En av många små tankar: Ändå som en kugge i sammanhanget?

"Har alltid sagt att utbildning är A och O för att man skall komma någonstans här i världen, utan den kompetensen står man sig ganska slätt. Personligen så här med facit i handen skulle man såklart ha gjort helt andra val, kanske till och med omgett sig med ett annat klientel? Som så många gånger förr så var det precis med mig som så många andra, att man föll för grupptrycket. Typ 8 polare tyckte vi skulle bli plåtslagare och då föll jag för det valet, så här efterhand var just plåtslagare värsta tänkbara alternativet. Jag ville bli skribent i alla dess former och dessutom utbilda mig som journalist skriva böcker anekdoter och så vidare. Men som min kära mormor sa, att det är aldrig försent att förkovra sig må det än vara? Naturligtvis är det så. På nåt sätt så är jag ändå nöjd med livet, och faktiskt har jag nu det bästa jobbet hittills under min yrkeskarriär som är fjärran ifrån min ungdomliga drömmar.

På min tid var det lätt att få jobb det var i stort sätt bara att knacka dörr hos företaget, dom stod på kö för att få just dig oftast kunde man utbilda sig på företagen. Idag ser verkligenheten lite annolundare ut nu är det arbetsgivarens marknad, då arbetsgivaren i stort sätt handplockar sin personal. Det gamla löpande bandet har byts ut mot spetsinriktad kompetens för att hävda sig på den tighta marknaden. Det är sannerligen inte lätt för dom ungdomarna som kanske inte har dom där toppbetygen som behövs, oftast faller dom tillbaka på låglönejobben. Men sanningen är den att fortfarande behövs alla typer av jobb, där varje arbetskraft är viktig för den totala helheten. Alla är vi kuggar som måste kugga i varandra för att samhället skall fungera."