Min tisdag, börjar närma sig slutet? Blott, en obestämd tidsrymd kvar? Mellan tummen, och pekfingret. Mellan den perioden, kan det mesta hända? Eller inte ske? Man kan dö? Man kan, leva upp? Man kan bli, pånyttfödd? Skiljas, giftas bort? Bli sjuk, bli frisk? Whatever? Som sagt, vet man inte ett spår? Om vad, ens framtid. Har i sitt sköte? Ärligt talat, vill vi veta det? Kanske, kanske inte? Hade lovat, mig själv? Att inte, äta någon semla. Denna fettisdag? I stället, så åt jag två? Vilket bekräftar, att min moral. Är långt, under vattenlinjen. Faktiskt, så jävla bottenlågt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar