Om en stund skall tjejerna till stallet för ännu en ridning uti det gröna. Frugan skall skjutsa ut ett gäng sprudlande tjejer, en annan mamma skjutsar hem samma gäng. Ännu en logistiskt sanndröm förverkligas. Det där om hästar förenar verkligen dom här tjejerna, en social samverkan på dess olika plan. Dessutom en fröjd för ögat. Personligen är jag och hästar, så långt ifrån varandra som tänkas kan. Liksom dottern och fotbollsvärlden.
Klart som korvspad att man har olika intressen, men i det här fallet så är det ett gäng sprudlande tjejer som verkligen brinner för hästarna. Ibland kan jag vara så avundsjuk ibland inte. Har precis ätit mina potatisbullar och fläsk som svärmor skickade med. Det bästa med det är att jag så väl kommer ihåg hur potatisbullar smakar. Det sämsta i kråksången är, att det smakade inte ett skit om min älsklingsrätt. Ledsen att behöva säga det.