Förr eller senare ramlar man dit ett par timmar?

En oerhörd intensiv period börjar se sitt slut, som började i torsdags med förberedelser som uppsättning av partytält inför svärmors 85 års kalas. Sedan en glassig studentfest så gott som hela halva fredagen, för att sprudla ut i ett hejdundrande 85 års kalas under klang och jubel liknande förhållanden hemma hos oss på lördagen med ett stort antal gäster både nära kära och andra. Man kanske kan dra till med klyschan att vi hade åtminstone tur med vädret https://www.filmtipset.se/film/vi-hade-i-alla-fall-tur-med-vadret, vilket vi såklart också hade med allt flöt på precis som vi ville där ingen varken spårade ut eller gick bärsärkagång vilket jag såklart är evigt tacksam för. 

Om X antal år är man själv uppe i den där anmärkningsvärda åldern 85 år, vilket man hamnar i förr eller senare om man får vara frisk och få ha sinnet kvar i behåll. Efter den siffran kan det gå fort med raset om det vill sig illa? Men idag är det söndag då jag i princip inte skall göra ett enda dugg förutom att hämta min tonårsdotters paket dricka kaffe och tårta hos svärmor som hade festen igår men hon fyller idag, min hustru skall gå in och jobba ett par timmar på kontoret. Så det endast jag tonårsdottern och jycken Dino kvar som får hålla ställningarna intakta.

På lång sikt kanske man inte är säker nånstans?

I morgon fredag tar många runt omkring mig studenten inte jag eller ni men kanske alla andra, sedan är vi bortbjudna på studentfest framåt aftonen med mat och förtäring. Själv gick jag ut en 3 årig yrkesinriktad utbildning https://www.framtid.se/reportage/studenten men jag kom inte ihåg att någon hurrade speciellt för oss, kanske var jag och klassen allt för onyktra för att ta åt oss alla hurranden och gratulanterna det kan vara så men jag är inte säker? Nästa student blir förmodligen min högt älskade tonårsdotter som siktar högt med sin mål, själv siktade jag alltför högt det var därför jag landade lika tungt som en pannkakas ekande efter duns fallet blev därefter. 

På kort sikt tänkte jag va fan vilken dåligt utbildning jag fick ge mig på grund av grupptrycket, på lång sikt efter typ 40 års fram och tillbaka med olika kneg så har jag idag världens bästa och kanske friaste jobb enda stora nackdelen är att det är för dåligt betalt i själva verket uruselt i överkant. Det viktigaste i dag vid min ringa ålder är ett bra arbetsklimat bra kollegor allt annat är typ oviktigt.

Att analysera saker utanför sin sida?

På jobbet idag pratade vi lite löst om hur klimatet har förändrats till det sämre? Exempelvis dom som kontrollerar hur visa växtarter blommar tidigare från syd till norr, numera blommar växterna snabbare i norr än vad det någonsin har gjort. Naturligtvis är det den globala https://globalportalen.org/amnen/klimat-miljo klimat ostabiliteten som är den bidragande orsaken, det kan i praktiken vem som helst räkna ut. Bara under min ringa mansålder så har miljön dramatiskt förändrats och i snabbare takt lär förändringen fortlöpa. Det känns på nåt sätt att vi inte längre varken kan påverka eller förändra det som redan har sats igång, det spelar nog ingen större roll hur mycket vi drar ned eller dra in men även jag kan ha fel? 

Det är nog inte många länder som klarar av att hålla klimatnormerna intakta, dom fattigaste länderna har varken ekonomin engagemanget eller kompetensen på sin sida. Medans dom rika länderna förlorar stora summor pengar på att dra ned, det är som att spotta i motvind. Själv minns man bara kalla jävliga vintrar och varma behagliga somrar. Numera är det antingen blött eller torrt och där emellan ingenting att rapportera, känslan är som att analysera det heta nöjeslivet i ingenmansland långt bortom ögats blickfång.

 

I princip kan jag varva ned dag för dag?

Ännu en dag närmare dagen S som i semester https://akademssr.se/rad-stod/semester/vanliga-fragor-om-semester sakta men säkert betar vi av dag för dag som om dom vore knaperstekt bacon. Utanför bekvämlighets zonen vräker regnet ned i olika omgångar, den ena skuren värre än den andre. Mig gör det inget därför att jag i princip har klarat mig utan varje uns av skurar utan att bli blöt en prestation i sig själv kanske skall jag köpa en trisslott? Tjejerna i familjen har varit i stallet för en terrängritt vilket är deras gebit och kall, vad som är mitt gebit är dock när och fjärran från de gnäggande hästarnas värld. 

Man kan inte vara bra på allting tröstade jag idag min kompis när jag i vanlig ordning slog han i bordtennis, under alla år har han endast besegrat mig en handfull gånger. Som när jag har varit bakfull ledbruten eller av en annan orsak inte spelat över min förmåga? I sammanhanget kan nämnas att jag själv har varit riktigt bra i bordtennis, medans kompisen är en klippa i golf vad jag tycker om golf vill jag inte berätta det håller jag för mig själv.

Innerst inne kanske livet redan har varit?

Det där med känslor kan vara svårt ibland både att hantera läsa av eller kan förstå? Min tonårsdotter är just nu inne i värsta känslo fasen med ord som att ni förstår inte mina signaler, ni är helt dumma i huvudet och så vidare. Självklart kan jag om någon förstå vad hon just nu går igenom med ständiga okontrollerade lavaströmmar, till olika oplanerade vulkanutbrott smärre jordbävningar lite katastrofer emellanåt där varje liten ynklig grej blir hur stort som helst. 

När jag själv var tonåring för hiskligt längesedan har jag hört berättas om att jag var värsta revoltören, som ansågs att mina hårt prövade föräldrar vara allt annat än bäst dom sög helt enkelt rent skit. Samtidigt utvecklades jag till den jag är idag, men processen hit har varit allt annat än problemfritt knappast gått på räls eller så. Men trots allt i mitt fall så var det helt klart nödvändig att vända om en runda i smältkitteln för att hela alla lösa delar. Det hela är trots allt övergående en vacker dag eller troligtvis en regnig höst säger hon helt plötsligt att jag älskar er som fan, men innerst inne så vet jag att vi är hennes allt. 

Som vanligt slåss vi med näbbar och klor men till vilken nytta?

Som sagt nationaldagen fyller verkligen sin plats i nutid man firar vår svenska flagga och dess stolta innebörd. Sedan kan man tycka och tänka om kungligheter och sånt där, men det allra viktigaste är att vi hyllar vår demokrati vår yttrandefrihet och naturligtvis vår självständighet allra minst idag då vi har ett meningslöst krig runt hörnet. Men så länge vi försvarar vår självständighet vilket vi gör med näbbar och klor om så behövs, så kommer vi inte få nåt krig i det här landet åtminstone förhoppningsvis under min livstid? 

Krig tillhör för evigt forntiden det förgångna det förlegade då dom gamla kungarna rykte ut bara så där i bataljer till vilken nytta då kan man tänka, mer än att skaffa makt glorifierad ära och mera rikedomar som vanligt drabbas vanligt hederligt folk som inte vill ha nåt jävla krig utan fred. Bara för att några galna kungar https://popularhistoria.se/sveriges-historia/stormaktstiden/tema-stormaktstiden-nar-sverige-var-som-storst ska ut och briljera i ett par blodbad för att visa sitt inflytande ganska horribelt kan jag tycka.

Tjo och tjim som grädden på moset?

Då var nationaldagen https://www.so-rummet.se/kategorier/nationaldagen avklarad med bravur istället för att springa ut på torget med flaggor, så var vi hos goda vänner och käkade en kalas middag drack ett gott medelhavs vin plus en väl lagrad julöl därtill. Naturligt blev det även pool häng med en drink vilket kändes som en bra combo. Nationaldagen blev även en vädermässig succé på alla sätt och vis med plus 20 med en tillhörande mjukglass som grädden på moset. Men före dessa begivenheter hann jag både med att olja in altanen klippa gräset hänga hos kära grannar för att dricka rom och cola bjuda på tjo och tjim och verkligen smörja kråset både in och utvärtes. 

Nu har man verkligen fått till en schysst grundfärg efter 2 dagars solande, som alltid gäller det att smörja in sig riktigt ordentligt för solen är både skarp och intensiv. Efter att ha varit ledig i typ 3,5 dag så gäller jobbet som vanligt i morgon man ställer klockan på typ ruggigt tidigt garanterat före tuppen väcker dig.