"Som bekant är ju människan ett flockdjur sedan flintatiden som älskar att stå evigheter i olika köer, att trängas i gallerior att ligga som packade sillar på badstränder name it. Men alla är inte i kategorin flockdjur utan i gråzonen ensamvargar, personligen ingår jag i kategorin ensamvarg fast med en social kompetens. Därför kan jag anpassa mig i olika situationer om nöden kräver så. Innerst inne avskyr jag som pesten att stå i olika köer att trängas i fullsmetade gallerior att ligga på en ytterst minimal plätt i ett sandhav av packade sillar för roligare kan ha?
Men oftast har nöden ingen lag så man får motsträvigt rätta in sig i ledet och skratta när andra skrattar gråta när andra gråter och så vidare, hur jobbigt det nu än kan vara? Om ett par veckor åker vi till vårat smultronställe vid kusten där sandynorna är oändliga så man måste inte ligga och trängas sida vid sida, där kan man snacka om öppna landskap. Idag har vi hittills inget fått något regn peppar peppar utan istället har vi begåvats med en rätt så kraftig vind, man kan inte få allt som flickan sa det man förlorar på karusellen får man igen på gungorna eller hur det nu var?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar