Styra upp vissa käppar i hjulet?

Just nu pratar vi om hur skönt det är att vara ute i skog och mark, att plocka både blåbär lingon hjortron och svamp både kantareller karl Johan och trattisar med merahttps://www.sveaskog.se/upplev-naturen/strovskogar/skogen-ar-till-for-alla/. Vi kunde även konstatera att det var ett sjukt länge sedan vi var ute och plockade av skogens delikatesser. Istället har vi varit extremt lata eller bekväma och handlat dessa saker på torgmarknaden. Kanske är det bara just latheten som sätter käppar i hjulet.

Dom eventuella lathetskäpparna i hjulen har hindrat även andra saker från att verkställas? Men jag lovar att innan den kommande höstens slut kommer vi att styra upp dom naturliga förråden av skogens delikatesser. För att nu nämna något om den hemska situationen som råder där oskyldiga människor dör helt i onödan, vill jag bara önska detta elände ett snart slut helst innan det förvärras?

Vice versa och så vidare?

Bor i en stad som heter Örebro som är nr.6 storleksmässigt i Sverige, där det byggs som aldrig förr dessutom på minsta möjliga lediga plätt. Små stora breda kubformade höga långa korta avlånga byggnader på alla dess håll och kanter, den ena är inte den andra lik eller vice versa? Miljön ändras oavbrutet trafikproblematiken ökar med smala gator inga parkeringsplatser kort sagt inget genomtänk att tala om och så vidare. Är det så här framtiden ser ut då vette fan hur roligt den blir på en skala? Dessutom bygger staden Örebro nya svindyra linjer för dom kommande så kallade snabbussarna BRT https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/snabbare-bussresa-med-nytt-system-i-orebro som står för bus rapid transit, ett "huvud under armen" projekt utan dess like som hittills har kostat skattebetarna över miljarden och mer lär det bli.

Notan lär inte stanna vid det beloppet herregud det här är bara början på vansinnet? Personligen undrar jag över vidare sträckning mot förorterna och sen då, det är väl inte så jävla intressant för pamparna? Det är ju i city som allt händer eller hur? Personligen tänker jag aldrig nyttja dom där så kallade superbussarna som har kostat mitt lönepåslag? Det åkande klientelet blir studenterna som för närvarande invaderar staden i alla dess vrår och vinklar. Vi som inte riktigt är framtidsfolket får nog inte fortsatt förtroende?

När allt handlar om pengar bryr jag mig inte ett dugg?

Ingenting är omöjligt sägs det det beror såklart på vad man menar med omöjligt? Att typ åka till månen kan ju vara fullt möjligt, men vem innerst inne vill åka dit? Känns som ett jävla mörker alla dagar i veckan? Det verkar ju inte ett dugg lattjo bara en massa mångubbar på dekis enligt hörsägen? Snacka vet jag om att bestiga toppen av ett isberg https://www.varldenshaftigaste.se/artiklar/varldens-storsta-isberg-b-15/ men där vet man vad som finns över, men inte ett skit om vad som finns där under? Klart att man kan spekulera om detta, men vad leder det till kanske bara till en massa ledsamheter?

Det där med omöjligheter känns ju som bara du sätter ribban på vad man kan prestera vad som är möjligt? Allt kanske inte bara handlar om pengar men mycket gör det faktiskt. Grym kärlek kan vara den sparken i baken som man behöver, då kan man inbillar jag mig i stort sätt bestiga vad som helst? Vad som helst hur som helst? I min nuvarande position får jag bara vara glad om jag överlever dagen gör jag det så är det bannemej bonus deluxe.

Det borde finnas dagar utan kontroll?

 Jag påtar petar svär en svavel ramsa i min trädgård

där maskrosorna är kungar över tistlarna

där tistlarna är prinsarna över hundkexen

där hundkexen är småpåvar över lokörat

som likväl 

                    kunde vara djävulens privata trädgård

ogräset hurrar surrar och huserar

de parar sig utan kontroll

som juckande kaniners blöta paradis

dom lever vildhetens glada dagar

som om dagen vore den sista i deras liv?

vilket det också kan vara

                              jag dricker pilsner i solen

vars heta strålar känns som slöa knivar i ryggmärgen

mitt svett är hett och salt

som en ökens avdunstningar

min ångest den rullar utanpå allt som kantiga jordnötter

i min trädgård som likväl

                   kunde vara djävulens privata trädgård

däri finns blasten den minimala rasten roten till det onda

det goda bor ovan jord men visar sig sällan?

lika sällan som dom rosa vackra rosorna https://alltomtradgard.expressen.se/vaxter/rosor/rosor-17-fakta-for-alla-rosnordar/

det borde finnas blommor i min grönskande trädgård 

som knoppas som frodas men nässlorna dom djävulska förökas 

som virala kaniner på ett löpande band

                    jag fortsätter dricka pilsner i solen

vägrar ge upp?

vars etsningar lämnar röda djupa spår i huden

men min stolthet den du lämnar ingen oberörd.

Min roll kan tyckas minimal tro det eller ej?

Den här perioden har jag verkligen fått blodad tand till att fortsätta utveckla mitt skrivande, finslipa vissa detaljer putsa andra oslipade diamanter https://www.diamantfakta.se/briljanter/ och förädla dom. Att skriva på ett sådant sätt som tilltalar eventuella läsare? Eftersom jag är ett barn som fostrat av 60-talets flumvärld och dess hum hum politik, så blir jag såklart en given del utav den verkligheten. Vilket jag inte alls vill byta bort för allt smör i småland. Är även en del av 70-talets frigörelser uppror och revolter, kort sagt min egna explosiva ungdom som via en super arg progglik punkare i själen som inte har gett upp hoppet ens till dagens datum. Min roll i det hela kan kännas markant på gränsen till minimal obetydlig, men är jag ändå en liten men ack så viktig kugge i allt det hela som binder ihop helheten.

Sedan kan man såklart alltid tycka och tänka olika saker om olika frågor, så är det alltid det får man göra. Därför tror jag att jag är född till diplomat faktiskt ett oskuldsfullt naturbarn enligt vissa källor? Som till exempel när min tonårsdotter skulle ha rostbröd här om dan, och det inte fanns nåt? Då tog jag en av mina sista älskade pågens limpmackor som jag rostade slängde på både ost tomat även skinka. Faktiskt tro det eller ej så var mackorna så jävla nice enligt min tonårsdotters utsago. På så sätt lyckades jag via diplomatin osaliga vägar avstyra ett intern krig i ett vattenglas bara detta höjde min status i hennes upproriska kropp.

Alla mina hoppfulla drömmar försvann i parti och minut?

Avslutar den här söndagen precis som den började med ett stabilt robust minimalistiskt 4 väggars primalskrik. Ett slags inre stenålders mässig aggression av knuten näve i byxfickan principen. Som en gråsosse som tappat tron på verkligheten, eller en förvirrad moderat som har kört huvudet rätt in i kaklet. Tänker på alla mina jävla förlorade år, nedgrottad i ett vakuum packat ingenmansland https://zenzationella13.rssing.com/chan-22483982/article353.html till vilken nytta då? Som ett jävla kargt instabilt mentalt Sibirien? Gjort är gjort man kan inte ställa tillbaks klockan, den lär ticka på fram tills döddagar det kan bli idag eller någon annan dag? 

Som man bäddar får man ligga med dom oflammiga arvsanlagen, är knappast alls bitter men tanken har slagit mig. Hade man nu fått leva om livet vilket man såklart inte får, kanske man hade suttit där som en halstrad gipskatt på en soptipp någonstans i ingenstans och hostat kattguld i parti och minut? Eller kanske varit en framgångsrik entreprenör i ett sanslöst piratland? Olikheterna slår varandra hänsynslöst på käften som värsta snöbollskriget.

Hur som helst står söndagens äventyr skrivet bland stjärnorna?

Denna söndag kommer säkert bli dom stora avvägningarnas dag vad skall vi göra nu vad skall vi göra sen? Städningen kommer alltid upp på tapeten men troligtvis gör vi det en annan dag? Om det nu inte blir några andra direktiv från högre ort? Högre ort brukar alltid vara min fru? Tvättmaskinen diskmaskinen går kontinuerligt om och om igen snudd på självgående med autopilot? https://scandinaviantraveler.com/se/flyg/historien-om-varldens-forsta-autopilot Det enda som vi med säkerhet vet om i dagsläget är att svärmors mobil från helvetet är temporärt åtgärdad? Check check.

Nu kan vi med gått samvete lägga den där hemska mardrömmen till handlingarna, men känslan består fortfarande som en otippad vulkan som väntar på sitt förödande utbrott? Den kan komma när man minst anar den, ingen som helst framförhållning att tala om? Dom många frågetecknen kommer också ligga kvar som en dimmig dag på heden, som säkert kommer luckras upp vilken dag som helst? Hur som helst står tillredningen av dagens kvällsmat på agendan.