En av många små tankar: Slaget i sandlådan?

"Kanske är man nu än någonsin förr beroende utav goda vänner stort kontaktnät och bra relationer, man vet aldrig när man kan behöva kontakta en vän om någon sak? Tjänster och gentjänster blir allt viktigare. Där vi bor har vi alltid haft bra relationer med våra grannar en schysst grannsämja, men på sistonde har det smugit sig in ohälsosamma orosmoment som håller på att krackelera det fina på ytan perfekta bilden. Snart har man kommit dit hän att man inte längre blandar sig med grannarna, utan bara är artig hälsar och konstaterar dagens bra eller dåliga väder? Det bildas olika grupperingar här och där, det hela påminner om den banala stenåldersmässiga striden i sandlådan där det onda och det goda huserar om herraväldet. 

Ett gäng gamla avdankade häxor och ett gäng gamla bittra gubbar hänger tight och inbillar sig att jorden snurrar enbart kretsar kring denna ansamling av avskräden. Som alltid gäller det att vara stark och stå på sig och hoppas att naturen har sin gilla gång må det än vara? Apropå vädrets makter så fortsätter det knepiga vädret som pendlar mellan mulet halvklart med vissa solinslag och runt 17-20 plusgrader. Själv har jag åkt på en smärre förkylning med en kroppslig nedsatthet, så jag förväntas bli hemma ett par dagar till. Övriga familjen är på sina respektive platser och jycken Dino har jag för en stund sedan promenerat runt med, oavsett hur sjuk man är så får man traska runt med jycken tills han levererar sin förmodade nederbörd."

En av många små tankar: När livet formas?

"Ibland tar livet konstiga vägar som man kanske inte hade räknat med? För egen del föddes man i hjärtat av betongdjungeln där man fritt formades bland betong asfalt stål och glas, men även i taggbuskarna låg man titt som tätt och krälade i när man skulle lära sig att släppa styret på cykeln. Vi växte upp i ett framtidsområde för barnfamiljer med stora grönområden, ett torg med skola post kondis ungdomsgård frisör färg och cykelaffär med tobaksaffär fisk och livsmedelsaffär så långt var allt perfekt. Sedan kom depressionen med fylla droger våld och kriminalitet samt utanförskap och sociala missanpassningar. 

Drömmarna gick succesivt i kras för många som trodde att området var en själslig oas men så blev det inte. Själv bodde jag större delen av min uppväxt i området som jag älskade över allting annat, där fanns mina polare mina flickvänner min kraft frodades. Tills man en dag flyttade där ifrån för ett annat område som på den tiden också var ett framtidsområde. Allt eftersom decennierna gick så förändrades dessa områden radikalt, nytt klientel flyttade dit och skapade sin nisch för området. Idag finns det inga framtidsområden idag finns det bara dyra moderna lägenheter där ingen låginkomstagare har råd att bo i, klyftorna växer för varje dag som går nu mera ser statsbilden helt annan ut sedan jag växte upp."

En av många små tankar: Varje dags prövning?

"Den tekniska utvecklingen går snabbare och snabbare för varje dag som går, det mediala hittar nya uppgraderingar för att bli så effektivt som möjligt. AI tekniken gör att studenterna lätt kan fuska sig igenom sina tentor och komma fram i sina karriärrer via AI robotliknande svar. Inte konstigt att lärarna på den nivån är oroliga, risken finns att vi bygger framtidens kompetens på någonting som en robot har tagit fram? Självklart kan vi knappast stoppa den här utvecklingen, snöbollen har börjat rulla för längesedan. Dom ända som kan stoppa utvecklingen är bakåtsträvarna, dom som menar att det var bättre förr? 

Min generation har varit med om en lavinartad utveckling sedan 60-talet, mer än vad som någonsin hänt förr? Är man som jag uppväxt med kassettband och frontmatade videobandspelare är dagens tekniska möjligheter hur spännande som helst. Allt det där är inte bara guld och gröna skogar, medans vi får ta del av en explosionsartad teknisk utveckling, så håller moder natur på att rasa ihop vid sidan om. Hur världen ser ut nästa generation kan man bara spekulera om, men jag hoppas dom får tillgång till en blomstrande värld utan krig ond bråd död och utan klonade bankomatkort?"

En av många små tankar: Blott en tid i nuet?

"Det här konstiga vädret gör att jag känner mig både trött urvattnad och orkeslös, känner mig tung i kroppen som en tyngdlyftare som precis har sprungit ett maratonlopp med spikskor? Luften saknar både syre och fräschör, utan mer känns som en helt vanlig dag i regnskogen. Kanske behövs det blixt och dunder för att få syret normalt igen? Har precis kommit hem från uppvaktningen där det bjöds både på nybakade ostscones kakor och dessutom tårta. På spisen puttrar fläskkotletterna och potatisen har precis kokat upp, dom nykokade handplockade lingon är som grädde på moset på anrätten. 

För närvarande har frugan serverat oss ett glas bubbel av märket happy dog där 5 spänn går till hundarna och dess trygghet, ett bra köp till ett bra ändamål. Drycken smakade inte hund som jag trodde utan mer som ett fylligt prisvärt bubbel med karaktär. I morgon börjar åter jobbet efter en blixtsnabb veckoända konstigt var fort allt går? Nästa vecka är liksom fullbokad av olika göromål, desto äldre man blir desto tyngre går det numera går allt på rutin som alltid får man vara flexibel om något annat skulle tillstöta. Som alltid gäller det att leva i nuet där stunden är en färskvara som inte kommer tillbaka." 

En av många små tankar: Nemas problemas?

"Det är minsann ett riktigt konstigt väder idag regnet det hänger i luften men ändå skall det inte bli nåt regn, det känns kallt men det är ändå runt 20 plusgrader. Det känns som lugnet före stormen men det skall vara fint ytterligare ett par dagar till, sedan kommer ett omslag till det sämre? Nu för tiden så har meterologerna stora problem med att ställa prognoser för en längre tid, det är faktiskt så att vädret ändras hela tiden ibland timme för timme. Som sagt snart skall jag cykla till en uppvaktning med blomsterbukett och dylikt. 

Jycken Dino och jag har varit ute på en sedvanlig promenad runt kvarteret där han bara gjorde ettan i parti och minut, i morse gjorde han en jättelik tvåa och ofantligt mycket ettor så nu klarar han sig minst ett par timmar. Dagens lunch bestod utav en mängd olika delar och kompenenter som potatismos med köttbullar och lingon, resterna av gårdagens havskräftor och ett gäng överblivna räkor samt potatisgratäng och revbensspjäll samt ytterst lite av potatissalladen. Till kvällen så taggar vi ned oss lite med fläskkotletter och potatis. Förresten så vankas det gofika till uppvaktningen."

En av många små tankar: Om dagen efter?

"Dagen efter vårt skogsäventyr med både lingon och trattkatarellplock, kan man börja räkna alla myggbetten på armar panna nacken med mera och dom var många till antalet jag lovar. Det är kanske inte så konstigt eftersom det i stort sätt har regnat hela sommaren, och naturen inte har fått en chans till att torka upp. Myggen har ökat lavinartat nu har det även tillkommit andra arter som ska vara ännu mer djävligare. Naturen håller på att ändra på sin färgskala från grönt till sprakande rött på vissa ställen, men fortfarande är färgen överhängande grönt. Även mentalt förpassas man in i ett höstliknande tillstånd där lugnet finns, man kanske inte riktigt är lika på som på vårkanten. 

Eftersom man är en höstmänniska så är det här tillståndet normalt åtminstone för min personlighet. I dag söndag skall jag fara på en uppvakning på eftermiddagen för att sedan komma hem och rensa både lingonen och trattisarna. Nästa helg är även den fullbokad med uppvaktningar både lördag och söndag med pompa och ståt, efter den intensiten kommer lugnet åter att råda i min region. Ljudet av tystnaden är den underbaraste av ljud, men ibland störs det utav den ettriga sopbilen den hemska glassbilslåten även av dom invaderade fiskmåsarnas larm."

En av många små tankar: En stund med myggdjävlarna?

"Efter några timmar i lingonskogen käkade myggorna upp minst 50 procent av min och hustruns spröda lekamen, resten utav procenten kämpade tappert för sin överlevnad och gör det fortfarande med viss framgång? Trots detta mygghelvete invasionen plockade vi typ runt 8 liter lingon vilket dessvärre var en minskning med 50 procent jämfört med föregående år. När vi ändå var i mygghelvete skogen passade vi på att plocka ett par liter trattkantareller, medan vi plockade skogens trattguld fäktade vi hysteriskt som värsta Don Quijote med dessa överdjävla myggor fy fan säger jag. 

Efter ett par timmar i den gudsförgätna skogen drog vi oss åter tillbaka och fikade med hemmagjorda kanelsnurror och chockladflarn, som verkligen smakade som någonting som gud fader själv hade åstakommit på tu man hand. När man ser skogen idag så får man en tår i ögonvrån, stora delar av skogen är numera kalhyggen kapitalismen skyr inga som helst medel för stt säkra sitt redan välfyllda kassaskrin. Dessa djävla borgarbrackor ser till att skogen urholkas för tid och evigt, självklart så finns det någon sund människa kan jag tänka mig som eventuellt planterar ny skog på den redan skövlade marken eller?