En ren och skär tillfällighet utan någon umgängeskrets?

Så här i jultider är det viktigare nu än någonsin, att till exempel tänka på vad det är som är det viktigaste i våra liv? Vad kan det vara undrar säkert många, som kanske inte har något som är viktigt? En väldigt bra fråga kan jag tycka, så här i jultider kommer man nog väldigt nära varandras livs tankar på många sätt och vis åtminstone dom i ens umgängeskrets. Inbillar mig att varje familj tar med sig en del av sin barndoms uppväxt, men skapar sin egen interna innebörd av sina egna traditioner som lever vidare dom bra alltså? Samtidigt som många far illa av julens sockersöta inramning på ett eller annat sätt, vilket är smolket i kråksången i julhelgens sammanhang. Inte nog med allt annat skit som vi dagligen upplever som vi omedvetet förtränger. 

Det finns även ett enormt stort mörkertal av personer som sitter ofrivilligt eller självvalt i sin ensamhet av en eller annan orsak? Tja ganska sorgligt men julen den kan också vara underbar men även ett jävla skit i ordets rätta bemärkelse, beroende på i vilken livssituation som man befinner sig i? Personligen såg jag aldrig röken utav min farsa för när det var dags för julklappsutdelning http://www.julenstraditioner.se/julklappens-historia/, då skulle människan alltid ut och köpa kvällsblaskan fast jag bönade och bad på mina bara knän jävligt dåligt tajming tyckte jag då men hur det var så såg jag aldrig till någon tidning? Förutom detta vita nödlögns faktum i osynligt lösnummer hade tomten och farsan åtminstone samma skotycke kanske bara en ren och skär tillfällighet? Blue suede shoes liksom!

En negativ trend bland misslyckade uppgraderingar?

Undra egentligen hur många kvinnor som har gått helskinnade ut ur denna julhelg som kan vara ett rent helvete för en del? Vad jag förstår så är kvinnohusen https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/kommunernas-kvinnofridsarbete/kvinnojourernas-verksamhet/ fullproppade med utsatta misshandlade kvinnor som fått ta emot både psykisk och fysisk terror i regel under lång tid som kanske eskalerar under julen. Så jävla tragiskt så jävla onödigt att konstatera att en del av det manliga släktet är och förblir, neanderthalare trots århundranden av uppgraderingar och sociala empatiska evolutioner? Det sorgliga klientelet denna skamfulla fläck har definitivt stannat kvar i utvecklingen som jämställs med amöbor. 

Stackars dessa arma kvinnor som faller som käglor för dom här oberäknade männen, vars hjärnor har en mörk och defekt del som hatar kvinnor. Troligtvis blir det inte bättre under nyårshelgen möjligtvis eskalerar det ännu mer enligt gängse statistik? För en gång skull hoppas man på motsatsen vilket vore ett fall framåt. För egen del gör jag ett sista ryck det här året som enligt mig knappast har varit optimalt på något sätt, snarare en skev kamp mot klockan vars utmätta funktioner definitivt har skenat iväg i en negativ trend. En skrämmande utveckling alla gånger där frågorna är mångt mycket mera än svaren, den där klyschan med nålen i en höstack är mera verklig nu än någonsin förr.

Mitt signum är det som gäller inför publik?

 Är man artist och brinner för det så vill man såklart spela inför publik eller hur ett hysteriskt skrikande folkhav, som gungar i takt med ens skrivna rytmer. Ett sorts gudomligt synk kalas utan dess make och like visst är det så åtminstone borde det vara så? Men så här i corona tider får man nog vara nöjd om man får spela överhuvudtaget? Vissa artister kända som okända sitter fast mellan två stolar både bokstavligt och skriftligt. I dessa tider dominerar tyvärr dom blekfeta tondöva badrums sångarna vars krampaktiga höga C https://www.svd.se/striden-om-hoga-c får dom döda att återuppstå med omedelbar verkan. Vars dolda dova moll kan framkalla onda andar som i slutändan kan göra ditt liv till ett rent helvete? Kan även inbilla mig den där döda overkliga känslan som artist att titta ut över idel tomma bänkrader snacka om ett avlidet party på kyrkogården vars döva öron är mer än bedövande? 

Men så har vi ju såklart televisionens makt som räddar oss till viss del som tur är. Så här i corona tider då är uppfinningsdomen ett kreativt signum där olika alternativa lösningar, har ploppat fram som alternativa komplement där ingenting annat har funkat. Den där förståsigpåaren inom folkhälsomyndigheten han om någon tycker jag verkligen synd om, jag tror egentligen han inte vet vad han pratar om han letar lösningar där dom andra letar fel eller tvärtom? Och ur den genanta soppan delger han oss som ingen begriper någonting av. Han vill så gärna ge oss något som får oss lugna för stunden det är åtminstone min teori i det hela. Sen vet inte jag vad som är rätt eller fel i den här frågan men jag har mina aningar? Visste jag det rätta resultatet skulle säkert världsbilden se annorlundare ut?

I den innersta kretsen firade vi julens innebörder?

Julafton 2021 blev den som vi förväntades oss utav den? Tja hur många lingon finns det egentligen? I min familj blev vi endast den innersta kretsen de närmsta sörjande men det gick ingen nöd på oss för vi hade både mat dryck snacks kärlek och såklart varandra. Tjosan tjosan skulle säkert Jokkmokks-Jocke https://sv.wikipedia.org/wiki/Jokkmokks-Jokke ha uttryckt sig när det begav sig. Den här corona julen liksom dom senaste årens eländen blev sig inte heller lik, dels drog vi ned antalet personer dels drog vi ned på antalet stressrelaterade timmar beskärde allt till en mera behaglig och hanterbar form dessutom drabbas jag av en oplanerad influensa av guds vrede. Men äntligen på många herrans år kunde man kan fira en egentappad jul helt och hållet utan vare sig stress utan några måstekrav i stort sätt kunde vi bara vara den man är och förblir i all sin håriga form. 

Har talat så många gånger förr om julens olika innebörder vad nu det är för nåt? I min värld symboliserar julen gemenskap gränslös kärlek och flödande givmildhet med allt vad det innebär i sin omfattning. Även i år har det sätt lite annorlundare ut med begränsningar distansering med restriktioner och så vidare så är det bara take it or leave it. Dom som vill fira annat och strunta i förhållningsregler och dylikt får såklart göra det, är såklart upp till var och en men eget ansvar gäller alltid. Vissa i min omkrets jobbar och tänker fira julafton någon annan dag på grund av jobb eller andra orsaker. Man är väl för tusan flexibel och inte insnöad i sitt ego som min kloka son uttryckte sig när den frågan kom till tals.

Motvilligt fram och tillbaka med tvivelaktiga mobiler?

Otack är världens lön känns det som ibland som nu när min snart 85 åriga svärmor fick fel på min gamla avlagda Samsung mobil som hon har använt i ett par år nu vi bytte sim kort vi bytte allt som tänkas kan men ändå funkar det inte https://nordichometalk.com/miljo/gamla-mobiler-i-ladan-sa-atervinner-du-dem? Precis som om det har gått troll i eländet. Eftersom hon i princip är livrädd för oss som har eller inte har eller har haft covid så nu står vi där och inget kan göra? Klart att hon är rädd nästan i överkant verkar det som hon vill helt enkelt inte träffa oss punkt slut? Men ändå cyklade jag motvilligt upp med en av frugans andra Samsung mobiler, men problemet blir och är att hon inte förstår sig på den? Utan är helt insnöad i sin slash min gamla Samsung mobil så vad gör man nu är goda råd dyra?

Frugan får helt enkelt ta med sig sin gamla morsas tvivelaktiga mobil till telia butiken så får dom fixa eländet på studs den där enheten som det har gått troll i. Herregud jag bönar och ber utsätt mig inte mera för svärmor snälla? Hellre möter jag en rabiessmittad noshörning i träskmarkerna alla dagar i veckan. Har i stor sätt cyklat fram och tillbaka sträckan vårt hem och svärmor minst fyra gånger grovt räknat ett par mil sammantaget eftersom jag hade druckit alkoholhaltiga drycker. Så för närvarande känner jag mig helt urlakad både in och utvärtes nu är det är bannemej dags för flera glas vin tro mig ljuger jag inte utan ser det mera som ett balsamico för kropp och själ.

Vi kompletterar varandra trots fnurra på tråden?

Denna annandag jul verkar bli en strålande vinterdag i morse visade temperaturen runt 13 minusgrader, och just nu i skrivandes stund omkring 7,5 minusgrad tack vare att solen visar upp hela sin härlighet. I mitt frånfälle så får min kära hustru dra det stora lasset då främst i fråga om att gå ut med hunden, i vanliga fall så är det jag som går ut med jycken 8 av 10 gånger vilket jag gör så gärna. Frugan gör såklart allt det andra 9 av 10 gånger så i vår familj har fördelningspolitiken slagit väl ut, kort sagt vi kompletterar varandra i allt vi gör. Efter mer än 20 års gemenskaplig relation https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/relationer/flersamma-relationer/ så har vi funnit det där fundamenten den där plattformen som bär oss vidare, men såklart även hos oss slår det ut negativa blixtrar från vår relation det blir ibland fnurra på tråden men sammantaget följer vi den röda tråden som är vårt motto. 

Eftersom vi inte kan åka och besöka någon i mitt förkylda tillstånd så har vi fått fira en jul kliniskt fritt från släkt och vänner, som vi endast har haft en IT relaterad relation till men även det funkar. Ska jag vara riktigt ärlig så har den här ytterst stillsamma och behagliga julen varit den klart bästa på många herrans år kanske den bästa någonsin, totalt fritt från stress press tvång passning tider att passa att följa måste att hålla och uppfylla. Mitt förkylda tillstånd kanske ändå förde nåt gått med sig med facit i hand, fast jag kanske inte visste om det?

Lite blandat tilltugg innan ljuset i tunneln kasseras?

Trodde att jag skulle vara något bättre idag än igår men det var jag inte alls, min feberstatus är fortfarande förhållandevis stabilt fast åt rätt håll kroppen känns betydligt bättre än igår? Men helhetsintrycket är fortfarande negativt så det förslår, min influensa biter sig fast och vill inte släppa min kropp riktigt än. Man måste över den där tröskeln för att se det där ljuset i tunneln. Igår försökte jag ändå vara lite mera familjär social lite mera med i matchen, vi kollade in nya Beck filmen https://www.moviezine.se/nyheter/12-saker-du-kanske-inte-visste-om-beck-filmerna käkade lite snacks lite annat tilltugg tog mig en gräddost macka lite glögg nåt glas vitt. Sen gick det som det gick, trodde att jag skulle vara vaken längre men det trodde inte kroppen överhuvudtaget. 

Även idag kör jag på med ytterligare en konvalescens dag i sängens sköna barm, och är bara uppe sporadiskt i kraft av ork och energi så jag hoppas att morgondagen för någonting gott över sig bland annat att jag får känna mig piggare? Den dagen den glädjen eller den dagen den sorgen? I matväg skall frugan min kolla över julresternas status vara eller icke vara och rensa bort en del och ta vara på en annan? Här i vårt hem tar vi vara på så mycket som möjligt innan det kasseras, vilket inte är något nytt hos oss för så har vi alltid gjort.