Oavsett om man är maskros eller nåt annat, får man aldrig glömma jordsmaken. Man måste ha fötterna på jorden annars kan man lätt flyga över molnen. Det vill man inte gärna. Man skapar allt för stora proportioner som kanske inte alls stämmer överens med verkligheten. Din eller min? Faktiskt lite som i fablernas värld. Det finns säkert många som har givit upp sina rötter, till fördel för annat? Man sätter sina potatisar i ett annat land än där man brukar. Vigda vyerna säger en del? Medans andra troligtvis har andra formuleringar? Vilket såklart är helt okej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar