Utdrag från dagbok: Den sista av det vanliga?

"Då har vi kommit fram till skärtorsdag en dag då minoriteten av alla fruntimmer åker iväg för lite festligheter till Blåkulla? I och för sig skall snart min hustru åka iväg dock inte till Blåkulla utan till ett helt annat ställe. Medans kvinnorna förlustar sig på okänd ort så får männen snällt vara hemma? Själv skall jag snart koka påskskinkan i vanliga fall så brukar vi ha färdigkokt som vi bara griljerar men inte i år, även lägga in sillen frugan får göra strömmingslådan. Fixa till köttbullar prinskorvar sist men inte minst påskbordets självklara juvel Janssons Frestelse, en given klassiker åtminstone på mitt bord. Anledningen att hon skulle iväg till ett annat ställe än Blåkulla var att hon skulle skjutsa sin moster till sjukan, det är väl det närmsta hon kommer Blåkulla idag?

Om ett par timmar skall frugan och jag iväg och käka en lyxig trerätters middag på ett känt ställe i stan, som enligt hörsägen är svindyrt. Men hon hade fått tillfället ifråga som en julklapp från sitt jobb, så nu tog vi och slog till och bokade bord. Julklappens tidsfrist håller på att bränna inne så det vore grymt synd om vi inte utnyttjade tillfället.Senast jag var på någon känd krog har jag faktiskt ingen aning om, men det var i alla falla sjukt längesedan. Kvällens mat blir den sista av vanlig mat? Sedan går man in i påskmatens alla rätter olika sorter och godsaker, man lever bara en gång så sant som det var sagt."

Utdrag från dagbok: Hur som helst gick man vidare med allt?

"Hela jag strålar idag på grund av att jag har precis städat klar lägenheten med ett 1-2-3 projekt det vill säga damma dammsuga och våttorka, hela den processen gick som en näst intill perfekt pasodoble i lets dance. En gång i tiden kunde även jag dansa men oftast blev det som i Magnus Ugglas slagdänga jag dansar aldrig nykter, men hur som helst hade jag min storhet någonstans i discoperioden? Min kära hustru retar mig och påstår att jag har fastnat för gått i discoträsket, och är oförmögen att lära mig nya danser? Jag som trodde att discodansen, var den enda sanna dansen men ack så grymt fel jag hade. Känner kompisar som antingen har 2 högerfötter eller 2 vänsterfötter, men inbillar mig att jag i dom bästa av världar kan vara sjukt djävla dansant? Men det såklart vad jag själv tycker, eftersom jag både är jury domare och bödel i en och samma person.Med mottot: Hellre fria än illa fäkta."

Nu går vi med stormsteg in i påskhelgen med allt vad det innebär av häxor harar ägg god mat och dryck, självklart gör vi den här påsken traditionell i år liksom alla andra övriga år. Kom ihåg i begynnelsen att jag och polaren gick runt i mormors kvarter som påskagubbar någongång runt mitten av 60-talet och tiggde, men det var liksom första och enda gången. Har även varit en stjärngosse i lågstadiet men jag blev aldrig riktig människa efter den gången, kom ihåg att jag skämdes som en hund i den vita långklänningen så töntigt tyckte jag att det kändes. Man undrade vad dom coola brudarna tänkte och tyckte, troligtvis skrattade dom sig dubbelvikta av dom blotta uppenbarelserna? Tider som flytt tider som inte kommer tillbaka, men minnena kan ingen ta ifrån dig."

Utdrag från dagbok: Det glimmar till på månens baksida?

"Igår var jag sjukt duktig? Varför dådå undras säkert i stugorna? Jo jag plockade fram sommarmöblerna och fixade till det andra på altanen. Sedan satte vi oss i solgasset och friterade oss i fejset, ärligt talat blev hudfärgen något färgat från blekvitt till gyllenbrunt på bara några par timmar. Hittills idag så har jag gått sammanlagt 5 km med gycken Dino, och faktiskt ringlade det ner snö dock inga större mängder men ändå? På min baksida är det som att befinna sig på månens baksida för där ligger fortfarande snön kvar, på månens framsida det vill säga entrén där börjar snön bli en minoritet vilket vi tackar för.

Till dagens lunch fixade frugan till Broccolisoppa med sting helt okej men inte mera? Frugan har fått för sig att vi skall börja äta mera soppor tanken är god som nån, men i min värld är jag så långt ifrån en soppmänniska som man bara kan vara. Är rakt igenom en köttmänniska som kan variera fritt mellan köttsorterna. Kanske är jag världens nu enda kvarvarnade neanderthalare, men jag kan åtminstone räkna till 10. På den stenade tiden var alla i stort sätt jägare, tills nån kom på att man kan ju fiska ockå. Sen har ju bara den kulinariska processen rullat på tills dagens datum. Apropå hunger så vill tonårsdottern ha en hamburgare, eftersom både frukosten och lunchen inte längre är färskvara"

Utdrag från dagbok: Känslan att vinna är guldigt?

"Kan med gott samvete säga att jag inte alls blev lurad igår åtminstone vad jag vet? Det finns säkert nån i min omkrets som påstår att dom har lurat mig på ett eller annat sätt, men det kan jag varken dementera eller ens ifrågasätta? Kom ihåg när man var ung på 60-talet då lustigkurrarna på min svartvita rullande tvbild sa att, om du sätter på en damstrumpa på din tvburk så får du en färgtv hur svårt kan det vara på en skala? Hur det än är så blir man blåst åtmindstone någon gång i veckan det är jag helt övertygad om? Igår lördag blev man glad som en spelfågel när mitt hjärtelag Örebro krossade Skellefteå i den första semifinalmatchen av 7, det är alltid skönt att vinna första matchen som i det här fallet var en bortamatch. I min familj är sporten det självklara samtalsämnet, sedan kommer allt det andra som underarter.

Har fortfarande problem med mina ömmande benhinnor men det blir bättre för varje dag som går. Nästa vecka får jag promenera med hunden första delen av veckan, sedan har min fru semester troligtvis åker hon till blåkulla på torsdag? Förra året fick hon dock förhinder, av en eller annan orsak. Som sagt nu går man in i påskveckan med buller och bång, tack gode gud för att min tonårsdotter har växit ifrån påskakärringens måsten numera tycker hon att det är så töntigt och barnsligt. Alla växer vi upp nån gång vissa snabbare än andra, själv blir jag aldrig vuxen enligt min hustru men det får stå för henne"

Utdrag från dagbok: Kan tänka mig att sjunga på sista versen?

"Kaffetåren är som vi alla vet den bästa utav tårar, så därför satte vi på ett par tre koppar kaffe för en stund sedan och slog till med varsin superfärsk vaniljmunk. Nu kan man med gott samvete stoppa in en vaniljmunk i foderluckan utan att få några ångestladdade attacker, eftersom man rör sig numera 100 procent mer än för bara några veckor sedan då låg man som ett funktionshindrat kolli. Men fortfarande brottas jag med ett par extra kilo trivselvikt, men det lilla extra ovälkomna bagaget tänker jag plocka bort allt eftersom. Frugan funderar som mest på att göra egenlagad fiskgratäng ikväll med räkor till. Sist hon gjorde den gudomliga fiskrätten var för många månaders sedan, så jag kände att nu var det dags för att reprisera just den rätten. Har lite tudelade känslor inför morgondagens besök hos sjukgymnasten, problemet ligger i att jag har sjukt jobbiga benhinnekänningar för närvarande så jag får se hur det ser ut i morgon? Då tar jag ett beslut hurvida om?

Världen utanför min hårfagra aria fortsätter dock att snurra helt ovetande om mina krämper, ärligt talat så tror jag att världen skiter blank i om jag har benhinnekänningar eller andra i sammanhanget oviktiga bekymmer? Kan tänka mig hur offentliga personer känner sig i samma situation som jag, där minsta lilla brott på typ lilltånageln kan få stora rubriker på löpsedlarna. Själv får jag berätta för mina närmsta sörjande i ämnet, men det är knappt dom tror mig? Min äldsta dotter ringde mig i förmiddags och berättade att hon hade köpt ett par badtofflor, i sulan stod det stl 39 men hon tyckte dom såg överdrivet stora ut men hon köpte dom ändå och tänkte inte mer på det. När hon kom hem så pillade hon bort etiketten och där stod att läsa stl 45-46, så hon ringde mig och undrade om jag ville ha dom? Klart att jag ville då mina gamla inkörda extremt fula foppatofflor börjar likna något som katten har släpat in."

Utdrag från dagbok: Någonstans i horisonten väntar nästa fas?

"Höll på att svimma när jag vaknade upp i morse, därför att jag möttes av en nästan 14 graders isande kyla som slog emot mig. Vet inte när det var så här kallt sedan men det var säkert sjukt längesedan? Men nöden har ingen lag åtmindstone inte för våran jycke Dino som stod och gnällde vid ytterdörren med sina bejande hundögon, man fick vara så snäll att klä på sig vinterkläderna och ge sig ut på dagens första av flertalet hundpromenader. Problemet är att jag har ömma känningar av mina benhinnor, troligtvis på grund av överansträngning? Så idag tänker jag minimera mina totala steg till runt 10000, gör jag runt denna magiska siffra så är jag mer än nöjd med den bedriften. Igår slängde frugan ihop en asiatisk köttfärsröra med magiska kryddor med salladslök strimlad vitkål självfallet vitlök sesamolja med mera, det som blev över blir såklart dagens lunch. Till kvällen blir det torskrygg och vanlig hederlig potatis, på senare tid har det vare klar fördel för kycklingrätter så nu klämmer vi in fisken som ett bejublat komplement i all det kulinariska.

Min rehablitering från min allvarliga knäskada går som förväntas bra, inom tre veckor skall jag börja jobba halvtid ett par veckor så det ser jag fram emot. Efter snart 4 månaders frånfälle med både rullstol kryckor duschstol och toalettförhöjning så kan jag snart börja gå vidare åt det mer normala som det var före olyckan. Tack vare en inbyggd envishet och en ärftlig tjurskallighet så har jag lyckats att kravla mig upp från en näst intill omöjlig sitaution, till att idag jobba mig framåt med både promenader och cykling för att få tillbaka min ursprungliga benmuskulatur som snudd på hade börjat förtvina och näst intill helt försvinna ut i intet? Någonstans i horisonten väntar jag på min kommande pensionering vägen dit är i mitt fall endast en handfull år kvar, sedan går man in i en för mig okänd mark där man får vara glad om man i bästa fall kommer upp ur sängen?"

Utdrag från dagbok: Den som inga pengar har?

"Det är för närvarande mycket som händer och sker i vår omkrets, nu sedans är tydligen ett gäng länstyrelser i landet utsatta för någonting? En stor polisinsatt är tillkallad för att ta reda på dess omfattning? Hur vi än skärmar oss för alla globala hemskheter, så kan vi aldrig helt skydda oss i från det. Det vara så enkelt att man träffar fel person på fel tid och på fel plats för att helvetet skall braka loss. Det har aldrig varit så här många skuldsaneringar som det är nu, folk får helt enkelt inte ihop sin ekonomi utan tvingar sig till andra tvivelaktiga lösningar som typ sms lån med höga ocker räntor. En dag ska man ju betala tillbaka skulden men då finns det inga pengar kvar? Även flera storbanker har gått omkull, och det speglar allvaret i den globala världen.

Själv kanske jag inte har världens bästa ekonomi men det går runt, men man får se till att rätta munnen efter matsäcken och köpa det billigaste tänkbara. Bara det faktumet kan få många människor att känna sig sjukt stressade och till slut bryta ihop psykiskt. Peppar peppar man får fortsätta att gå balansakten på slak lina, för det finns minsann ingen ekonomisk buffert att tala om. Självklart är allt det där djävligt stressande, inte minst för dagens ungdomar som måste prestera resultat över sin förmåga för att komma in på någon inriktning. Allt har förändras sedan jag gick i skolan då kunde man klara sig ganska bra med låga betyg, nu för tiden krävs det helt andra betyg för att åtminstone ha en teoretisk chans att komma dit man vill"