Nu för tiden går man all in i bulldegen?

Mörkret faller tungt även snön har fallit tungt i stort sätt större delen utav dagen, rödmosade barn kommer småspringandes tjoandes förbi mitt fönster med sina pulkor bobbar sparkar och allt vad dom har nu för tiden. Själv åkte jag svart sopsäck av plast som gick som blixten själv utför stupen, sen fick man trickskidor https://www.akaskidor.se/artiklar/artiklar/20080721/peter-buchar-70-talsrebell-pa-skidor/ små breda orangea plastskidor som även dom gick som blixten själv utför backarna. På den tiden var man som alla andra barn relativt odödlig levnadsglad och inte rädd för självaste fan själv, numera är man betydligt äldre relativt dödlig fortfarande levnadsglad men stundtals livrädd för självaste fan själv. 

Frugan håller på som bäst att grädda vanilj och saffrans bullar dom blir till antal runt 42, men efter ett par bullars provsmakning efter baket lär den siffran dramatiskt minimeras det är självförvållat. Kvällens middag blir högrevsbiffar och hasselbackspotatis med en smakrik sås därtill sedan är det dags för kvällens shl match mot knäckebrödsgänget från Leksand, två bra topplag som drabbas samman i en sorts gladiatorkamp tills bara ett lag segrar det garanteras allt annat än Hawaii hockey.

Som en bulldozer genom oskrivna lagar?

Läget förändras dramatiskt utanför mitt fönster med ett heltäckande snöoväder som fullkomligt vräker ner, våran jycke DINO avvaktar något innan han vill ut jag förstår honom definitivt. För egen del ligger jag fortfarande kvar i sängen och funderar om olika sakers betydelser, vilket är en högst naturlig del av mitt liv. Nu är det mycket snack på sociala medier om manliga lucior om kvinnliga tomtar och gud vet vad, allt det där är bara föreställningar för så har det alltid varit. 

Nu lever i en modern tid inbillar jag mig där man skapar nya traditioner som komplement mot dom gamla och beprövade, där man inte nödvändigtvis måste anamma det som måste vara i vissa fall är det bra att oskrivna lagar bryts. Idag räknas det med att det kommer typ 20 cm nysnö som kommer göra trafiksituation än mer jobbigare än vad den är för närvarande, man hör från ena örat om människor som inte håller avståndet gör vansinnesomkörningar och sen har vi dom tuffa motorburna ungdomarna https://bra.se/forebygga-brott/forebyggande-utifran-amne/motorburen-problematik.html som ger blanka fan i rådande underlag utan gasar på sladdande frams längst gatorna.

Känner mig mer än nöjd så här långt?

Fortfarande känner jag av min förkylning men trots allt har jag städat av huset enligt konstens alla regler, först tänkte jag städa av i morgon men sen slog det mig att va fan det är lika bra att göra det idag så blir morgondagen fri för övrigt? Ibland är det lika bra att ta tjuren vid hornen direkt annars så blir det bara konsekvenser med uppskjutande saker, pang på rödbetan liksom är allra bäst. Både tonårsdottern och frugan är på sina respektive platser för att beta av sina dagar, våran jycke DINO är livrädd för dammsugaren jag förstår honom men den rädslan varade endast någon timma sedan var det klart. Nu ligger han åter i sin korg i vardagsrummen och känner friden åter komma tillbaka, även jag känner mig mer än nöjd med min insats men det tog emot vill jag lova. 

Om ett ögonblick är det dags för lunch för då vankas det gårdagens överjordiskt underbara stekta strömming med potatismos som är en riktig svensk husmansklassiker https://www.ica.se/artikel/husmanskost-klassiker/. Tänker hinna med att rasta jycken innan jag bänkar mig för dagens världscupstävlingar i skidskytte från Frankrike det vill jag inte bara missa för allt smör i Småland. Precis som jag förutspådde så vann både Argentina och Frankrike sina matcher i WM semifinalen, nu möts dom i den logiska WM finalen. Kom ihåg själv när jag spelade min första korpmatch i fotboll mot ett gäng benknäckare, men vi redde ut det hela utan skador och vann med 4-1 vill jag minnas sedan körde jag några år därefter utan större framgångar. Sedan kom tjejerna in i bilden då fick man snällt lägga den troliga fotbollskarriären på hyllan för tid och evigt, det kanske var lika bra med facit i hand att så skedde.

Hoppet kan komma vilken dag som helst?

I dagsläget känns det som om man går på en slak lina en limbosituation där minsta vindpust kan få oanade konsekvenser. Europa står inför ett eventuellt storkrig där Ryssland tänker ge sig på NATO, för varje dag som går matar man på osäkerheten om vad som skall hända? För närvarande lever vi alla i en falsk säkerhet där vi lunkar på i vår vardag med våra egna interna bekymmer, hur det än är så kan det smälla vilken dag som helst oavsett om vi är förberedda eller ej? Med den otrygga vetskapen går vi vidare och samtidigt hoppas man såklart på att allt det där otäcka får en positiv vändning. Har vi inte kommit längre i vår evolution https://www.djur.cob.lu.se/Svar/Evolution.html än att vi tror att krig skall lösa våra problem då är mänskligheten jävligt illa ute, min generation har varit lyckligt lottade och förskonade att undvika krigets fasor på nära håll och så skall det fortsätta. 

Samtidigt kämpar europas sista diktatorer med sin överlevnad tills sista hittar dom ingen utväg och drar dom med sig all mänsklighet i fallet. Herregud jag vill inte låta undergångsteorin få ta överhanden, men jag erkänner samtidigt att man måste hitta det där sista positiva halmstrået för en åstadkomma en varaktig fred. Kanske vill man bara glömma det här året och hoppas på att nästa år ser betydligt ljusare ut, att mänskligheten kan komma tillbaka på rätt köl igen ingen vore gladare än jag i så fall. Utanför mitt fönster börjar den bleka solen resa sig över hustaken men det kalla består och kanske får vi en behaglig vinterdag till slut att se fram emot, med glada barn i pulkbacken med glada människor som pulsar rödmosade fram och åter i snötäcket det är sånt man vill se än ett förödande krig.

Livets innehåll är nåt man lär sig hela tiden?

I morse vad det riktigt bistert ute det var så nära 15 minusgrader man kan komma knappt en hårsmån ifrån, jag var ute med jycken DINO strax före 7 det var nästan man kunde känna skaren https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/ovanligt-hard-skarsno på snön. Ni vet den där isskorpan som man kunde gå på om man var lättviktare. Kom ihåg en vinter i begynnelsen när man var ung då jag hackade perfekta fyrkanter i skaren med spaden och gjorde en lagom stor igloo utav detta, på den tiden var det kalla vintrar mycket snö blåfrusna kinder kalla kängor och stela fingrar men det gjorde inget vi hade kul ändå och förträngde smärtan. Troligtvis hade vi en sjukt hög smärttröskel på den tiden, numera tycker min hustru att jag gnäller för minsta lilla grej va fan säger hon skärp dig? 

Klart man blir ju äldre hela tiden åtminstone jag oavsett om man inbillar sig nåt annat, med tiden sjunker smärttröskeln dramatiskt vilket är en del av åldrandet en klar bieffekt. När man var ung var man som alla andra odödliga, kom ihåg den gången jag skulle lära mig cykla utan att hålla i styret. I början ramlade jag konstant i taggbuskarna av nån anledning sen damp jag pladask i asfalten ett par runder men sen var det som om jag inte hade gjort nåt annat? Det är smällar man får ta det gäller att vara envis tagga självförtroendet maxa målinriktningen och fila till tålamodet sen är saken biff. Min älskade mormor sa alltid provar man inte vet man inte hur det funkar, en av många kloka saker hon klämde ut sig från henne har jag fått med mig massor av lärdomar.

 

Det finns en tid då mos görs?

Tystnaden är total snön har slutat falla även snöröjarna har tystnat tystnaden är så total att man nästan kan ta på den. En och annan trafikant slirar sig igenom min gata nån kanske slutar eller börjar jobbet, vi lever i en tid där våra arbetstider är väldigt varierande. Det kompakta mörkret är som en vägg trots att det har kommit sjukt mycket snö, i bakgrunden hör man ett gråtande barn i sin barnvagn säkert på väg hem från ytterligare en dagisdag. Har precis skalat klart potatis som jag strax skall sätta på idag blir det mos och strömming http://hungrig.nu/?p=24607. Frugan kommer hem om en stund och skall steka strömmingen vilket hon är världsbäst på, själv är jag en fena med moset. 

Ett bra mos görs av kärlek och ur kärleken föds det fram ett ljuvligt och väl avvägt mos som tänkas kan. Även i köket gör man det man är bra på för min egen del är jag inte lika duktig som frugan, som i stort sätt är en fena över alla plan och inriktningar tillsammans blir vi ändå ett fungerande team. Hustrun har sin mamma som bästa läromästare inom matlagningskonsten, fortfarande gör gamla svärmor en helt bedårande mat med smakerna på rätta ställena. En erfarenhet som växer fram under årens lopp personligen är jag själv inte ens i närheten av dessa damers kaliber. Efterhand ska vi bara sjunka ned i soffans välbehag och bara få njuta både av varandras uppenbarelse och kvällens härligheter resten överlåter jag till fantasin.

Det som gäller är här och nu?

Klockan är efter 15 och mörkret börjar så sakta på att ta över den här dagen, snöplogarna fortsätter sitt enträgna jobb med att göra färdbara vägar. Jycken DINO och jag har varit ute på en skapligt lång promenad, där vi pulsade tappert i snömassorna med ett mål i sikte att jycken DINO skulle leverera 1:an och 2:an vilket han också gjorde. Både jycken och jag är tämligen nöjda med det glädjande resultatet, nu kan vi gå vidare med andra saker. Snart väntas tonårsdottern hem från plugget som är inne i en sista fas innan juluppehållet, nu väntas man köra på rätt in i kaklet med uppgifterna för att sedan få ett välbehövligt uppehåll. 

Inom kort väntas julafton med allt vad det innebär även en tidig julotta https://historiesajten.se/handelser2.asp?id=56 på julaftonens morgon skall hinnas med, sedan hem till svärmor för sedvanligt julfirande. För närvarande känns allt under kontroll men det kan snabbt förändras via inre och yttre omständigheter, man är inte där riktigt än förrns domaren blåser i sin pipa. Det högst traditionella fortsätter även i år med allt vad som innefattar julen, det skall mycket till om man ändrar på den ordningen? Men visst är jag öppen för förändringar för nya vinklar och möjligheter, men dom idéerna låter jag vara öppna på obestämd tid. Som alltid lever vi i nuet och låter oss njuta av stunden som är här och nu, rätt som det är kan dom förutsättningarna förändras tills sin nackdel för ödet kan man inte göra någonting åt?