Känslan att få komma ut är obetalbar?

Frugan har precis varit ute och vallat runt mig i rullstolen med benet i högläge, för första gången på nästan 1 månad så har jag varit ute hela modiga 20 minuter i ett sträck man får vara glad för det lilla. Frugan är ju själv skadad i sin högra handled så hon fick ju i praktiken skjutsa runt mig med vänsternäven, i morgon skall min bestämda tonårsdotter vara med på rundan runt kvarteret. Sedan kanske jag går ut typ varann dag i fortsättningen bara för att få komma ut en sväng i friska luften. 

Det enda som jag ser fram emot nu är mitt återbesök på fysioterapeuten https://www.jointacademy.com/se/sv/fakta/behandling/fysioterapeut-sjukgymnast/ för att eventuellt skruva ned min benställning någon grad ett snäpp, många små framstegsbäckar blir en stor å i slutändan. Herregud man häpnar över den bittra kampen mellan det engelska kungahuset och den där Harry, en sak är säker jag är jävligt glad över att jag inte är någon kunglighet eller nån blåblodig överhuvudtaget det räcker gott och väl med problematiken i mitt egna liv bara det är värt ett par smaskiga kapitel.