En av många små tankar: Tankar om tillståndet?

"Det extrema vädret fortsätter med sin galenskap, från svinkallt till plusgrader och slaskigt snödropp med några timmars mellanrum. Nästa vecka fryser allt det där moddiga till och blir en räffla snorhal isbana, vilket i sin tur relaterar i sjukt många benbrott av olika slag. Så var det när jag jobbade en period i bildelsbranschen, innan halkvarning tog företaget in extra personal för att i viss mån täcka upp alla bilskador. Kanske fungerar frakturmottagningen på liknande sätt, precis som med allt annat så finns det höga toppar och djupa dalar som man kan skala bort i en sorts jämn balans? Det var lite mer än 1 år sedan jag själv ramlade olyckligt på en dold isfäck gömd i nysnö, vilket resulterade i en över 6 månaders lång sjukskrivning med rullstol duschstol toalettförhöjning och hela baletten. 

Nu är man i stället lite mer överdrivet försiktigt för man vill inte halka dit i samma typ av olycka igen. Den enda i vår familj som verkligen älskar snön är vår jycke Dino, som verkligen dyrkar snön över allting annat. Han klarar inte sommarvärmen så bra men lagom kyla får honom att leva upp. När man är i min ålder så ligger man inte lika länge och pressar på beachen, inte heller är man ute flera timmar och pulsar i den bitande vinterkylan. Det kanske har att göra med att den mänskliga termostaten inte längre fungerar som den ska?"