En av många små tankar: I många bäckar små?

"Efter ett par hyfsade skapliga dagar så kommer regnet just i dag i den första höstmånaden. Nu kan det bara gå utför med väderleken, med ett sista break då brittsommaren infaller? Kanske är det så här vädret kommer att se ut i framtiden en djävligt varm period och en djävligt blöt sådan. Allt det där kan komma plötsligt som en blixt från klar himmel, eller så får nästa generation uppleva den förändringen? Nu kan man summera den här sommaren som en av dom sämsta i mannaminne, under min semester kunde jag njuta utav solen endast ett fåtal gånger vilket alls känns okej. Min lilla lön räcker knappast för några flådiga solsemestrar, utan man får allt finna sig i att vistas på hemmaplan vilket inte alls är så tokig. 

Sverige är ett fantastiskt vackert land, tyvärr så har det blivet svindyrt även att vistas här. Priserna på mina smultronställen har krafigt skjutit i höjden. Matpriserna kommer troligtvis att chockhöjas eftersom delar av skörden har regnat bort och sånt där märks åtminstone i min plånbok. Nu har man kommit hem från jobbet efter en jobbig vecka med mycket om och kring? Familjen har beställt räktacos med alkoholhaltiga drycker i afton och det tackar jag inte nej till, någon sorts belöning är man väl värd jag bara undrar?"

En av många små tankar: Snart är den dagen här?

"Just idag log solen för första gången på sjukt länge, på sista tiden har man knappast varit bortskämd med den varan. På ett sätt är det någon kroppslig mekanism som berättar om vårkänslorna, på ett annat sätt är det en falsk marknadsföring för under ytan lurar den gryende hösten och efter den kommer den hemska infernaliska vintern. Förr i tiden blev jag glad när vintern kom då var man förstås barn och förstod inte bättre, numera klassar jag vintern som den värsta tänkbara mardrömmen ever. Men jag älskar när mörkret faller tidigt, då kan man med gott samvete gå in i sin egna skira bubbla och fly bort från den bistra verkligheten som man nu befinner sig i. Landet Sverige har högt sin beredskap för terrorangrepp med ett snäpp, det känns konstigt att vårt land räknas som ett av världens farligaste länder? Det trodde man inte? 

Utanför springer visslande folk fortfarande omkring med shorts och T-shirt så även jag, den dagen som jag själv sätter på mig långbrallor kanske blir i början av oktober. På nåt sätt så krämar naturen ut den sista skälvande värmen i väntan på det kommande snöhelvetet som garanterat kommer att komma. Det är precis som det har varit under alla år dessförinnan, man blir alltid överraskad när första snön kommer, i regel kommer den någon månad innan och ligger kvar någon dag eller så? Sedan följer ett viss uppehåll sen kan snöhelvetet komma utan att be oss om ursäkt för det."

En av många små tankar: När vargen inom mig äter blåbär?

"Många små tankar kretsar numera kring pensionen av naturliga orsaker, många andra bävar säkert för den dagen medans jag kommer att jubla inombords och säkert festa i dagarna tre? Men allt det där beror blandannat på om man slipper bli dement eller sängliggande i någon djävligt konstig sjukdom, som knappast någon har hört talat om? Personligen så har jag inga som helst problem vad jag skall hitta på, då jag varken är översocial vill trängas i smockfulla gallerior inte ens vistas på överbefolkade badstränder. Kort sagt så väljer jag själv vart jag vill hamna och i vilket sällskap, men innerst inne så är jag nog en ensamvarg med ett begränsat revir som hellre sitter på en grästuva i sjumilaskogen och äter blåbär till tonerna av dom dreglande vargarnas parningsrop. 

En gång i tiden så sa min morsa varför leker inte du med dom andra små barnen, då svarade jag henne att herregud skall jag leka med dom där morsgrisarna hellre leker jag tafatt med min svårfångade skuggbild. Naturligtvis så har även jag en bästis en riktig polare som jag känt sedan tidig barndom, våran relation har alltid varit sparsmakad men vi träffas nog någon gång vart annat år i bästa fall? Personligen så har jag aldrig varit beroende av kompisar i den meningen, jag är nog inte den typen men när vi väl träffas går vi på krogen och lever rövare såklart inom lagens råmärke."

En av många små tankar: Det som katten släpat in?

"Konsten att göra sig osynlig för den stora massan är svårare än vad man först tror? Tro mig jag har försökt. Jag har till och med klätt mig i andra kläder än vad jag normalt brukar bära, ibland ser jag ut som en modern klassiker av någonting som katten har släpat in. Men oftast klär jag mig i grått för att smälta in mot den gråa himlen, men varje gång som jag har gjort det har jag fatalt misslyckats? Alltid är någon som känner igen mig. Sedan var det den där 93-åriga damen som skrek åt mig från sin skeva rullator. 

-Dig känner jag minsann igen, jag såg dig på 40 talet bakom granen i furuskogen? Sa hon med en bitter stämma.

-Okej skrek jag tillbaka kul för dig! Det är minsann inget fel på minnet, fortsatte jag att skrika precis som om jag var gravt djävla lomhörd? Men skriker en skriker alla.

Någon procent av gånger har jag faktiskt lyckats hållit mig undan några få korta ögoblick? Kanske var det bara tur eller så hade jag en djävla röta? Minns en tid då jag hade på mig en orange pullover och gabardinbyxor som kliade utav helvete gud skall veta att jag hatade detta plagg. Men ingen trodde på att morsan skulle sätta på mig sådanadär kläder? 

I själva verket så hade alla ungar sådana kläder det var tidens tand, det enda som skilde mig från dom andra ungarna var att jag hade en grym osynkad pottfrisyr som inte var utav den här världen. Jag minns av fasa när morsan skrek.

-Ska vi köpa ett nya gabardinbyxor ifall dom andra gamla gabardinbyxorna går sönder. Vad tycker du?

Först tänkte jag säga dra åt helvete morsan, men sedan ändrade jag mig.

-Okej morsan bara om jag får mörda dom andra brallorna? 

Hon tittade länge på mig som om jag menade allvar?"

En av många små tankar: I allt det osannolika?

"Förr eller senare leder majoriteten av alla samtal in på vädret, i dessa tider är vädrets makter ständigt återkommande. Regnkaoset kommer fortsätta att dominera vår verklighet i graderna galet mycket lagom galet och nästintill galet normalt? Sannolikheten att vädret skall stabilisera sig för tillfälligt är nästan obefintlig. Man får vara glad för det lilla, som idag då en gnutta solsken smög sig otippat in emellan regnkaos attackerna. Igår kom vi hem efter en veckoända på västkusten där vi gjorde lite av allt, i stort sätt blev det 70 procent regn och resten vart uppehåll. Man visste inte om man skulle skratta eller gråta? 

Än engång får man vara glad för det lilla som bjuds. Nu har det gått så långt att regn börjar kännas normalt och det känns ganska skrämmande. På väg hem åkte vi igenom vattenfyllda åkersmarker, vägar som omdirigeras pågrund av översvämning på sikt kommer matpriserna att chockhöjas pågrund utav taskig skörd. Vilket kan få katastrofala konsekvenser för dom som redan nu ligger på gränsen och kämpar för varje krona, i och med detta kommer marginalen om man nu hade någon helt att försvinna? Tyvärr så ser prognoserna för framtiden väldigt dystra ut, vi får verkligen hoppas att det kan komma någonting gott ur det här sjukt jobbiga läget?"

En av många små tankar: Kors i taket?

"Kors i taket det har faktiskt inte regnat idag åtminstone inte på min beskärda plätt utav universum? I Budapest är det å andra sidan exstremt varmt, så djävla hett att arrangörerna har blivet tvingade att senarelägga vissa försöksheat. Det är ju faktiskt så att vi är mitt inne, i den värsta tänkbara klimatförändringen som tänkas kan. Problemet på sikt kan vara om golfströmmen den ack så viktiga får för sig att plötsligt ändra riktning, då kan det liksom vara kört för våran del av världen? Medeltemperaturen i världshaven har ökat dramatiskt på kort tid att det har slagit ut flera arter, kort sagt så håller allt det vackra på att gå rent åt helvete. 

Det man inte vet om blir det i morgon eller några år, men i den här hastigheten kan kalset redan vara slut innan det har börjat? Någonstans måste man ändå försöka vara optimist fast man för närvarande befinner sig i en falsk trygghet. Friidrotts-WM gör att man glömmer bort eländet för en stund, och kan få unna sig att njuta av dom svenska framgångarna. Dessutom pågår försäsongsmatcherna i hockeyn vilket också är sjukt skojigt, mitt uppe i allt pågår även dom svenska fotbolls divisionerna som bäst. Så här i brytningstiden mellan sommar och höst är det många sporter som slåss om tvtiderna."

En av många små tankar: Vad är rätt eller fel för vem för vad?

"Sanningen kan vara nära dig men samtidigt sjukt långt borta, den kan vara sann för vissa men en ren och skär lögn för andra? Min sanning kanske inte är din sanning, å andra sidan kanske vännens sanning är någonting helt annat än vad du har hört? Skit samma, i dagens skruvade värld kan en lögn vara den enda sanningen som finns att tillgå och den förmodade sanningen är någonting som andra har snickrat ihop till sin egen fördel? Konspirationsteorierna virvlar som värsta hagelstormen, om man har tur kanske man kan snappa upp en flaga uns av en realistisk sanning men då kanske man måste veta vilken sanning man talar om varför därför? 

Vilket inte är så djälva skitlätt alla gånger? Ikväll har vi varken pratat om lögner eller sanningar hela som halva, utan vi har istället betat av typ 100 meters häckklippning i hällande ösregn. Där pratade vi inga lögner och inga halvsanningar och bara gjorde det vi skulle rakt av pronto liksom. Konsekvenserna av mitt häckklippande har varit bortdomnande armar skakande skelettdelar som rör sig utan att jag rör mig, men nu har jag till slut krypit ned i mitt fyrkantiga paradis med datorn på magen och allt är faktiskt frid och fröjd. Men ack den glädje som varar?"