På lång sikt kanske man inte är säker nånstans?

I morgon fredag tar många runt omkring mig studenten inte jag eller ni men kanske alla andra, sedan är vi bortbjudna på studentfest framåt aftonen med mat och förtäring. Själv gick jag ut en 3 årig yrkesinriktad utbildning https://www.framtid.se/reportage/studenten men jag kom inte ihåg att någon hurrade speciellt för oss, kanske var jag och klassen allt för onyktra för att ta åt oss alla hurranden och gratulanterna det kan vara så men jag är inte säker? Nästa student blir förmodligen min högt älskade tonårsdotter som siktar högt med sin mål, själv siktade jag alltför högt det var därför jag landade lika tungt som en pannkakas ekande efter duns fallet blev därefter. 

På kort sikt tänkte jag va fan vilken dåligt utbildning jag fick ge mig på grund av grupptrycket, på lång sikt efter typ 40 års fram och tillbaka med olika kneg så har jag idag världens bästa och kanske friaste jobb enda stora nackdelen är att det är för dåligt betalt i själva verket uruselt i överkant. Det viktigaste i dag vid min ringa ålder är ett bra arbetsklimat bra kollegor allt annat är typ oviktigt.