Koncist: Som att vänta på en annan messias?

Ännu en i raden av folkkära ikoner har gått bort idag. Allas våran Sven Wollter som gick bort i sviterna  av covid 19  denna smått överjävliga virussjukdom. Som bara blir värre, och värre. För varje dag, som går. Wollter, har alltid varit. En av mina favorit skådisar, inom Sverige. Som var en, ytterst mångsidig herre. Med många strängar, på sin lyra.

Undrar när den där clownen Trump tänker uttala sig? Kanske aldrig? Mannen, beter sig som en bortskämd unge. Som blev, snuvad på konfekten. Han gör hela tiden, mer skada än nytta. Kan förstå Mr Biden, att han kommer få häcken full. Att städa upp, efter staternas absolut sämsta president ever. Minsann ett hästjobb.

Pratade nyss, med en granne. Vi kunde, lätt konstatera. Att våran gemensamma känsla inombords. Kan jämställas, med en domedags feeling? En jävligt negativ sådan. Allt som händer runtomkring oss. Är i en nedåtgående spiral. Medborgarna, sugs in i en jättelik helvetisk dammsugare. Som vi, inte kan ta oss ut. Att vänta på ett fungerande vaccin är som att vänta på en annan messias?

Rolfhzons personliga huvudbry: Från Bidens jubel, till en undergångs statist!

Världen kan andas ut? Kanske inte riktigt än. Den där lustigkurren Trump. Han vägrar, känna sig besegrad. Till och med, hans hustru försöker. I mån av tålamod. Berätta för människan, att han är just besegrad. Fatta? Vad fan är problemet? Herregud, hade det nu varit lite ruter i karljäveln. Skulle han som en man, gratulera Joe Biden till en tuff kamp. 

Det är som, Reinfeldt sa nyligen. Att den där Trump, måste väl ändå vara staternas. Absolut sämsta, president ever. Jag är nog bered, att hålla med honom. Enligt mig, så är Obama. Den klart bästa i modern tid. Rätta mig, om jag har fel? En man, med både pondus och karaktär.

Det här med corona, börjar ta skruv igen. Förvånad, jag blir!  Andra vågen, är betydligt kraftigare än första. I min region, har man beslutat sig för. Att stänga ned alla badhus, bibliotek, även andra allmänna inrättningar. Det är nog bara, en tidsfråga innan?  Det blir ändringar, när man handlar i vanliga mataffärer? Som det känns nu. Är man, som en hjälplös statist i en undergångsfilm. Av B-films karaktär. Hur skrämmande, är inte sånt? På en skala.

Rolfhzons bazooka dikter: Inuti en utdöd dinosaurieval.

Simmar omkring 

inuti en sal, en sakral sak

i ett tomt skal, utav en utdöd dinosaurieval

jag hade inget val?

ingen möjlighet

ingenting

ingen chans, att ta mig ut därifrån

jag hade förlorat

ett säkert vad, om livet 

med döden

som äter, sådana som jag till frukost

kredit som insats, med pledit som facit

simmar jag omkring

i cirklar inuti, dess ruttnande käftar

dess stinkande gap

dess frätande andedräkt

 tills min egna själ,  har släppt sitt grepp

jag har druckit

samma vatten, som dinosaurierna gjorde.

Rolfhzons bazooka dikter: Stockholms ödessymfoni.

Sitter på en, sylta i Stockholm

hänger med dom, redan hängda

ser folket bli till, suddiga figurer

bli till luddiga filurer

genom dimmiga krökta fönster

räknar jag, lyckliga kex

utom Marie, min vän min best

finner inga, finner alla unhappy

tar en bira, tar en till

tar en prilla, tar en shot och lite till

allt runt omkring, mig mår illa

utom jag, som mår prima Vera

en stenad kontrast

ur pulsen, i citys märkta navel

ramlar primadonnorna ut, och spyr som galna hundar.

Rolfhzons bazooka dikter: Mot Salems nejder.

Cyklade till Salem

varför vet jag ej?

med lätt packning, och tunga öl

en högröd sol, ett blodrött face

med ett följe av lösryckt folk

samling klientel

en ansamling, av märklig gemenskap

En diger loppcirkus, utan direktör

fast med en falsk, manege aktör på G

vi rastade på halva vägen

andra halvan, var endast kvar?

i ett dike, låg Hjalmar Jansson plakat

fått nog av trams och tjat

han nynnade till sommarens kråksång.

Rolfhzons personliga huvudbry: Från himmelsk dramatik, till fars dag. Är steget, blott en skönhetssömn bort.

Idag, är det dagen med stort F. Åtminstone, i min yngsta dotters värld. Hon har varit, minst sagt hemlighetsfull under veckan. Har försökt, nystat fram. Vad det blir för något? Denna här söndagen. Som ni alla vet, är det fars dag. Som enligt min, ironiska hustru. Infaller varje dag? Det må så vara. Nu är det som det är. Uppvaktad, blir jag hur som.

 Min hemlighetsfulla dotter, ligger fortfarande och sover. Tydligen, enligt säkra källor. Släckte hon ned, det digitala halv 2 i natt? Vilket är helt okej. Hon är ju ledig och så. Eftersom hon var, med en polare och red. Nästan hela gårdagen. Som även var, kladdkakans dag. Så skall hon gör, en sådan idag istället. Plus en festmåltid. Lite all inklusive känsla, med andra ord. Det är man väl värd, som reklamen säger?

Dessutom, förväntar jag mig. Att mina 3 andra barn, ringer mig idag? Det är väl, det minsta man kan begära? Det vet jag, att dom gör. Tydligen, så inträffade ett väderfenomen under natten? Inget som jag vet om. Det var, troligtvis någon meteorit som hade exploderat. Så hela himlen lystes upp. Tydligen, hela vägen mellan Sundsvall och Tranås? Sån dramatik, missade jag helt. Eftersom, jag var mitt inne i min skönhetssömn. 

Rolfhzons personliga huvudbry: Grattis Joe Biden. Än så länge preliminärt?

Dagens absoluta glädjestund. Är att hedersknyffeln Joe Biden, verkar gå segrande ut ur president valet. I och för sig, bara preliminärt. Men ändå. Han må vara, gammal som gatan. Men är helt klart, den bästa av dom två. Äntligen, kan världen andas ut. Efter 4 års helvete. Rent ut sagt.

Vi blir visserligen, en clown fattigare? Det kan vi leva med. Hur som helst, var det beskedet. Dagens, helt klart bästa. Nu smuttar vi på vinet. Segervinet, som världen har sparat på. Fram tills nu. Hoppas bara, att staterna inte gör om misstaget. Att sätta en, twittrande clown i förarsätet.