07 november 2020

Rolfhzons bazooka dikter: En pantad ängel.

 Råkade morsa 

på en fallen ängel

mosad, till både kropp och själ

den verkade, känna mig väl

men jag inte han?

jag känner inga, fallna änglar

förutom då, min spegelbild

en personlig nidbild

men den log, och jag grät

och jag dog, och han förlät

vart har du dina vingar?

jag har pantat, min sneda gloria

stämplat min aura

sålt min själ, till lägst bjudande

den hade gjort likadant.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En av många små tankar: Ett ögonblick i verkligheten?

"Haft en liten oansenlig dust med min tonårsdotter till slut gav jag upp, det gäller att kunna ta att man är helt pantad totalt idiotfö...