En av många små tankar: När solen totalt dominerar min plats?

"Konstaterar att det idag har varit klart en av årets absolut varmaste dagar hittills? Igår när man cyklade runt klockan 6 på morgonen till kneget så var det typ 2 minusgrader vilket inkluderar både mössa och vantar, idag hade vi plus 4 grader vid samma tidpunkt då skippade jag faktiskt mössan halleluja. Prognosen säger att det skall bli en tokvarm sommar i år ungefär den som vi hade 2018, då vi i princip hade tokvarm från början av Maj till slutet av September. Vilket var förödande både för lantbrukarna som var tvugna att nödslakta sina kreatur, men även en katastrof för grundvattnet som sinade. Sedan kanske man kan nämna i sammanhanget att brandkåren hade en sjuk arbetstopp med skogsbränder stup i kvarten och dylikt.

Naturligtvis skall man vara försiktig när man solar på grund av det supertunna ozonlagret, för man vill ju inte drabbas av den fruktade hudcancern malignt melanom som ökar lavinartat för tillfälligt. Personligen så har jag sjukt lätt för att bli brun, i stort sätt så räcker det med att jag klipper gräsmattan med bar överkropp för att grannarna skall tro att man har varit utomlands. Det får jag väl tacka morsan för hennes tacksamma pigment som jag fick ärva. Sedan finns det dom som bara blir röda för att sedan skinnet ramlar av, och under det hela blottar sig en grisrosa nyans vilket inte är så kul i sammanhanget."

En av många små tankar: En dag då prinsen uppgraderades?

"Idag står i princip hela Storbrittanien stilla även delar av mitt hem tack vare att en gammal prins blir en ny kung i gammalt format, således en hejdundrande kröning i temat klang och jubel. Där ett galet royalistiskt folk går man ur huse för att hylla den nya kungens inträde, med säckpipor fish and ships bärs och hela baletten runt omkring. Själv tror jag att jag inte vill bli kung, det verkar bara vara en sjukt jobbig cermoni det räcker med att vara kung i baren det är nog så krävande? Min fru är även hon en smått galen royalist hon avgudar våran svenska kung och drottning alla dagar i veckan, medans jag är mera skeptiskt till kungahuset. Sedan kommer den ständigt återkommande diskussionen upp, vilket statsskick Sverige skall ha däri brukar meningarna vara synnerligen tudelade. För egen del spelar det ingen roll huvudsaken är att Sverige fortsätter hålla kursen rak och stabil framledes. Eftersom man fortfarande är en gammal punkare av rang och en lågbetald arbetare uti fingerspetsen sedan begynnelsen så kanske man inte är så himla förtjust i överklassens översittarfasaoner, fastän jag på gamla dagar till viss mån har förlikat mig med den blåblodiga sidan något?

Igår pratade jag med farbror Blå, det är en lustig snubbe som är så långt ifrån verkligheten man kan vara han lever i sin sårbara bubbla och utgår ifrån den. Helt utan verklighetsförankring över huvudtaget han kan få minsta bagatell till att bli en konspirationsteori, att resultatet av den kokande spiksoppan kan bli värsta gourmemiddagen. Ibland vill man komma ifrån verklighetens alla krav och slippa den dagliga fyrkanten, och bara prata med farbror Blå om ditten och datten det kan kännas sjukt befriande och fjärran från gängse normer. På tal om den nyblivna Kung Charles III så är han nog grymt nöjd med att äntligen i grevens tid ha blivit uppgraderad? Sedan kan man tycka vad man vill om aristokraternas pompösa jippon, men britterna bara älskar när sånt här händer även min hustru skiner som en sol i sann royalistisk anda."

En av många små tankar: Ändå som en kugge i sammanhanget?

"Har alltid sagt att utbildning är A och O för att man skall komma någonstans här i världen, utan den kompetensen står man sig ganska slätt. Personligen så här med facit i handen skulle man såklart ha gjort helt andra val, kanske till och med omgett sig med ett annat klientel? Som så många gånger förr så var det precis med mig som så många andra, att man föll för grupptrycket. Typ 8 polare tyckte vi skulle bli plåtslagare och då föll jag för det valet, så här efterhand var just plåtslagare värsta tänkbara alternativet. Jag ville bli skribent i alla dess former och dessutom utbilda mig som journalist skriva böcker anekdoter och så vidare. Men som min kära mormor sa, att det är aldrig försent att förkovra sig må det än vara? Naturligtvis är det så. På nåt sätt så är jag ändå nöjd med livet, och faktiskt har jag nu det bästa jobbet hittills under min yrkeskarriär som är fjärran ifrån min ungdomliga drömmar.

På min tid var det lätt att få jobb det var i stort sätt bara att knacka dörr hos företaget, dom stod på kö för att få just dig oftast kunde man utbilda sig på företagen. Idag ser verkligenheten lite annolundare ut nu är det arbetsgivarens marknad, då arbetsgivaren i stort sätt handplockar sin personal. Det gamla löpande bandet har byts ut mot spetsinriktad kompetens för att hävda sig på den tighta marknaden. Det är sannerligen inte lätt för dom ungdomarna som kanske inte har dom där toppbetygen som behövs, oftast faller dom tillbaka på låglönejobben. Men sanningen är den att fortfarande behövs alla typer av jobb, där varje arbetskraft är viktig för den totala helheten. Alla är vi kuggar som måste kugga i varandra för att samhället skall fungera."

En av många små tankar: När framtiden vill in i ditt medvetande?

"Vårvädret fortsätter att vara precis så där härligt kaosartat som det alltid brukar vara vid den här tiden, ömsom sol ömsom övriga andra djävla väderlekar. I morse när man slängde sig upp på¨stålhingsten på väg till jobbet så hade man modiga någon minusgrad i ryggen, så det var bara att plocka på sig mössa och vantar och se glad ut? Tydligen skall det fortsätta att vara svinkallt återstoden av veckan, för att sedan stabiliseras sig igen i början på nästa vecka. Vädermässigt är det precis som det alltid bruka vara, åtminstone så länge som jag har levat? Men enligt framtida profetior så kommer vädret garanterat att ändra karaktär, men sen kanske man inte vet 100 om det blir en ny istid eller tropiskt djungel för hela slanten. Naturligtvis så spekuleras det hej vilt över huvudtaget om hur framtiden kommer att gestalta sig, troligtvis blir det nåt mellanting mellan star trek öken eller armageddon?

På 60-talet grottade man villigt ner sig i star trek serien man fantiserade om framtiden och dess fantasifulla teknik, personligen tyckte man att frontmatade vieobandspelare var det häftigaste man visste. Idag platsar den tidens teknik på museet, det börjar ju en annan snart också göra det är bara en tidsfråga. På den tiden pratade man om flygande och självstyrda bilar med pratande robotar som skötte det mesta av vardagslivet, idag börjar man närma sig 60-talets science fiction anda på riktigt. Inom en snar framtid är vi garanterat uppkopplad i någon sorts centralstyrd plattform, där minsta lilla avvikelse registeras och blottläggs. Vissa anser såklart att den verkligheten både är skrämmande och traumatisk på gott och ont, men om ett antal decennier är man själv så pass gammal och gaggig att man totalt skiter i den fortsatta utvecklingen?"

En av många små tankar: Bland övergående fasor och annat?

"Vågen av vansinnesbrott fortsätter att skjölja över oss, senast ett brutalt mord i min närhet. Det är bara ett under att man fortfarande lever när man går ovetandes bland tickande bomber, bland psykotiska krutdurkar som bara behöver ett felsagt ord för att brisera. Kanske är det en negativ produkt utav det ansträngda samhället som vi just nu lever i, där osäkerheten där både yttre och inre omständigheter kan påverka din livssituation åt olika håll? Vårt trygga land har blivit mer som vilda västern än vad vilda västern någonsin har varit. Det känns som om inte makthavarna har kompetensen till att knyta ihop säcken, för att på sätt få ett tryggare klimat att leva i. Tonårsdottern är för närvarande inne i värsta tänkbara upproret, där i stort sätt allt och alla suger skit. Till och med lilla jag blir hennes värsta mardröm ever? Men eftersom jag har stor och bred erfarenhet av barn, så vet jag att hon är inne i en övergående fas det gäller bara att rida ut stormen.

Har precis kommit hem från dagens tredje hundpromenad i ett typiskt aprilväder med kyla regn och mörka moln, i morse när jag cyklade till jobbet så var det någon enda minusgrad så man fick ekipera sig med både mössa och vantar. I dagsläget så har vädret svårt att bestämma sig, men det var någon meterolog i etern som påstod att vi skall få en kortare värmebölja inom kort det tackar vi ju för? Trots att den jobbkategorin har tillgång både till satellit och radar så kan dom ha fel i sina prognoser, men visst det ställs idag säkrare prognoser än vad det gjorde på 70-talet då kändes det som om dom kastade tärning för att fastställa dagsprognosen."

En av många små tankar: När livet hänger på sköra trådar?

"Livet består oftast av slumpen ödet tillfälligheterna, att vara på rätt ställe på rätt tidpunkt eller fel ställe på fel tidpunkt antingen eller. Ibland löser sig saker av sig själv som en skänk från ovan. Eller så får man en hjälpande hand på ett eller annat sätt. När man är ung hänger man med polarna och skapar sig kontakter långt uppe i livet, plötsligt så blir man gammal eventuellt bitter på situationen och konstaterar krasst att polarna antingen har trillat av pinn kilat vidare eller helt enkelt skaffat sig ny umgängeskrets? Idag kanske man känner sig frisk som en leende fisk, men i morgon kan man kanske hamna i en olycksdrabbad situation...plötsligt kanske allting är över? Eftersom man lever i nuet så är det endast här och nu som gäller, det som hände igår blir historik man bara bläddrar förbi i förbifarten. Känner till en kompis som bara på ett antal veckor har gått från sprallig till okontaktbar, där livets andedräkt endast hänger på några sköra trådar. Rätt som det är kanske allting är över, lika plötsligt som det började.

Nu kanske man inte ska måla fan på dörren, för idag skiner faktiskt solen och penningflödet är normalt balanserat och då får man vara glad över det. En annan dag kanske marken öppnar sig himlen sluter sig och mardrömmarnas samtliga demoner går till angrepp, då kanske man önskar att man aldrig har blivit född varken nu eller senare? Egentligen handlar livet om att hitta en sorts stabil och trygg balans, att ha förmågan och verktygen att kunna tackla dom olika problemen som hela tiden dyker upp här och där av en eller annan anledning. Tro det eller ej men allting handlar faktisk om ekonomi, har du en trygg och stabil ekonomi är det sällan några problem. Har du en oanständig ekonomi ej värd namnet så din vardag går balansgång på en slak lina över Niagarafallet. Sedan finns det dom som hoppar i galen tunna, även de som hellre flyr än illa fäktar."

En av många små tankar: Då dom många faktorerna spelar roll?

"En av många saker som irriterar mig är just varför man startar ett krig? Det kan vara många faktorer såsom makt galenskap ekonomisk vinning, eller så startar man ett bara så där? Trodde i all min enkla enfalt att mänskligheten var sjukt trötta på allt vad krig heter, med våld ond bråd död onödigt lidande och framförallt matriella skador och andra förluster. Tänk på vad det kommer att kosta att bygga upp Ukraina igen, troligtvis en astronomisk galen svindlande siffra? Tänk att vara ständigt rädd för att ett land helt plötslig invadera ditt älskade land som en oplanerad våldtäkt, det finns inget snällt att säga om krigshetsarna. Kom ihåg själv när man gjorde värnplikten det mesta var förstås en lek med gröna kläder, men när man moget läste emellan raderna fick man klart för sig det blodiga allvaret i kråksången. En officer sa att vi troligtvis inte skulle överleva mer än 8 minuter i fronten, det kändes ju stabilt att veta? Nu så här 40 år senare så har såklart vapenarsenalerna uppgraderas en aning, stragegierna har finslipats och armadan har förbättrats.

Det är som när relationsexperterna säger om tonåringarna, starta inte dom krigen ni inte kan vinna. Påbörja aldrig ett slag om ni inte har ett fullgott försvar. Förr i tiden gick man in i konflikter utan att förutse konskvenserna, nu på senare tider har man valt diplomatins gyllene väg för att på så sätt deala fram den bästa lösningen för båda parter. Man kan visst det lära gamla hundar sitta se bara på mig, som allt för många gånger har fått bita i det sura äpplet. Dels på grund av en inbyggd envishet kontra en fullskalig tjurskallighet utav guds nåde, dessa försmädliga faktorer har sänkt många skepp liknande Titanic. Nu för tiden går man inte längre huvudstupa rakt in i en glödande konflikt självmant, utan att ha fullgoda argument att kontra med annars så är det kört? Ibland lyckas det ibland går det rent åt helvete."