Tomas Rolfhzon Ekman

30 januari 2022

Har aldrig i och för sig varit någon sjusovare av rang?

Vaknar till tidigt denna här söndagsmorgon faktiskt före tuppen vilket i och för sig är ganska normalt. Jag har aldrig varit någon större anhängare till sovmornar, herregud det längsta som jag har sovit till är typ 9 för hiskligt många år sedan. Övriga familjen sover vidare i sina respektive törnrosadrömmar. Sedan har vi såklart våran långhåriga och plikttrogna jycke Dino som är van vid att jag rastar honom tidigt på mornarna. Av någon konstig anledning så faller den morgonpigga lotten alltid på mig, en sorts nitlott på sätt och vis men även ett skönt tillfälle att få till en rask promenad. Men 9 av 10 gånger är det min verklighet, mig spelar det ingen roll eftersom jag älskar att röra på mig.

Samtidigt är det skönt att komma ut tidigt på morgonen, då man slipper alla pastellfärgade hurtbullar även andra jobbiga hundägare som är pratglada, dom försöker jag att undvika så gott jag kan. Som sagt det gäller att välja sin tid, där alla andra väljer nåt annat? Har precis kommit hem från dagens sista promenad med jycken Dino, nu skall både han och jag aktivera våra hemlighetsfulla törnrosadrömmar.

Som den obotliga optimistens längtan?

Tittar in i min minimala men smått organiserade garderob? Inte efter några kvarglömda skelett eller så, för det har jag inga? Men väl efter kläder https://popularhistoria.se/kultur/mode/underkladernas-historia som har legat väl dolda, som plötsligt ploppar upp ur tomma intet som håglösa clowner på en nedgången cirkus. Oj då jag visste inte ens att jag hade sådana där modell äldre kläder? Eller så tänker man att den där borde jag ha slängt vid den senaste razzian men jag sket i det? Men så resonerar man att det där plagget, kan vara bra att ha i fall att? Plötsligt så har man en hel uppsjö utav "bra att ha" grejer, inte bara i garderoben utan även i källare vind övriga utrymmen och förråd som värsta lumpsamlaren. Men som den obotliga optimisten jag trots allt är, så tror jag bara gott om mina kläder oavsett hur gamla eller nya dom är en del av kläderna är fortfarande kvar i ropet?

Medans dom andra är tidlösa uti sin retro anda. Men vissa plagg skall jag villigt erkänna är dessvärre ohjälpligt ute i periferins träskmarker. Allt mode går omlott i ständiga cykler det kommer tillbaka som en oplanerad bumerang man kastade iväg på 60-talet. Eftersom jag inte har någon speciell klädkod på jobbet, förutom då den enhetliga klädseln som gäller för alla. Är ingen kontorist eller så inte ens i närheten som måste klä upp sig, för att träffa typ viktiga kunder. Ska man nu göra en snabb analys av min egna klädstil, så är den definitivt hopplöst tidlös oavsett vilket tidsålder vi råkar befinner oss i. Följer knappast någon flashig trend eller så där min personlighet gör mitt dagliga klädval, som oftast blir lika föga överraskande som en tallrik kall gröt.

Här hos mig slappnar vi av och hoppas på det bästa?

Det sägs ju att det som inte skrivs har eller aldrig har hänt eller en sanning med modifikation? I dessa rådande tider då fake new vilt florerar hejvilt https://www.framfot.se/tips/fakta-eller-fake-news/, och blir en del av vår bittra vardag. Smyger det lätt in varierande halvsanningar konstiga påstående och olika skriftliga förtal lite här och där. Oftast kryddade av olika ting som gynnar avsändaren. Endast bara för att få upp temperaturen, i ett specifikt ämne må det än vara? Det har alltid varit en lömsk och effektiv men en medveten målinriktad militärisk strategi. Att blanda olika desinformationer som i en osalig soppa, som delas ut i olika portioner.

I ett eget syfte för att eventuellt skapa förvirring, allt bara för att söndra och härska. Det är verkligen en sanning så god som nån! För att nu nämna någon om det här rådande förbannade vädret, så har precis stormen Malik dragit förbi min region med dunder och brak, och efterlämnat sig olika förödelser på olika platser. Men här hos mig kom vi ganska lindrigt undan trots allt. Nu på förmiddagen lyser faktiskt solen lite blekt men det är ändå klart bättre än plötsliga förvridna klimatstormar. Tydligen så får vi finna oss i att uppleva olika typer av klimatförändringar och bara hoppas på det bästa?

Pricken över i blir att bevisa sina fel och brister?

Kvinnor kan vara både ljuvliga och underbara, läckra smäckra och intelligenta det kan jag påstå eftersom jag har levt ihop med dom sedan tidigt 80-tal. Naturligtvis så har även dom fel och brister precis som vi män har självklart är det så. Sedan kanske man inte alla gånger vill erkänna det, eller så kanske andra talar om det för dig? Mitt fel kanske har varit att jag har varit som ett tryggt och stabilt ankare? Som jag har sänkt ned lite var som helst i tron på att få lugn och ro? Men det har det sällan blivit kaos https://fof.se/tidning/1998/7/artikel/att-ordna-kaos är liksom granne med gud. I början av min karriär så var det nån som sa att kvinnorna kommer från Venus medans männen härstammar från Mars vilket delvis kan ligga nån poäng i?

Än i dag så kan jag faktiskt köpa vissa delar utav det resonemanget vissa män kommer absolut från Mars. Naturligtvis är det vetenskapligt bevisat att det faktiskt finns vissa skillnader mellan män och kvinnor både mentalt och fysiskt. Det är ju så det skall vara, allt för den magiska kemins skull. Min magi för den här söndagen blir tillfredsställa och säkerställa vissa instängda lustar. Eventuellt kommer övriga familjen att baka någonting vad det nu blir? Pricken över i måste väl vara att få sätta tänderna i en förskjuten frukost.

29 januari 2022

Om och om igen låter vi våra drömmar till och med muteras?

Alla har vi väl våra drömmar och förhoppningar det borde vi alla ha i den här i stort sätt grymma verkligheten? Till och med Martin Luther King hade också en tro ett hopp om någonting annat den fick han offra sitt liv för. Även lilla obetydliga jag har en privat dröm en sådan som säkert aldrig kommer att förverkligas, men skulle det göra det är det såklart en välkommen bonus. Tänker man nu tillbaka på sitt egna liv så finns där många rätt och fel, även många hel och halvsanningar några behändiga vita svarta och bruna nödlögner https://fof.se/tidning/2007/8/artikel/svarta-och-vita-logner. Herregud man gör väl vad som helst för sitt kungadöme? Om det kniper kan man i värsta fall offra sin gamla mormor, vilket i så fall skulle kunna vara en osannolik nödlögn. En sån där nödlögn som inte har någon lag? Om ett par år mellan tummen och pekfingret börjar jag i snabb takt, att närma mig ett bäst före datum för livet i synnerhet är en färskvara? Eller som den där snabbt rinnande ökensanden i timglaset å andra sidan.

Ska man nu nämna något om smittläget, så börjar allt fler länder på att öppna upp och till och med avskriva pandemin som en samhällsfara vilket kan vara som en tickande bomb? Min åsikt är att hela kommer att cirkulera runt om och om igen, och hitta nya mutations vägar den ena jobbigare än den andre. Det resonemanget är såklart bara spekulativa åsikter från en ångestladdad gräsrot, men ändå kvarstår fakta om allvaret i det hela. Det enda som är riktigt sant i sammanhanget är att mitt egna åldrande knappast upphör, utan istället eskalerar den som nuets liveläge med en ständig förändring.

I det långa loppet finns där både vinnare och förlorare?

Angående samverkan och gemenskap, om detta kompakta ämne kan man ha olika funderingar och åsikter omkring? Beroende på ditten och datten är det bra eller dåligt för just mig dig eller oss tillsammans? I vissa lägen bra eller helt okej i andra sammanhang kanske inte just nu men på sikt kanske det är betydligt sämre i det länga loppet vilket är en högst individuellt ställningstagande. Tillsammans kan man, dock skapa starka mänskliga broar https://popularhistoria.se/samhalle/broar-inte-bara-symboler-for-framsteg med samverkan förståelse respekt och gemenskap likaväl som man kan sabba hårda förenade ting på ett litet ögonblick.

Eftersom jag själv har valt att ingå i en samverkande familjär gemenskap så finner jag mig i detta faktum att vara älskad att älska att ge kärlek. Hade jag nu varit en ensamvarg som jag i själva verket är så hade jag valt det som ett fullgott alternativ. Annars hade jag säkert fortfarande legat kvar under någon mossig sten, i väntan på rampljusets uppenbarelse helt och hållit på mina villkor inte på andras begäran.

I själva verket så älskar vi alla och envar?

Skillnaden är nu att man är som klippt och skuren för framtiden?

En gång i tiden så trodde jag att jag var en världsförbättrare, en som trodde sig kunna förbättra allt runt omkring mig via ett trollspö? Men även förändra saker och ting må det än vara att skapa en ordning i oordningen? Troligtvis var jag grymt blåögd på den tiden men dock inte blondin. Eftersom jag var punkare en period på 70-talet så var jag som klippt och skuren för en sådan dramatisk omkastande roll. Eftersom jag alltid har varit och fortfarande är en helgjuten motståndare, till all materiellt exploatering och slöseri https://www.ipsos.com/sv-se/i-slit-och-slang-samhallet-utmaningen-med-plastforpackningar-och-avfall. Så har jag alltid hållit mig till den filosofin att ta vara på det man kan, men även utveckla gamla ting till nya funktionella saker. Punken har alltid varit en sorts ohämmad urkraft hos mig, som en osinad källa till att hämta olika krafter ifrån för att använda i olika sammanhang. Fortfarande är såklart den sortens musik det som fortfarande gäller hos mig, fast jag har såklart breddat min musiksmak över gränser som jag förr trodde var omöjliga att passera? Än idag anser jag fortfarande all materiell exploatering är sånt jävla slöseri med våra knappa naturresurser.

På den tiden i min ungdom tänkte man inte alls så? Man trodde att jorden var ett ständigt fullt lager som hela tiden fylldes på? Snacka om en katastrofal naivitet eller så skärmade man sig från konsekvenserna, det är nu som man får skörda det vi har åsamkat. Vi lever mitt i ett fortsatt ohejdat slit och släng samhälle, fast ljusglimten är att man börjar återvända produkterna man skapar nya trender med retro med vintage. Kanske ser vi ett plötsligt uppvaknande, eller så börjar vi äntligen inse att va fan håller vi på med? Skillnad var det förr då man byggde prylar, som höll en hel livsstil en materiell svunnen tid fjärran från dagens slit och släng samhälle. Hahaha det finns faktiskt kalsonger även trosor strumpor som är gjorda utav bambu okej jag skojar inte? Trodde att jag skulle tappa hakan när jag först hörde det? Men jag lyckades samla mig tydligen så går den utvecklingen i underklädsbranschen rasande fort. Mycket skall man höra innan underkläderna ramlar av en.

28 januari 2022

Första gången blev ett under på gott och ont?

Egentligen så handlar livet generellt om att ha fokus på sin egna tid sitt egna universum. Att ha gräddfilen klar till sin personliga framgång en nyckel till nån sorts saga? Allt annat är för stunden ointressant kan tyckas? Mitt liv har fram tills nu varit en sorts blandad tragikomisk resa på gott och ont. En stundtals mentalt skenande bergodal bana https://varldenshistoria.se/teknik/berg-och-dalbana-jakten-pa-det-perfekta-tjutet, mellan ett flertal olika dimensioner den ena kanske inte har vart bättre än den andra vad vet jag? Min nuvarande livssituation kan man krasst säga liknar transparanta fragment av frigolit. Då har jag inte överdrivet ett dugg, där ytterligheterna spelar flipper mot varandra med risk för game over.

Där dom knorriga variablerna i könsrolls problematiken blev ett inhumant krig på liv och död, som ett skevt high Chaparral avsnitt. Som både är fysiskt och psykiskt påfrestande, det söndrar det sliter det splittrar det ruttnar ett in humanistisk helvete på jordskorpan. På tal om annat så blev dagens väder det bästa tänkbara till och med stundtals sol. Som när jag första gången provade chokladpudding med vispgrädde, vilket himmelsk kick det blev närmare än så kommer jag säkert aldrig komma en änglaliknande upplevelse? Det var faktiskt ganska behagligt. Ett under var att jag inte fastnade där bland molntussarna, men det kommer jag säkert göra nån gång.

26 januari 2022

Ingenting är omöjligt i dom bästa av världar?

Vart har min tid tagit i vägen jag bara undrar? Fram tills dagens datum har det varit ett ständigt sökande efter någonting som troligtvis inte finns? Ett sökande efter det ouppnåeliga det ultimata som att bestiga K2 https://sv.ripleybelieves.com/what-is-k2-6495 utan att ens veta varför man gör det? Idag har jag troligtvis funnit min plattform inbillar jag mig? Men mentalt sett är jag inte alls säker på det, finns alltid någonting annat som lockar men jag kan ha grymt fel? Som hägrar bortanför det som jag redan har. Man skall vara glad över det man har det sa alltid min kloka mormor. Som själv levde under den parollen, men så var hon också av den gamla stammen. Man ska vara nöjd glad tacksam och belåten? Funkade det förr så funkar det även idag.

Men själv har jag aldrig varit riktigt nöjd glad och belåten, trots två fina familjer bara solglimtar periodvis. Min rastlösa själ vill betydligt mera än så men det sätter käppar i hjulet att förverkliga dom, men vem sätter några hinder mer än jag själv? Ingenting är omöjligt sa en viss herr Svan naturligtvis så har han rätt den gamla skidräven som har minst två ohängda rävar bakom varje öra. Man ska förverkliga sina drömmar om det så är det sista man gör, om man har dom rätta verktygen vill säga annars är det lätt att hamna i det så kallade "vakumlandet" ett ställe där majoriteten befinner sig i från vaggan till graven.

24 januari 2022

Länge sedan allt var sjukt stabiliserat?

Har precis kommit hem från jobbet hade faktiskt medvind hem det händer inte ofta, det har blåst sjukt mycket under ett par dagar. Isfläckarna som var har plötsligt blivit till vattenpölar och med vindens hjälp blåser även dom bort fan vad skönt. Det underbara är att det är ljust till efter 16 men sedan kommer mörkret ganska fort och täcker allt som täckas kan. På tal om hälsa så känner jag mig sjukt frisk, det var faktiskt länge sedan jag kände mig så här stärkt i kropp och själ. Desto mer soltimmar https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/stralning/hur-mats-solskenstid-1.5206 desto hurtigare blir vi, nu talar jag förvisso bara om mig men jag inbillar mig att det är så överlag?

I morgon tisdag jobbar vi på som vanlig med det som vi skall göra, det blir en dag med blandad konfekt med känslor med yttringar och gud vet vad? På det stora så infinner sig en sorts tillfredställelse som inte går av för hackor, ett sorts lugn och där själ äntligen balanseras på dom rätta nivåerna. Denna här vintern fram tills nu har varit skit rent ut sagt, ärligt talat så kan jag med lätthet hoppa över den där vita sörjan som faller ner ibland. Nu siktar man in sig på lite varmare tider när dom kommer blir man troligtvis ett snäpp gladare?