Hela tiden en kamp mot klockan?

Utanför ytterdörren är det för närvarande runt 6 minusgrader himlen är snömosig och ogästvänlig det hela andas en ordinär vinterdag. Försöker mentalt förbereda mig inför dagens runda med rullstolen min son kommer om ett par timmar och skall leda runt mig i den andra verkligheten utanför ytterdörren. Innanför ytterdörren vistas jag i min nuvarande ytterst begränsade verklighet som är när och fjärran mot den utanför, kanske kommer jag jubla över min timmes rullstolspromenad eller så gör jag det inte? Hur som helst får jag en stunds frisk luft i lungorna nytt syre ny energi. 

Igår hade vi våra vänner här för att fira in det kinesiska nyåret https://www.tourcompass.se/blog/kinesiskt-nyaar.htm en ständigt återkommande tradition som vi har haft under 13 år, då vi äter asiatisk mat dricker gott och frotterar oss i bästa samkväm. Mitt trasiga knä utvecklas hela tiden mot det positiva hållet vilket är bra, mina lättare träningspass stärker på muskelmassan och gör knät stabilare vilket också är bra. Även idag skall min familj fortsätta fira in det kinesiska nyåret med att äta spenatsoppa med ägghalvor dricka sicilianskt vin och kolla in Sveriges kvartsfinalmatch mot Portugal i handbolls-WM.  

En enkel sak kan vara det svåra?

En sådan relativt enkel sak som att duscha är ju en baggis om man är skadefri, men för mig kräver det både logistik och planering. Idag gick det bra med duschningen tack vare att svullnaden har minskat och min rörelse i benet har förbättrats avsevärt vilket är sjukt positivt. Idag tänker vi fira kinesiskt nyår som egentligen är imorgon men vi firar det idag tillsammans med goda vänner, som tillsammans med oss har gemensamma relationer därifrån så nu går vi in i kaninens år https://horoskop-2023.org/horoskop-kaninen-2023-forutsagelse-fran-en-astrolog/ med buller och bång. För en stund sedan var min privatfrisör hemma hos mig och klippte rent min yviga kalufs vars hårsvall påminde mig om ungdomens hårdrocksfrisyr. 

När jag var hårdrockare på 70-talet hade jag ganska långt hår, så när jag var hos frisören klippte jag bara topparna bara för att det skulle bli längre? Förr växte håret nedåt nu för tiden växer allt på bredden och på höjden. I min ålder får man vara tacksam om nåt överhuvudtaget växer, men man märker med åren att både IQ och kroppens celler har stannat upp och är på väg utför. Kommer så väl ihåg en trappstegsbonad som mormor hade som visade att man stod på toppen vid 50 år, för att sedan succesivt gå nedför trappan till att hamna i källaren alla vägar leder förr eller senare till just källaren som är livets ändhållplats.

En osäker faktor efter mörkrets inbrott?

Klart att man oroar sig över den fortsatta skenande brottsvågen i Stockholm med sprängningar skjutningar och allt det andra som rymmer inom den kriminella ramen https://bra.se/statistik/om-brottsstatistiken.html. Troligtvis är det olika brottsbenägna nätverk som ligger i luven på varandra, kanske är nån sorts maktkamp som pågår om herraväldet? Lagens långa arm är dessvärre inte lika lång som den har varit, brotten blir alltmer sofistikerade som gör polisarbetet svårare under tiden dom grottar ned sig i detta fenomen så fortsätter brotten att öka lavinartat. Till slut blir det ett berg som man inte har resurser att bestiga eller ens beta av? 

Det ska väl inte behöva gå så långt att man inför dom amerikanska vapenlagarna att införskaffa vapen för sin egen säkerhet, just nu verkar vi inte kunna påverka den kriminella uppåtspiralen nämnvärt? Drömlandet Sverige har bara på nåt årtionde förvandlats till att vara en relativ trygg plats till ett av europas farligaste länder att vistas i. Förr var man rädd att vistas ute efter mörkrets inbrott nu för tiden är man livrädd att vistas både i dagsljus och offentliga platser, man undrar i sitt stilla sinne vad som har gått fel vad kan man göra och framför allt vad gör politikerna för att upprätthålla medborgarnas säkerhet mot hänsynslösa kriminella element? 

Världen är till för att skratta eller gråta?

Visste inte om jag skulle skratta eller gråta när jag tittade ut genom fönstret i morse, till slut gjorde jag båda sakerna då jag konstaterade att det hade snöat jäkligt mycket i stort sätt hela natten. Nu vet jag att det finns folk i min omgivning som tycker snö är underbart, sedan finns det även dom som fullständigt avskyr snö ska jag vara ärlig så inkluderas jag i den negativa skalan. I min nuvarande situation är det fullkomligt omöjligt att ens tänka på att gå utanför dörren, om man nu inte fäster en snöplog https://www.historiskt.nu/diverse/visste/arkiv/8_dag_1900_snoplog/snoplog.htm på rullstolen eller gör den fyrhjulsdriven? Gubben snöplogen åker fram och åter längst vägbanorna som en skållad råtta i jakt på vad det nu kan vara, men i snöplogens fall måste det väl ändå vara målet att hålla vägbanorna farbara? 

Som sagt jag kan fortsätta konstatera att utifrån min sängposition att snön den kommer och går, frugan berättade igår att hon hade sätt viden vara på G nånstans under ytan börjar naturen förbereda sig för ytterligare en vår? Hunden DINO han älskar det här med nysnö han borrar ner än ned sitt lurviga huvud och går fram som en pillemarisk bulldozer genom snölandskapet, problemet blir att hans små tassar blir som isiga snöklumpar som gör att hans motorik minimeras. Då är det bara att duscha av hans känslig tassar i ljummet vatten, så blir han sitt gamla jag igen.

Blott en stund av paradisiska vibbar?

Mitt besök hos fysioterapeuten gick som beräknat bra hon skruvade ned mitt skydd ytterligare någon grad vilket såklart är positivt, svullnaden hade minskat rejält men än så länge är det svårt att sia någonting alls? Trodde att jag skulle få flera andra nya punkter till mitt träningsprogram men det fick jag inte, på grund av att jag inte får belasta mitt trasiga knät än på länge. Det positiva idag var att jag fick komma ut och träffa folk en stund så den karamellen kan man leva på återstoden av dagen. Frugan överraskade mig med att köpa några vaniljsemlor https://www.semlor.eu/historian-om-semlorna till mellanmål, dessa ljuvliga underverk satt som en kulinarisk smäck och förgyllde mina smaklökar ytterligare. 

Vissa tror att man tänker på mat hela tiden men så är inte fallet, skulle man göra det skulle man lätt väga över 150 kg och likna en spärrballong då skulle man få bygga ut min rullstol och det vill man ju inte. Hur som helst till kvällen så blir det eventuellt soppa för frugan själv får jag äta gårdagens potatismos och steka upp ett gäng falukorvar därtill, tonårsdottern slår nog till med tortellini som sagt det blir ett hopkok av allt möjligt med det som man har hemma.

Minst en kvart om dagen att reflektera?

För närvarande peppar jag upp mig inför mitt andra återbesök hos fysioterapeuten ett besök som tar på sin höjd en kvart dom ska endast justera gradantalet på min benställning. Naturligtvis kommer dom även uppgradera mitt träningsprogram, för närvarande har jag 4 dagliga träningspunkter och kommer säkerligen få ett par till? Tydligen så är det fortfarande fläckvist halt på vissa platser, så för mig är det inte aktuellt med promenader än på flera månader. Först och främst skall det mesta läka ihop innan man kan gå på röntgen https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/rontgen/ och kolla statusen för att eventuellt undvika operation? 

I dagsläget vet jag inte ett smack om just detta? Annars så flyter dagarna på i sin gilla gång. Det enda jag märker av är att utsikten utanför mitt fönster förändras succesivt i takten som dagarna flyter på, i mitt fall får jag nog vänta tills våren innan man kan gå normalt igen. Som sagt det här situationen som jag befinner mig i är ganska unik, jag har aldrig varit långtidssjukskriven någon gång under hela mitt långa arbetsliv tänk att jag skulle vänta så här länge innan olyckan var framme. Frugans högra handledsskada är ytterligare gipsat ett par veckor till, sedan följer en rehab träning under lång tid just högerhanden är sjukt jobbig att skada sig i när man använder den mest.

Trots allt bara en bricka i spelet?

Sprängningarna fortsätter att sätta myror i skallen på stockholmspolisen den andra smällen på kort tid, tydligen så hänger inte båda attentaten ihop? Sedan kan man kanske undra över attentatet i Kista vars vår cybersäkerhet huserar, helt klart ett dåd riktat mot vår cybersäkerhet? En spekulation så god som någon annan? Kan ge mig fan på att Ryssland har ett finger med i spelet, detta hemska land gör allt vad dom kan för att sabotera vårt rikes säkerhet. Allt mera fortsätter vi invaggas i vår osäkra säkerhet där konspirationsteorierna och fake news är lika många som myrorna i stacken, rätt som det är kanske dom lyckas med sitt onda uppsåt? Nu kanske man inte skall måla fan på dörren för snabbt men onekligen ser läget besvärligt ut både för brottsväsendet och medborgarnas säkerhet. 

Min jycke DINO ligger slappt utsträckt på schäslongen och tittar med stora ögon ut över det myckna snöandet, sen tittar han oroligt på mig och sedan på min hustru säkert undrar han vad det är för vitt helvete som ringlar sig ned? Det skulle jag göra om jag var hund. Dagens lunch var resterna av dom gångna dagars mat, allt i från fläskkotletter https://www.trekronorvin.se/italienska-flaskkotletter/ potatis till grillad kyckling med potatisgratäng. Till kvällsmat har frugan beordrat mig att skala potatisen till moset eftersom jag har friska armar och frugan har en skadad handled, som det är nu får vi nyttja våra respektive friska kroppsdelar i vårt teamworksarbete ett givande och tagande på alla håll och kanter. Från att ha varit snöfritt i morse så vräker snön fullständigt ned för närvarande, trots att meteorologerna lovade oss soligt väder idag så är deras jobb en 50/50 verklighet.