Första gången blev ett under på gott och ont?

Egentligen så handlar livet generellt om att ha fokus på sin egna tid sitt egna universum. Att ha gräddfilen klar till sin personliga framgång en nyckel till nån sorts saga? Allt annat är för stunden ointressant kan tyckas? Mitt liv har fram tills nu varit en sorts blandad tragikomisk resa på gott och ont. En stundtals mentalt skenande bergodal bana https://varldenshistoria.se/teknik/berg-och-dalbana-jakten-pa-det-perfekta-tjutet, mellan ett flertal olika dimensioner den ena kanske inte har vart bättre än den andra vad vet jag? Min nuvarande livssituation kan man krasst säga liknar transparanta fragment av frigolit. Då har jag inte överdrivet ett dugg, där ytterligheterna spelar flipper mot varandra med risk för game over. 

Där dom knorriga variablerna i könsrolls problematiken blev ett inhumant krig på liv och död, som ett skevt high Chaparral avsnitt. Som både är fysiskt och psykiskt påfrestande, det söndrar det sliter det splittrar det ruttnar ett in humanistisk helvete på jordskorpan. På tal om annat så blev dagens väder det bästa tänkbara till och med stundtals sol. Som när jag första gången provade chokladpudding med vispgrädde, vilket himmelsk kick det blev närmare än så kommer jag säkert aldrig komma en änglaliknande upplevelse? Det var faktiskt ganska behagligt. Ett under var att jag inte fastnade där bland molntussarna, men det kommer jag säkert göra nån gång.

Ingenting är omöjligt i dom bästa av världar?

Vart har min tid tagit i vägen jag bara undrar? Fram tills dagens datum har det varit ett ständigt sökande efter någonting som troligtvis inte finns? Ett sökande efter det ouppnåeliga det ultimata som att bestiga K2 https://sv.ripleybelieves.com/what-is-k2-6495 utan att ens veta varför man gör det? Idag har jag troligtvis funnit min plattform inbillar jag mig? Men mentalt sett är jag inte alls säker på det, finns alltid någonting annat som lockar men jag kan ha grymt fel? Som hägrar bortanför det som jag redan har. Man skall vara glad över det man har det sa alltid min kloka mormor. Som själv levde under den parollen, men så var hon också av den gamla stammen. Man ska vara nöjd glad tacksam och belåten? Funkade det förr så funkar det även idag.

Men själv har jag aldrig varit riktigt nöjd glad och belåten, trots två fina familjer bara solglimtar periodvis. Min rastlösa själ vill betydligt mera än så men det sätter käppar i hjulet att förverkliga dom, men vem sätter några hinder mer än jag själv? Ingenting är omöjligt sa en viss herr Svan naturligtvis så har han rätt den gamla skidräven som har minst två ohängda rävar bakom varje öra. Man ska förverkliga sina drömmar om det så är det sista man gör, om man har dom rätta verktygen vill säga annars är det lätt att hamna i det så kallade "vakumlandet" ett ställe där majoriteten befinner sig i från vaggan till graven.

Länge sedan allt var sjukt stabiliserat?

Har precis kommit hem från jobbet hade faktiskt medvind hem det händer inte ofta, det har blåst sjukt mycket under ett par dagar. Isfläckarna som var har plötsligt blivit till vattenpölar och med vindens hjälp blåser även dom bort fan vad skönt. Det underbara är att det är ljust till efter 16 men sedan kommer mörkret ganska fort och täcker allt som täckas kan. På tal om hälsa så känner jag mig sjukt frisk, det var faktiskt länge sedan jag kände mig så här stärkt i kropp och själ. Desto mer soltimmar https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/stralning/hur-mats-solskenstid-1.5206 desto hurtigare blir vi, nu talar jag förvisso bara om mig men jag inbillar mig att det är så överlag?

I morgon tisdag jobbar vi på som vanlig med det som vi skall göra, det blir en dag med blandad konfekt med känslor med yttringar och gud vet vad? På det stora så infinner sig en sorts tillfredställelse som inte går av för hackor, ett sorts lugn och där själ äntligen balanseras på dom rätta nivåerna. Denna här vintern fram tills nu har varit skit rent ut sagt, ärligt talat så kan jag med lätthet hoppa över den där vita sörjan som faller ner ibland. Nu siktar man in sig på lite varmare tider när dom kommer blir man troligtvis ett snäpp gladare?

På tal om att avverka söndagen?

Ännu en söndag i kapärnaum går mot sitt obönhörliga slut endast kvällen är kvar. Blott en dag fylld utav olika göromål den ena inte värre än den andre, i och för sig inga måsten grejer utan rutinmässiga åtgärder. Allt är ju såklart relativt? Utanför stretar fortfarande mittemellan vädret på. Den ligger konstant någonstans mellan 0 och 2 minus, minsann inget optimalt väder med andra ord. Sedan kan man tycka vad man vill om snön, för egen del kan jag lika gärna vara utan den.

Snart är det dags för hindersmässan i Örebro ett i vanliga fall ständig återkommande tilldragelse https://sverigesradio.se/artikel/hindersmassan-tillbaka-nasta-ar-nytt-torg-ska-anvandas, som i dessa corona tider har varit inställd men i år blir det av. I min ungdom var temperaturen oftast mellan 15 och 20 minusgrader och snön var riklig. Då kunde man börja prata kyla på riktigt. På tal om snön så verkar övriga landet fått hur mycket som helst. Här hemma i min region så varierar snömängden dramatiskt mellan olika nivåer mest låga dag för dag? Vilket kanske inte är helt optimalt ur ett naturligt klimat perspektiv. Kanske är det så att klimatet börjar ändra form till ett mildare klimat.

Vi har kommit fram till någon sorts sanning?

Älskar att bolla runt med olika tankar skruva dom pressa dom, låta dom fara fritt i olika formationer för att till slut landa i någon sorts sanning. Om man nu skulle gjort si eller så eller vice versa vad hade det blivit då? Gjort vissa saker annorlunda än vad man hade tänkt sig? Eller bara låta allt bero och skita helt i konsekvenserna? Människan använder endast en bråkdel av sin enorma hjärnkapacitet vilket slöseri med kapacitet https://missinglinks.se/article/hjarnans-kapacitet-allt-mer-hisnande/. Vissa kanske inte använder ens så det har vi bevis för ingen nämnd ingen glömd?

Människan kanske inte har kommit längre än så utan fastnat i sin pågående evolution. På vissa områden har det gått framåt sedan hjulet uppfanns, på vissa andra plan har hjulet uppfunnit på nytt? Tänker närmast på jämställdheten där mannen utser sig vara det gudomliga tja det får stå för dom. Tack gode gud att kvinnorna har kommit fram både politiskt och ekonomiskt, i min lilla beskärda värld bestämmer kvinnorna helt och fullt. Det känns både tryggt och stabilt, men ibland ryter jag till som ett ilsket lejon. Bara för att bekräfta min manliga ras befintlighet. Alltid lurar den nån?

Vill ha tiden som inte räcker till?

Tiden rinner ut som i ett för snabbt timglas där sanden är tidsbegränsad rynkorna dom halkar ned i otakt lägger sig som flera gråa livlösa pannkakor på varandra staplade som ett osymmetriskt mönster minuterna blir sekunderna vi inte vill ha tiden räcker inte till som vi vill ha

ett avsked av en blommande ros

ett farväl av ett levande ting

ett slut av någonting

allt söndrar det mesta vittrar sönder

timmarna blir minuterna vi inte vill ha tiden rinner ifrån oss alla till slut

egentligen så följer vi ett givet mönster

en begränsad mall från start till mål sedan urminnes tider.

En porlande bäck i en avlägsen ravin en blomsteräng bortom tid och rum där dom skira anletsdragen breder ut sig som tistlarna i gärsgårn som maskrosor på den perfekta gräsmattan

månaderna blir veckorna som vi har kvar tiden gör allt för att snabba på förloppet blott den tid som återstår en tidsbegränsning i tid och rum

lika kort som suckarna är långa

lika intensiva som molnens väg på himlen

lika minimala som alltets resa bland molnen

det som blir kvar blir till slut en fråga om tid

den tid som vi egentligen inte äger

men en tid som vi är berättigad till.

För det mesta är allt som vanligt?

Denna söndag kom jag inte upp förens efter 9.30 vilket är väldigt sällsynt för mig, det kan förklaras delvis med att jag drack goda drycker i går samt att jag var galet trött efter den gångna veckans slit. Som vanligt pockade jycken Dino på sin uppmärksamhet för sin morgontoalett. Som vanligt vaknade tonårsdottern upp för en stund sedan, hon la sig ett par timmar efter midnatt nu vill hon ha brunch servad. Hahaha alla har vi väl varit tonåringar med allt vad det innebär av spruckna hjärtan depressioner ångestladdad vänskap och övriga problem som uppstår under resans gång. Sannerligen ingen lätt period som man skall genomleva. 

När väl den perioden är över kan man återgå till att forma sitt liv. Majoriteten lyckas med den biten medan andra faller igenom av olika individuella orsaker? Min egna tonårsperiod var som alpernas kuperade landskap ibland gick det upp ibland gick det nedåt, men för det mesta gick man balansgång över taggar och törnar. Idag är en sådan dag som man lägger si, g platt som en pannkaka, och bara ägnar sig åt det man tycker är roligt. Det andra skjuter man framåt och bitar av det som blir allt efter som. Den här smittan börjar nå oanade höjder förra veckan var det över 6000 smittade  https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2022/01/hur-har-omikron-uppstatt-och-varfor-sprider-den-sig-sa-snabbt/ bara i min region.