Under parollen att man inte är bättre än man gör sig lever jag vidare med mitt liv för närvarande men allt där där är såklart inte huggit i sten, ibland kan även jag överraska vilket är helt otänkbart enligt min uppnosiga tonårsdotter som oftast tycker att min humor är som innehållet i en tom nötpåse. Eftersom jag älskar svart ironisk humor med en lätt bisarr underton så blir allt det efter, min övriga familj kanske inte är dragen åt samma håll som jag är men det får stå för dom. Min syn på humor är knappast Jönssonligan Göta kanal eller ens Edvard Persson filmerna, utan mer åt den ikoniska supergruppen Monty Pythons håll beundrar Jim Carrey och Jeff Daniels tragikomiska karaktärer i dum dummare filmerna även Rowan Atkinson har en viss omtyckt charm som jag gillar. Har även oerhört svårt att se tjusningen i en vanlig ordinär landskapstavla, så fort tavlan blir icke ordinär med surrealistiska inslag med många färgkombinationer då blir det hela plötsligt intressant.
Har alltid så länge som jag kan minnas gillat sådan konst sådana filmer, har även en viss förkärlek till noir filmer från 40-50 talet https://www.filmhistoria.se/film-noir.html. Ordet noir är franska för svartvitt som myntades 1946 av den franska kritiken Nino Frank. Den klassiska jantelagen du skall inte tro att du är nåt stämmer inte alls in på mig, därför att jag tror att jag är någon som fyller nån jävla sorts funktion i det sociala ekorrhjulet må det än vara? Hur det än är så kan man omöjligt ha samma smak och tycke i en och samma familj därför att vi är utsprungna ur olika smaker stilar och tycken det är sånt som gör familjerelationer ständigt levande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar