13 november 2020

Rolfhzons bazooka dikter: Ett vacklande vrak. Part. One (bottenskrapets föda)

Jag, ett vrak. 

en mänsklig härdsmälta, med krav

ett stycke skenande, reaktor på glid

som på havets botten

kippar luft tillsammans, med plattfiskarna

spolierad och splittrad

vad vet jag?

sönderslaget, ett vrak

en föredetting 

med ett flödande ideal

som på havets botten 

brottandes med dom andra, hjälplösa slamkryparna

spritsad och kluven 

vad vet jag? 

ett seglande spökskepp, utan destination

i motande vind, utan hemma hamn

utan vare sig, sympati eller värdighet.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Spridda tankar 83: Game set and match.

"Idag är det en positiv uppoffringsdag en dag då man kläs på tenniskläder och åker till en ledig tennisbana med mina 3 vuxna barn för a...