25 januari 2023

En gång i tiden var även jag ett embryo i myllan?

Man undrar hur människor är funtade som inbillar sig att man tar naturen för givet det ska bara vara så, att man bara kan ta av den utan att lämna tillbaka något? Nu tänker jag såklart inte på bönderna https://www.matkult.se/jordbruket-och-maten/jordbrukets-historia.html för dom ser nog till att använda jorden flera gånger för rätt ändamål, nu tänker jag närmast på dom globala ibland hänsynslösa multinationella företagen som skor sig på jordens knappa naturtillgångar. Rätt som det är kanske bara inom ett århundrade om det vill sig riktigt illa så är det hela slut över finito name it jorden kan inte längre försörja oss hur gör vi då? Naturligtvis så pågår det global forskning om alternativa lösningar en sorts plan B om nu plan A skulle gå åt helvete vilket det också kommer göra inom en tidsrymd. Då gäller det ha den där B planen redo att lösas ut för mänsklighetens skull. 

Tänk om man kunde göra bränsle av havsvatten att hitta andra materiella lösningar till både datorer och mobiler även till sjukvårdens och infrastrukturens trängande teknik nu är vi snart framme till ytterligare en uppgradering av framtidens teknologi. Bara under min ringa levnadstid så har mänskligheten kommit längre fram än någonsin förr på gott och ont såklart. Dagens äldre generation har full sjå med att hinna och lära sig förlika sig med dagens teknik alla är inte raketforskare, när jag en gång blir gammal måste även jag använda den framtida tekniken. Då är säkert nutidens teknik föråldrad och förpassad till muséet.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En av många små tankar: När brödkaveln talar sitt tydliga språk?

"Funderar lite kring vår kroppsliga energi om hur man utnyttjar den på bästa möjliga sätt? I mitt fall nu när jag råkar ha en ledig dag...