18 januari 2021

Jakten på det optimala!

Fortsätter, dock jakten. På det, perfekta välbefinnandet? En evig jakt. För att hitta, det där perfekta. Kan tyckas, en hopplös kamp. För det där, som man strävar efter? Ok, som att leta, efter en unik nål. Bland alla andra, unika nålar? Den som är, just för dig? Den som är skapt, bara för dig. En sorts, livslång utmaning. Eller lika gärna, en avlägsen utopi? Den gränsen, kan vara väldigt tunn. Jakten fortsätter. Så länge, jag anser den behövd.



17 januari 2021

För ett naggande ögonblick!

Idag, finns det folk. Som inte har, klätt på sig. Knappt borstat håret. Känner faktiskt dom. Dom finns, tätt in på mig. Är lite avundsjuk. Idag, finns det folk. Som inte, har lyft ett handtag. Vare sig, stora eller små. Tänk, vad skönt dom har. Dom där folken. Som bara, för ett ynkligt ögonblick. Kan ge, blanka fan. I allt vad, offentlig klädkod heter. Är lite avundsjuk.

Personligen, så har jag faktiskt klätt på mig. Om än motvilligt. Någon, måste ju gå ut med jycken. Även göra, andra sysslor utanför hemmet. Om än, små sådana. Tänk vad skönt, att just sådana dagar finns. Dom är få, men naggande goda.



När bra, strategier fungerar!

Det där, om att välja sina krig. Kan vara en bra strategi, när det gäller barn. Absolut! Min snart 13 åriga dotter. Har blivit både, mognare och klokare. Hon tar för, sig mera. Hon vet, vad hon vill ha. Känner igen, det där. Från min, igen uppväxt. Efter en viss ålder, så revolterar man.

Mot allt, vad morsan och farsan anser. Är det bästa. Självklart, är det en del av mognads processen. Att förbereda sig, för en sorts självständighet. När så blir dags. Som förälder, vet man var man lägger ribban. Åtminstone, jag vet det. Som sagt, i krig finns bara förlorare. En sund diplomati, är den rätta vägen för alla parter.




Alla vill inte bli lokförare?

På tal, om drömyrken? Mitt drömyrke, som ung grabb. Var att, inte bli lokförare? Snälla nån. Det var, så många andra som ville. Jag ville bli mordutredare. Skiljde mig från mängden. Punkt slut! Har alltid fascinerat, av att hitta ledtrådar. Som till sluts, binds ihop. Till ett, fällande resultat. Att till slut, finna den röda tråden. Som gör, att allt till slut. Faller på sin rätta plats.

Idag, kanske alla vill bli virologer? Helt okej! Att hitta, det där supervaccinet. Som gör, att man får ett livslångt skydd. Från allt, var pandemier heter. Sånt är väl, värt ett nobelpris? Jag bara frågar?



16 januari 2021

Från bubblor, till fiktiva kraftverk!

Är nog en person. Som har svårt, att helt sakta av. Att stilla till, på fläcken. En svaghet, eller måhända styrka? Ingen aning faktiskt? På gamla dar. Har jag nog tvingat mig, till att ta en timeout. Från verklighetens, högt ställda krav. Gå in i min, fiktiva bubbla. För att hämta kraft. Till nästkommande vecka. Det är en, styrka hos mig.

Alla har vi, våra sätt. Till att hitta, just sin grej. Världen runt, omkring oss. Förändras, mest hela tiden. Då gäller det, att man själv. Inte fastnar, någonstans på vägen. Det är en svaghet. Eller plump, i protokollet!



I mina bitterljuva tankar!

Lite rastlös, i afton. Skriver några, strödda insändare till lokalblaskan. I hockey pauserna. Filar jag till lite, opersonlig prosa. Filosoferar fritt, i mina bitterljuva tankar. Om ditten och datten. Även fan, och hans religiösa moster. Figurerar fritt. Ärligt talat, älskar jag mitt jobb. Där till, och med bossarna. Säger att jag måste, gå hem i tid. Dom pekar, oroväckande på klockan. Och skakar, sina huvuden svettiga.

Är sjukt privilegierad. Som styr helt, över min arbetstid. Lite flexibel balans, liksom. Är en, tänkande personlighet. Som måste, skriva av mig på något sätt. På vilket, sätt som helst. Till vilket pris, som helst.




Att lukta, på fridens liljors doft!

Idag, tänker jag hylla fridens dag. Jag har fått lära mig, att helga hel helgen. Att helga lördagen. Den enda dagen, på hela veckan som man är helt ledig. Förutom söndagen såklart. Som man har, chans att ladda om batterierna. Skapa lite, förnybar energi. Helt klinisk fri, ifrån allmänna göromål. Såsom arbete, delegeringar, ordergivningar. Samt påtvingade, jobbrelaterade saker. Sådana drastiska saker. Undviker jag, med nöje. Sådana här dagar. Såklart, ibland finns det akutåtgärder. När det kniper, gäller det. Man är i ständig jour, i fall att. Man vet aldrig? När haspen, inte är på.




En av många små tankar: I en elektrifierad värld?

"Värlen blir allt mera elektrifierad på gott och ont, på världens största bilmässa i Shanghai samlas hela bilvärlden under samma tak se...