Tomas Rolfhzon Ekman

19 januari 2022

Det var absolut inte min grej?

Eftersom jag formades helt och hållet av min tids revolution eller den tidens flow. Så önskade jag såklart att min utbildning var bättre än så här då förstod jag inte bättre troligtvis omognad eller så? Nu på äldre dagar förstod jag att jag inte kunde koncentrera mig alls på skolan https://historiesajten.se/handelser2.asp?id=20, fast jag inte var nåt dumhuvud än mindre någon med bokstavskombination? Det ångrar jag självfallet idag att jag inte gick all in i mitt skolarbete. Mitt mål från begynnelsen var att utbilda mig till skribent via journalisthögskolan, men eftersom grupptrycket i min omkrets var så grymt stark så utbildade jag mig istället till plåtslagare som absolut inte var min grej? Så här i efterhand skulle jag nog ha lyssnat på min inre röst men va fan man var ju ung och omogen?

Det yrke som jag inte alls ville bli långt därifrån, men jag utbildade mig och jobbade ett par år med detta. Mitt drömyrke var så här i efterhand ljusår ifrån mina polares drömmar, deras visioner var i stället att bli lokförare eller nåt likande. Hur fan kunde jag vara så urbota korkad så har i backspegeln att jag inte gick min egen väg men så är det? Det är som sagt lätt att vara efterklok nu när man har facit i hand. Så här i efterhand när all bakåt historik har lagt sig, så är jag ändå grymt nöjd med min nuvarande yrkesroll. Det kunde inte bli bättre än så här när alla parametrar har lagt sig tillrätta. Numera är jag efter alla om och men dock en betydande kugge i en viktig social verksamhet på gott och ont.

Min egen väg?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar