Ett galet luft gitarrs riff i obygdens öken?

Nu längtar man bara efter semestern, förr eller senare är man där? Jag kan såklart bara tala för mig själv. Nu är man förvisso i det läget att man måste jobba 11 månader för att få 1 månad betald semester. Detta på grund av att inte min nuvarande ekonomiska status tillåter heltids semester? Snart går man in i andra andningen som pensionär då vänder man på steken och kanske jobbar häcken av sig 1 månad, för att sen ta 11 månader välbehövlig semester. 

Då skall jag göra som jag gjorde den sommaren med att spela luft gitarr på en öde minigolfbana någonstans i Sverige, den enda drogen jag hade då som gjorde mig hög som ett höghus var det ställets underbara saltlakrits glass i mjukglassformat som sannerligen inte gick av för hackor.

Tomas Rolfhzon Ekman

Mannen som återskapade luft gitarrens magiska sound på bråkdelen av nån sekund, inget öga vart torrt nånstans det kan min kära hustru intyga.

Att våga hoppas på bättring är ett gott alternativ?

Att våga hoppas på att våren är här på riktigt törs man det efter alla vädermässiga bakslag? Tja faktiskt ingen aning om denna vågade teori, kanske kommer det mera av den varan nu pratar vi snö? Riktigt skönt ändå att värmen har kommit på allvar, allt blir plötsligt så mycket lättare för både djur och människor. Apropå djur så är min tonårsdotter ute och rider med kompisar, själv rider jag inte mer än nödvändigt utan går ut med hunden som ett alternativ. 

Jag har faktiskt ridit ett par gånger med blandat resultat, enligt dottern som själv har ridit sjukt många år så är min insats på hästryggen mer än katastrofalt. Man är ju knappast John Wayne eller liknande ttp://privat.bahnhof.se/wb457763/http:/www.bahnhof.se/wb457763/filmkunskap.com/styled-12/index.html, tur är att man är betydligt bättre på andra saker? Snart börjar det närma sig påskhelgen med stort P, då har jag tänkt att verkligen njuta både av mat dryck ledighet och delvis umgänge. Kort sagt gå all in med njutningens alla faktorer.

After work?

Avslutar ännu en skruvad dag på jobbet på bästa möjliga sätt med att slappna av med våran älskade jycke Dino. En kärleksfull liten krabat som det knappast finns något ont i, snarare än som är full av ömsesidig kärlek respekt kallas sånt. Eftersom vi både tycker om att vara i rampljuset periodvis vill säga så blev den här bilden hur bra som helst.

Man kan hålla på längre med andra saker?

Just för tillfälligt befinner vi oss i ett sjukt galet klimatväder med ömsint snökaos till tok varmt plus över 10 någonstans i närheten? Vi konstaterade i familjen även att det var ganska längesedan vi hade snö påsk på våran utealtan, men idag låg faktiskt solen på https://www.svd.se/a/vQllkm/risk-for-farlig-branna-i-varsolen och pressade så den stora snömängden som kom i fredags är så gott som minimerad. Kanske är det så att dom globala klimatförändringarna ar gjort att aprilväder fenomenet kommer hålla på längre än normalt? 

Såklart är det bara amatörmässiga spekulationen men även jordnära trovärda analyser åt nåt håll är vi ju på väg som sagt? Men åt vilket vet vi naturligtvis inte, visste vi det skulle förhållanden säkert se betydligt annolundare ut eller inte tja den som lever får se? Kvällsmaten idag blir ett himmelsk hopkok med högrevsburgare pommes frites en fransk omelett till matlåda och toscansk tomatsoppa till dottern. Till förrätt hade vi kvar lite kaltbach creamy ost och ett gäng tryffelsalami samt såklart lite italiensk vitt vin därtill, det är sånt vi kallar för en skvätt vardagslyx i all enkelhet.

Bland stora steg och annat?

Till synes en helt okej söndag både vädermässigt och annat, fredagens snudd på naturkatastrofala snöfall bär vi mentalt fortfarande med oss under lång tid riktigt jobbigt. Vi är såklart vana vid sådana här olika väderlekar olika omslag men snöfallet som kom var någonting i hästväg. Nu börjar vi dessutom närma oss påskhelgen med stora steg och allt vad den innebär, hos oss är det god mat god dryck med umgänge även med vila och återhämtning vilket är sjukt viktigt i sammanhanget. 

Min tonårsdotter är med några kompisar och åker pulka, bäst att passa på att suga ut det sista av vinterns vita helvete. För min del kvittar det om snöns vara eller icke vara för nu vill jag ha vår på riktigt. Det värsta är att det där hemska fågelsläktet fiskmåsar https://www.fageln.se/art/fiskmas.aspx börjar ta över faunan mer och mer för varje år vilket såklart är oroväckande för en som gillar talgoxar. Min hustru är i full gång med att påsk pynta, och det är en grej som verkligen inte jag blandar mig i. I min familj så är det hon som står för den detaljen själv står jag för dom andra detaljerna, det är så det skall vara i en kärleksfull familj.

Ett par timmar med vinds röj för sista gången?

Äntligen klara med den vinden som har varit som ett jävla spöke för oss under flera år. Men nu fick vi en dead line ett datum som vi skall vara klara till och det blev vi med råge, så i morgon åker vi dit för absolut sista gången för att snygga till kvadratmetrarna fine liksom. Apropå vädret så har det snöat så in i helvete mycket, så pass mycket att träden runt omkring mig har knäckts i långa rader. Naturligtvis är det här som vi just nu upplever inte speciellt ovanligt för årstiden. 

På tal om den där vinden https://www.avfukta.nu/vindsutrymmen/ som har hängt över oss, så ska vi göra ett skönt bokslut i morgon men först skall jag och en kompis spela bordtennis ett par timmar. För egen del spelar jag bordtennis minst 4 timmar i veckan, i enastående tighta dueller där ingen av oss vill ge sig men till slut blir det alltid jag som står där som segrare inte mig emot. Skillnaden är när jag spelar med min son som är typ 31 år yngre, då får han minsann kämpa livslusten ur sig för varje poäng. Här hör ni en faders gestalt som knappast ger sig självmant, för jag hatar på riktigt att lämna walk over eller sånt där annat trams.

Små steg är bättre än inga alls?

Funderar lite löst kring om hur allt skall bli framöver såklart en sorts personlig reflektion. Definitivt börjar allt socialt stabiliseras med små steg framåt exempelvis då i nöjesbranschen som har fått något av en nytändning, det mesta börjar faktiskt bli som vanligt igen? Numera är det helt dött i covid svängen men prognoser och tabeller man hör inte lika mycket längre? Eftersom det inte längre klassas som en samhällsfarlig grej, men viss tusan blir folk fortfarande olika sjuka i covid? På tal om annat så flikar jag in att snön fortsätter att fullkomligt vräka ned i en smått ohejdad form herregud säger jag bara.

I min region fortsätter dock smittan öka dramatiskt, och är troligtvis bland dom värst drabbade i landet? På något kusligt sätt verkar folk i allmänhet ha glömt bort att vi faktiskt hade en pandemi eller så har dom bara förträngt den? Numera härjar en annan variant men sedan om den är kraftigare eller inte vet jag faktiskt inte det tror jag ingen vet? På tal om coviden så fick min familj farsoten två gånger vardera det känns som om det räcker med den varan?