Koncist: När ett genidrag kan spela fula spratt med liemannen.

Än en gång briljerar folkhälsomyndigheten med maestro Tegnell i spetsen att rekommendera regeringen med att öppna upp ålderdomshemmen för besökare från 1 Oktober såklart med Löfvens goda minne. Samtidigt som större delar av Europa går handlös in i en andra mera kraftfullare corona våg.

Om det nu är rimligt att öppna upp kan dessvärre inte jag svara på har inget mandat för det det kan vara ett genidrag? Leka väl som än en gång spela ett elakt spratt med liemannen.

Undra vilka övriga starka krafter som florerar som vill skynda på att öppna upp allt som man bara kan varför har några för bråttom? Ingen höjdare verkar ta ansvar utan allt går på lösa boliner det får bära eller brista det är som att baka bullar och hoppas på att dom inte blir brända när man akut går på muggen för att tömma sin lilla festblåsa. Idrotten kräver också sitt publikum alla grenar vill ha folk betalande folk genererar kapital så är det visst.

Vore jag nu en styrande person mot alla odds skulle jag fortsätta bomma igen rubbet till årsskiftet och utvärdera dom rådande förhållanden på vårkanten året därpå och ta vidare ställning utifrån dom besluten. Problemet är och blir att regeringen pumpar ut grymma miljarder för att tillfälligt stoppa blödningen på ett par viktiga företag dom andra får förlita sig på smulornas på höjdarnas kaffefat.

Dagsbagatellen: När dom dolda symptomerna, kan fälla 50/50 lägen?

Spänningen börjar att, dra ihop sig. Som ett skrynkligt, gammalt dragspel. I morgon förmiddag ,skall jag dra iväg till sjukan. För mitt totalt 2 covid 19 test. Förra gången, gick det ju bra. Men den här gången, är jag mer skeptisk. Tolkar det som, ett 50/50 läge .Där dom dolda, symptomerna kan fälla avgörandet. Alla dom, som jag inte har uppmärksammat.

Känslan, är som att stoppa ned näven i ett vattendrag med bara pirayor? Man vet inte, när dom skall hugga dig? Eller om? Nu eller senare? Egentligen, så handlar allt bara om tur eller otur. Eller tillfälligheter, öden eller slump. På fel plats ,eller rätt ställe? Återigen, har man inte en enda susning. Om vad morgondagens, prov skall visa? Känns som ett lotteri. Där varannan lott är nit.

Annars, kan jag inte göra så mycket mera. Än att ligga, tryggt förankrat i sänghalmen och leverera bloggar i tid och otid. Men det gör jag så gärna, så. Ett sant nöje .Dom delarna, är det minsann inget fel på. Som tur är. Det är värre, ställt på andra delar. Men jag siktar in mig, på ett negativt besked. Är en obotlig optimist, med pessimistiska drag. Allt annat, är oväntat? Förr eller senare, åker man väl själv dit? Den tiden, kanske nu är kommen?

Koncist: Bland UFO byggda pyramider och motvalls teorier.

Ursäkta jag har nog alltid varit en sådan som oftast har i fråga satt olika sakers existens om varför hur diverse saker egentligen har uppkommit? Kanske har jag varit som en finne där bak hos dom som tror sig veta om det rätta svaret? Ganska kul med min motvalls position jag tror inte på något förrns jag själv får se det? Eller åtminstone får ett hum om hur det verkligen förhåller sig hur sannolikt det verkar och så vidare.

Ett bra exempel är dom egyptiska pyramidernas uppkomst detta jättelika stenprojekt med sina hundratals ton av perfekt avvägda och kubistiska stenblock. Personligen så tror jag inte en sekund på att det egyptiska folket för tusentals år sedan ens har byggt dom. Helt enkelt otänkbart med den tidens teknologi inte ens med nutidens högteknologi har det funkat det visar inte minst ett par dokumentär filmer svart på vitt alltså.

Det är nu som min flow-iga ådra kommer fram tror nämligen på rakt av att det är utomjordiska varelser som har byggt dess skönt perfekt byggda sten monumenten. Naturligtvis är jag nog ganska ensam i mina flow-iga tankar eller inte? Men visst är det en fullgod teori så god som nån. I någon bättre av två världar kan jag ha totalt jävla fel eller totalt jävla rätt hole in one eller bottennapp det avgör endast tvivlarna eller vinnarna?

Koncist: I rymden finns bara svarta hål och mikroskopiska smörgåsbitar?

Man tror sig veta allt om rymdens uppkomst hur allt hänger ihop eller hur? Det dementerar jag i det kraftfullaste i själva verket har dom inte kommit längre i den vetenskapen än när man tar en mikroskopisk bit av en jättelik smörgåstårta. Alltså har man bara kommit lika långt som om jag endast har tagit ett enda litet fjuttigt simtag över Atlanten det känns lite sisådär bra?

Själv anser jag att inte ens att en liten grankotte har bestigit månens yta som dom där märkvärdiga amerikanerna i slutet på 60-talet.Dom ville gärna låta oss tro det vad är båg vad är sanning svårt för en vanlig gräsrot att veta? Varför har då ingen enda i dagens högteknologiska samhälle redan varit där och satt ned sina bopålar herregud är vi tillbaks till ruta 1 månntro?

Vad finns det där som dom inte vill att vi skall kännas vid kanske jordens samlade avlagda jympaskor måste väl ändå vara en av många logiska teorier? Kanske vaktas månen av en galen mångubbe som har lika mycket moral som det där monstret i Alien filmerna? Eftersom jag bara är en vanlig enkel jordgubbe av ringa karaktär så kan vi dödliga bara fortsätta spekulera om universums oändligt många svarta hål?

Koncist: Bland förnedringsteve och amerikanska lyxfruars all in fiskpinne.

Tycker frugan är smått pervers kanske inte alltid! Men just nu tittar hon förnöjt på bästa tänkbara förnedringsteve på teven visar ett gäng smått hysteriska övermålade amerikanska lyxfruar upp sina allra bästa mindre vetande sidor det är väl sådant som kallas för "bra television"? Dessa fruars samlade moral kan lätt rymmas i en pytteliten tändsticksask medans deras samlade ekonomi säkert kan fylla en större pool utan problem. Eller så skor dom sig på sina mäns förmögenheter Varning för obefintlig eller IQ fiskpinne nivå inga mellanting utan antingen eller?

Man frågar sig vad är egentligen "bra television" är det helgmålsringningen eller kanske ekonomi nyheterna? Eller varför inte ett gammalt slitet avsnitt av Colombo? Tja egentligen så avgör man ju själv vad man anser är "bra television" det kan ju ingen annan gör åt dig inte ens programmakarna klarar av det? Dom kan ju bara leverera det dom tror att vi mot förmodan skulle tycka om?

Klart frugan tycker att jag också är smått pervers lite trevligt är det allt. När jag dreglande följer en spännande shl match eller kollar på nån hårdkokt deckar rulle eller varför inte då går jag igång på alla dom perversa dreglar parametrarna. Då jävlar är jag med i matchen konstaterar torrt som fnöske att det är helt okej att vara pervers när det är förnedringsteve länge leve den visionen!

Dagsbagatellen: Om trädets känslor, och frekventa hemmajobb!

Frugan jobbar hemifrån idag. Troligtvis, hela veckan ut! Vilket det, säkert också blir. När det är frukost, då är det frukost. Oavsett vart man jobbar. Eftersom, hon är en kontors människa. Så följer hon, dom fasta klockslagen. Fördelen, är att man kan lägga upp sitt jobbs hemmadag. Som man vill, bara man gör det man ska .Disciplin, är ingen nackdel att ha för hemmajobbarna. Snarare då, en tillgång. A och O, kan man säga.

Själv, finns det inte på kartan att jobba hemifrån. No way. Men har den fördelaktiga förmånen, att när jag lämnar jobbet. Efter fullbordad arbetsdag. Då är det ingen som saknar mig, förutom då mina verktyg. En hammares träskaft, har också känslor? Vilket inte man kan tro? Trä, vet man ju är ett levande material. Oavsett, vad som sägs?

Tänkte på, när jag var ute och rastade jycken Dino. Att jag är grymt imponerad, av hans känsliga luktsinne. Som är milsvitt, långt mycket bättre än människans. Tänker förverkliga mina planer, på att lära upp jycken Dino. Att lära honom, nosa och spåra upp alla dessa möjliga olika matsvampar. En fullpoängare, om det lyckas? Motsatsen, blir ett surt nederlag.

Dagsbagatellen: Det som vi inte vet om, det lider vi inte av?

När jag vaknade upp i natt. Vid halv 3 blecket. Så kändes det som, när dom vaknade upp ur sin kapsel i första Alien filmen? En smått overklig upplevelse. Totalt ovetande, om och hur dagen kommer att gestalta sig? I filmen, vet vi invigda hur det går. Men själv har jag, inte den blekaste susningen. Om dagens oskuldsfulla innehåll?

Det enda som jag vet nu. Är att jag, fortfarande är sjuk. Troligtvis, orkar jag hjälpa till med frukosten. Eventuellt också, raka mig. Duscha, byta sängkläder, plocka fram dotterns cykel ur förrådet. Även morgonpinka jycken, plocka i och ur diskmaskinen. Kanske även tvätta sängkläderna. Men sedan, hoppas jag på? Att jag får, fortsätta kurera mig.

Idag, jobbar hustrun hemifrån. På grund av sina symtom. Hon får inte, covid 19 testas förrns torsdag. Tydligen, så är det ganska tufft att få tider. I morgon onsdag, då är det min tur. Känslan, är som att gå till domstolen. Och få sin dom. Negativt eller positivt? Vara eller icke vara, det är frågan? Under onsdagen, eller senast torsdag. Då vet jag svaret?