Kom ihåg att denna dag är den första av många?

Något kallare idag än igår med någon enstaka minusgrad eller så med en sol som försöker tränga fram ur en grötig himmel, i stort sätt en helt okej inledning på denna fredag. Tonårsdottern har precis varit på utvecklingsamtal i skolan med frugan och det gick ju bra hade inte räknat med något annat, hennes målinriktning är häpnadsväckande enligt lärarna hon vet vad hon vill och framförallt vad hon vill bli. 

Kom ihåg själv när jag var i hennes ålder då hade jag inte en susning om vad jag ville bli, uatn fick ge efter för grupptrycket och utbildade mig till nåt som jag inte ville bli? Istället skulle jag mer ha lyssnat till min inre röst som sa att jag skulle utbilda mig till journalist, men nu vart det som det blev och det hela slutade med att jag till sist blev en allround vaktmästare. 

På nåt sätt är det här nuvarande jobbet det bästa som jag någonsin har haft, så mycket frihet så mycket kärlek såklart under ramen av vad som förväntas av mig. Mina drömmar är fortfarande att skriva böcker men jag erkänner att jag både saknar tålamod och kompetens, så därför är mitt skrivande här på den här plattformen en sorts kompensation med det som jag inte blev? 

I min åldersgrupp ville alla bli lokförare https://sv.wikipedia.org/wiki/Lokf%C3%B6rare fotbollsproffs eller nåt likvärdigt i en värld då det varken fanns flashiga mobiler högteknologiska datorer fast med en svartvit tvbild, som till slut gick över till färg en bra bit in på 70-talet med en katastrofal färgskala. Idag har ungdomarna inbillar jag mig bättre förutsättningar mera resurser utifrån deras personliga mål, naturligtvis en hård väg fram tills att deras innersta drömmar besannas.

Med andra ord kan det knappast bli bättre?

Sagt och gjort det blev precis som jag förutspådde då mina tjejer kom hem från hindersmässan, med både lakris och chokladfuge och en annan fudgesort med lakrits/hallon lite rökt fläskfile och ett gäng kryddade frukostkorvar dock utan både väskor lampor och gud vet vad som dom brukar handla. Frugan skall upp en sväng till marknaden även i morgon då med sin åldrande morsa i släptåg då kanske hon har med sin nya fräscha saker eller inte? Enligt dessa tjejer så var det precis som förr i tiden med mycket folk jobbig trängsel många stånd och påflugna försäljare, med andra ord allt vad som det brukar vara så även i år. 

Mina bästa minnen från den klassiska marknaden var när jag i min ungdom köpte stinkbomer https://sv.wikipedia.org/wiki/Stinkbomb bakom disk och kläckte dessa stinkande bomber som luktade som ruttna ägg i slussintaget på gamla Domus på Stortorget, jag tror inte att jag har haft roligare än så varken förr eller senare? Jag skrattar gott åt dessa härliga minnen men dom senaste 35 åren så har man bara gott igenom marknaden upp och ned ett antal gånger bara för traditionens skull bara för att skulle vara så. Förr om åren brukar det alltid vara svinkall det slog aldrig fel när marknaden var, men i år verkar det ha varit bra förhållanden men det kan man kanske skylla klimatförändringarna på?

Det enda utesluter inte det andra?

Ett tydligen helt underbart väder utanför min ytterdörr idag med strålande sol ingen snö ingen drivis med kvittrande fåglar sprallande hundar och allt det andra som förgyller just den här dagen. På nåt sätt känner även jag en sorts bubblande sprudlande inombords glädje och tillfredställelse men även en stor tacksamhet över att inte just min skada blev värre än vad den blev? Frugan har den stora förmånen att få jobba hemifrån när hon kan så nu är hon i stort sätt klart med dagens arbete, så att hon kan återgå till att fortsätta vara skadad ett par veckor till. Problemet med mig är att jag inte har den möjligheten till att jobba hemifrån på grund av att jag inte sitter framför någon dator eller har något annat administrativt jobb. 

Efter när tonårsdotterns har slutat skolan skall hon och frugan gå en sväng på hindersmässan som är Örebros ständiga återkommande marknadsnöje http://www.bergshandteringensvanner.se/historien-om-bergshandteringen-och-hindersmassan/ med anor från minst 1300-talet, där det finns i stort sätt finns allt mellan himmel och jord men tyvärr är varannat stånd lika delar godis plastpåsar och krimskrams. I år ska dom tydligen gå all in med knallarna, efter ett par tama år med pandemin och så vidare. För egen del så är det här första året sedan jag föddes som jag missar det här traditionella etablissemanget. Så jag förväntar mig att tjejerna köper med både marknadsnogaut lakritsremmar langos.

En gång i tiden var även jag ett embryo i myllan?

Man undrar hur människor är funtade som inbillar sig att man tar naturen för givet det ska bara vara så, att man bara kan ta av den utan att lämna tillbaka något? Nu tänker jag såklart inte på bönderna https://www.matkult.se/jordbruket-och-maten/jordbrukets-historia.html för dom ser nog till att använda jorden flera gånger för rätt ändamål, nu tänker jag närmast på dom globala ibland hänsynslösa multinationella företagen som skor sig på jordens knappa naturtillgångar. Rätt som det är kanske bara inom ett århundrade om det vill sig riktigt illa så är det hela slut över finito name it jorden kan inte längre försörja oss hur gör vi då? Naturligtvis så pågår det global forskning om alternativa lösningar en sorts plan B om nu plan A skulle gå åt helvete vilket det också kommer göra inom en tidsrymd. Då gäller det ha den där B planen redo att lösas ut för mänsklighetens skull. 

Tänk om man kunde göra bränsle av havsvatten att hitta andra materiella lösningar till både datorer och mobiler även till sjukvårdens och infrastrukturens trängande teknik nu är vi snart framme till ytterligare en uppgradering av framtidens teknologi. Bara under min ringa levnadstid så har mänskligheten kommit längre fram än någonsin förr på gott och ont såklart. Dagens äldre generation har full sjå med att hinna och lära sig förlika sig med dagens teknik alla är inte raketforskare, när jag en gång blir gammal måste även jag använda den framtida tekniken. Då är säkert nutidens teknik föråldrad och förpassad till muséet.

Just nu skrattar jag bara åt dagsformen?

Man kan såklart dra den elastiska tråden om roligheter https://popularhistoria.se/vardagsliv/visst-skamtades-det-pa-medeltiden hur långt som helst om vad som är roligt, vad det är som får folk till att både skratta gråta och kikna av glädje? Allt det där är högst individuellt till exempel min syn på roligheter är knappast den som min hustru har vilket är naturligt, där min humor oftast är svart en smula bisarr och med en ironisk underton till exempel tycker jag att solsidan inte är speciellt roligt men däremot pang i bygget kan jag skratta mig fördärvat på. 

Oftast är det dagsformen som avgör vad jag skrattar åt om jag är trött eller glad sjuk eller vad jag nu befinner mig i? Sin humormall kan man alltid utveckla uppgradera och anpassa beroende på i vilken fas man befinner sig i, men humor grunden är alltid den samma om vad man tycker om? Just nu kan man definitivt inte skratta åt det politiska världsläget, det enda som man möjligtvis kan skratta åt är när min jycke DINO gör till sig när han får sitt efterlängtade dagliga ben. Det som man definitivt inte kan skratta åt är det nuvarande väderläget som är en salig blandning av ledsna clowner på slaka linor ruttnande förr så glada trädgårdstomtar, den synnerliga olyckliga kombinationen är allt annat än roligt.

Det finns allt hopp i min vardag?

Regn och blåst kommer att fortsätta dominera min väderbild utanför mitt fönster idag det kanske inte är helt optimala förhållanden, men bättre det än kraftigt snöfall drivis och en och annan oförutsedd jordbävning? Men allt det där är såklart relativt sa visst Einstein en gång, eller så gör man sig inte roligare än vad man är? För stunden så finns det inte många rolighetsfaktorer i min vardag men det begär jag inte heller, kanske finns allt det roliga utanför min ytterdörr eller inte? Det tänker jag ta redan på när jag en dag blir återställd, den dagen kommer säkert om någon månad? 

Apropå roligt så är det knappast roligt längre i Sverige där kriminella element rekryterar 14-15 åriga barnsoldater för att göra deras smutsiga jobb, där folkvald politiker tjuvfiskar ål https://www.wwf.se/djur/alar/#artdata som man inte får och ljuger sedan folk rätt upp i synen plus mycket andra saker som mig att tycka att va fan håller världen på med? Ärligt talat så finns dom riktiga clownerna i regeringen där dom livnärs sig på bland annat pajkastningar. Naturligtvis så får man tycka och tänka hur man vill i detta avlånga land inom lagens råmärke, sedan kan man undra hur långt man kan dra ut yttrandefriheten lagliga gummiband innan det går sönder?

Vissa saker upphör aldrig att förvånas?

Vaknar sjukt tidigt denna tisdag har troligtvis bara sovit någon enstaka timma i bästa fall? Det kan såklart bero på många faktorer? I mitt fall så vänder åtminstone jag lätt ut och in på dagarna man ställer inga klockor man låter timmarna passera revy utan respons , den enda tiden som man behöver passa på i dagsläget är när man ska till fysioterapeuten för återbesök när maten serveras typ så? Mitt förut så grymt inrutade liv är nu för tiden ett minne blott, men om någon månad eller mer kan jag vara ute på banan igen? Väl inne i jobbrullarna kommer det säkert kännas som om man aldrig har varit skadad, vissa människor har en genuin förmåga att förtränga saker och ting medvetet eller omedvetet medan andra väljer att älta saker och ting tills fan avlöser dig? 

I mitt fall så kör jag på som vanligt i det tempot som jag är van vid när så blir dags, i ett par år fram tills den hägrande pensionen som kommer det kännas helt okej. Som sagt jag vaknade redan före 4 i morse och gjorde i ordning min frukost och förberedde frugans ringa uppenbarelse, efter detta blir det till att vakna upp tonårsdottern ur sin törnrosasömn vilket är lättare sagt än gjort? Jag som kille behöver i stort sätt endast kamma håret för att känna mig vacker, ni vet ju hur det är med tjejer det krävs makeup en uppgradering av nattens sminklöshet https://kosmetikan.se/makeup-och-dess-historia/ för att göra dagen rättvisa den erfarenheten har åtminstone jag med mina tjejer.