Står och faller med dilemman?

Visst är världen fantastisk? Några ändar stänger igen andra öppnar sitt inre. En del chansar på den gyllene medelvägen, som att ta första tårtbiten och hoppas på det bästa? Faller den eller står den? I min del utav världen, står och faller allt med den rådande verkligheten. Idag känns allt okej men i morgon då? Ingen jävel som vet ett smack hur nästa minut kommer att bli? Som en oerfaren meteorolog som innerst inne vet att 50/50 principen är den som gäller. Som att kasta krona eller klave om liv och död. Hugedamig vilket dilemma?