes absoluta signum gud vad jag älskade dessa små underverk. Jag fick äta hur många jag ville, det gjorde jag också mer än vad som var tillåtet. Hon om nån kunde verkligen både baka och laga den mest underbaraste maten i min världsbild. Hon hade fantasi kreativitet energi entusiast och självfallet en imponerande kunskap om råvarorna och dess egenskaper. Minnena av min älskade mormor som jag såg upp till kommer aldrig att blekna så länge jag lever.

Man kan skratta åt vardagliga saker utan att falla pladask?

Min fru säger som oftast att jag har en totalt avsaknad av humor? Okej det får stå för henne! Vad är då humor? Det vanligaste är väl att man skrattar åt roliga saker av roliga saker? För roliga saker tycker jag är när folk ramlar dom snubblar och gör bort sig totalt det kan jag skratta mig fördärvad av. En del av medborgarna har även torrhumor det skall gudarna veta. En humor som är lika torrt som fnöske men som man kan vrida sig av skrattsalvor. En del är bara som dom är man kanske är trött men man skrattar ändå av bara farten. Ironisk humor är ett signum för mig frugan tycker att jag besitter den formen? Det tar jag som en komplimang? Lite elaka pikar här och där lite underförstått emellan åt lagom doser utav varje. Ibland råkar jag sticka in dom kanske på lite olämpliga ställen. 

Man kan även vara begåvad med en humor med en allvarlig underton. Som ingen egentligen skrattar för stunden åt. Var humor har sitt tillfälle. Förutom dom längst bak i salongen som garvar åt allt som rör sig i otakt. Några strö skratt däremellan som slungas ut i etern i en oherrans takt. Däri kan det ligga tragedier bakom? Lite åt det tragikomiska hållet typ en ledsen clown som inte vill vara rolig? Oftast skämtar jag om vardagliga saker typ när saker och ting går åt helvete. När ingenting blir som man har tänkt sig. Då drar man till med ett plumpt skämt bara för att eventuellt rädda upp vissa prekära situationer. Humorn är ett himla viktigt redskap i sociala kretsar. Den kan få dom mest humorlösa personer att för stunden dra på smilbanden? Det gäller alltid att lägga sig på en lagom humornivå. Utan att falla överbord humoristiskt sätt. Ibland kan folk bara bli för mycket sånt är inte humor det blir bara skitjobbigt.

Ett ögonblick av en balanserad tillfredställelse?

Mörkret börjar lägga sin heltäckande matta över allt och alla, dom 5 plusgraderna har i stort sätt hållit i sig hela dagen. Den i morse jobbiga vinden börjar också lägga sig, vi har i vår region fått bevittna ett par nätter av norrsken ett mäktigt fyrverkeri på himlavalvet https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/om-rymden/norrsken/. Det fenomenet är inte så vanlig här hos oss men det är kul när det händer. Frugan och tonårsdottern har precis kommit hem från stallet där dom har förbrukat ett par timmar med sina intressen, hästen är som sagt en gemensam nämnare som tight knyter ihop dom. 

Personligen så har jag själv inget hästintresse men tycker det är kul för deras skull. Själv brinner jag för racket sporter som tennis och bordtennis, i dessa grenar stannar världen upp för ett ögonblick när jag går in i dess aktiva bubbla. På spisen puttrar fläskkotletterna för fullt det blir våran söndagsmiddag. Kan tycka att det är skönt när alla jul och nyårshelgerna är förbi, så man kan hitta den där andra balansen av tillfredställelse för nu blickar man bara fram till våren. Det är då allt händer allting vaknar det mesta spirar knoppas och gror. Denna här tiden fram till våren är enbart jobbig, men en nödvändig period som man måste genomlida för helhetens skull.

Det enda som vi inte känner till är riskerna?

Råkar bo i en region nånstans i mitten av riket där det ploppar upp mest covid 19 om den nu finns eller omikron smittade i hela vårt avlånga rike per capita https://doktor.se/artiklar/coronavarianten-omikron-detta-vet-vi/. Kanske är vi där i mitten av dom många otaliga vågorna? Eller så är vi inte där ännu som vanligt i den här smittsamma soppan så vet vi inte ett skit om någonting alls? Det enda som vi i grunden inte vet om är att hur våra kroppar egentligen reagerar om/när vi blir smittade? Känslan som då uppstår är som att sitta i en båt som man vet om eller när den skall sjunka? 

En ganska skrämmande känsla mitt i allt elände. Klarar man sig så gör man det eller så ramlar man dit av en eller annan underliggande faktor? Faktiskt lite som rysk roulett med 4 kulor men ändå inte. Våra politiker eller virologer har egentligen inte en susning men dom har flertalet teorier, om vad nästa steg blir? Ska man stänga det helt eller delvis, eller fortsätta hålla öppet samhället, och hoppas på det bästa att skiten blåser bort? Hur man än gör åtminstone i det här fallet så förlorar man ändå, tills man kommer på en bättre lösning?

I stort sätt kan båda sidor gynnas av en fortsatt fred?

Vaknar upp till i stort sätt storm lite småregn och 5 plusgrader, ett mellanväder kan man väl uttrycka det som. Meteorologen i morgon tvn pratar om ett kommande lågtryck skall passera just där jag bor så jävla typiskt aldrig får man vara riktigt glad. Apropå det så upptrappar Sverige sin mobila vapenarsenal på Gotland https://omni.se/upptrappning-pa-gotland-efter-rysslands-natobrak/a/BjdKzG i väntan på någon form av oönskad aktivitet på andra sidan? Hoppas för guds skull dom inte ens tänker den tanken om anfall, det skulle såklart vara helt förödande för alla parter. 

I mitt stilla fredliga sinne tänker jag att mänskligheten för hoppningsvis har utvecklat andra sinnen än ond bråd död, och tänker mera på att gemensamma krafter på båda sidor kan utveckla bland annat teknik och forskning som gynnar den övriga mänskligheten och för den framåt? Kanske handlar det bara om en kraftdemonstration från rysk sida? Sedan inbillar jag mig att flera intressenter vill ha ett utökat rysk territorium som det var förr i tiden? Inbillar mig även också att det pågår en febril diplomatisk verksamhet i dom politiska kulisserna, där nånstans tror jag det hela kommer att avgöras? Hoppas att jag får rätt fastän min magkänsla påstår något helt annat.