En av många små tankar: När korta kontorsdagar blir guld värda?

 "Idag hade vi kort kontorsdag på kneget helt perfekt, då hann jag lagom precis cykla upp till vaccinmottagningen för att ta min första TBE spruta den mot fästingar. Får man liksom TBE då finns det istort sätt inget att göra, men får man istället borrelia då kan man behandla symtomet. Man kan ju som sagt inte välja men önska kan man göra? Tydligen finns det hur många fästingar som helst nu, kanske är det en av bieffekterna av klimatförändringarna liksom dom har upptäckt flera tusen nya hemska småkryp. Som på ett eller annat sätt har ploppat upp som elaka flugsvampar på en väldigt kort tid. Nu har samtliga familjmedlemmar tagit TBE sprutan till och med våran jycke DINO har fått sin beskärda dos av vaccinet.

Apropå det rådande regnet som strilar ned i ojämna formationer så får vi leva med det idag, för i morgon skall tydligen väder åter stabilisera sig? Sånt där vet man aldrig om man kan inte äns lita på meterologerna nu för tiden även solen har fläckar stundtals. I kväll har 2/3 delar beställt sushi medans den sista tredjedelen läs mig har beställt en calzone special den med räkor. Således tänker vi lyxa till återstoden av dagen, om en stund slår vi till med gofika en sorts förrätt som i det här fallet består av varsin smarrig wienerbrödsaktig vaniljkrämsbulle. Endast det bästa är gott nog. Som sagt det gäller att ligga på topp så länge det varar, för rätt som det är kan det komma en diff helt så där som man kanske inte riktigt hade räknat med?"

En av många små tankar: Livet kan vara enklare om den vill?

 "Livet är inte så där superenkelt som folk säger, livet skall inte vara enkelt heller predikade alltid min morfar som var en produkt från den gamla präktiga arbetarklassen. Livets små dilemmor kan vara alltifrån små sketna obagateller på maskrosnivår, till värsta djävla härvan ur ett jätte perspektiv. Själv kan jag ha åstakommit en ren och skär skandal så fort som jag har lyft upp ögonlocken från nattsömnen, eller om jag bara har gjort någonting som jag själv trodde var så djävla rätt och riktigt? Min morfar var till profession Verkmästare inom asfaltläggning en lagbas med järn i nyporna och hett asfalt i blodomloppet, tyvärr så speglade det av sig utanför jobbet till allas förtret. På nått sätt så synkroniserade vi ändå varandra till slut, jag som en rastlös stundtals omogen och partytörstande sökare och morfar som hade sin fasta kallhamrade principer och nåde dom så flyttade hans ställda skåp dom åkte på bannor utav guds nåde.

Kanske har ändå min uppväxt särpräglad mig till den jag är idag eller inte förvisso? Fortfarande söker jag dock efter det där som jag har letat efter i hela mitt liv, kanske finner jag det i morgon eller om 1000 år? Har faktiskt ingen som helst djävla aning? Så här på ålderns höst har man skaffat sig andra sidoperspektiv men grundsökningen förblir den samma. I mitt vaktmästaryrke skulle jag idag sätta upp en ny tv hos en boende vars gamla vägguppfasta flinta tv hade rasat i golvet med en djävla smäll. Den spontana glädjen som då uppstod när väl tvn var uppsatt på väggen är obetalbar, den lyckan önskar jag flera i min omgivning fick en chans att uppleva under sin livstid. I skrivandes stund går jag med min trötthet in i en nadra andning, fast jag bara har jobbat 2 heltidsdagar efter min över 5 månaders knäskada så är jag helt djävla trött och sliten."

En av många små tankar: Det där om självspelande pianon?

"Vissa tror att man är ett självspelande piano som automatiskt drar upp sig själv som en musikalisk duracell kanin? Det är man förvisso i 75 procent av fallen dom sista 25 procenten är man det inte och då är det så. Nu på ålderns höst får man lära sig att prioritera olika saker och ting vad som är viktigt och så vidare resten skiter man i. Nu gäller det att tänka på sig själv sitt fortsatta välmående så länge som det varar, och framförallt sätta familjen i första rum. Förr tänkte man på helt andra saker, men den tiden är förbi med vissa undantag? 

Värmen fortsätter dock att steka på fast idag har det varit sjukt kvalmigt, precis som om åskan hänger och dallrar i luften och bara väntar på sitt blixt och dunder. Fåglarna sjunger sin förtrollarande lovsång förutom fiskmåsarnas hemska brölanden medans grönskan exploderar i all sin fullkomlighet. Även den där överdjävla pollen florerar till dom känsligast förtret. Idag föresten på tal om annat så har man jobbat på sin första heldag på typ 5 månader men det kändes helt okej, så nu gäller det att hålla tummarna och tår på att knät håller fram till pensioneringen?

En av många små tankar: Bland potatisar och annat?

"Det stekheta vädret fortsätter att bombadera oss på gott och ont, det finns två sorters människor antingen dom som älskar eller hatar solens tryckande hetta. Personligen tillhör jag kategorin lagom är bäst i alla väder. Om ett tag tänker jag starta upp grillen där jag tänker tillaga fläskkotletter eventuellt sparrisar, till det potatis och såklart bearnaisesås dock ej hemmagjord utan ICA står som leverantör. Dessutom har jag dränkt potatis och grönsakslandet med rikligt med vatten, dom liksom jag är grymt törstiga när hettan slår till. Personligen tänker jag korka upp ett friskt vin därtill, det liksom hör till i sammanhanget.

Som jag sade för några dagar sedan så lyder meterologernas prognos på att vi får en liknande sommar som vi hade 2018, då det i stort sätt var tokvarmt från början av maj till slutet av september även det på gott och ont. Det onda i sammanhanget var att det blev vattningsförbud samt nödslakt av kreatur och även en betydligt sämre skörd än normalt, dessutom hade brandkåren en jobbig arbetstopp med ideliga skogsbränder stora som små som resultat. Så allt är inte frid och fröjd med värmen, som så många förr är den ursvenska meningen lagom är bäst som gäller. I den här värmen har min kropp blivit pepparkaksfärgad så folk tror att jag har varit utomlands, men det enda som jag har gjort är i princip endast klippt gräsmattan."

En av många små tankar: Lagom är bäst i alla väder?

"Det är med en tudelad skräckblandad känsla som man går in i den sista skälvande sjukskrivningsperioden med halvtidsjobb, äntligen efter närmare 5 månaders frånfälle från jobbet på grund utav en komplicerad knäskada. I stort sätt så har man fått börja om från noll med att lära sig gå normalt, träna upp dom förtvinade musklerna dels jobba bort lite övervikt som man har skaffat sig i rullstolsläget. Den lyckligaste stunden under den här sjukt långa perioden var, när man fick lämna tillbaka rullstolen som jag blev sittandes i över 3,5 månad. Det var ett stort steg för mig, men såklart ett pyttelitet minimalistiskt steg för mänskligheten. Under den där tiden insåg man hur djävla hjälplös man egentligen var, och i stort sätt var jag helt beroende av frugans assistans. Men allting går även i detta högst primära läge.

Eftersom man bor i en region som av tradition har varit ett klassiskt gnällbälte av rang, där i stort sätt ingenting är bra typ för mycket eller för lite regn för mycket eller för lite sol. Det är nog här i gnällbältet som vi troligtvis har myntat det ursvenska ordet lagom är bäst? Att värmen tar och ger ser jag bland annat på min ulliga jycke Dino, som i stort sätt blir helt utslagen han om någon verkligen avskyr allt var värme heter. Jag kan förstå honom på ett sätt, personligen ligger jag inte lika länge nu i solen som förr i tiden då kunde man ligga och pressa större delen av dagen. Naturligtvis är man helt beroende av att omge sig med av vatten i alla former, utan denna ack så viktiga vätska står både människor och djur sig tämligen slätt."

En av många små tankar: När solen totalt dominerar min plats?

"Konstaterar att det idag har varit klart en av årets absolut varmaste dagar hittills? Igår när man cyklade runt klockan 6 på morgonen till kneget så var det typ 2 minusgrader vilket inkluderar både mössa och vantar, idag hade vi plus 4 grader vid samma tidpunkt då skippade jag faktiskt mössan halleluja. Prognosen säger att det skall bli en tokvarm sommar i år ungefär den som vi hade 2018, då vi i princip hade tokvarm från början av Maj till slutet av September. Vilket var förödande både för lantbrukarna som var tvugna att nödslakta sina kreatur, men även en katastrof för grundvattnet som sinade. Sedan kanske man kan nämna i sammanhanget att brandkåren hade en sjuk arbetstopp med skogsbränder stup i kvarten och dylikt.

Naturligtvis skall man vara försiktig när man solar på grund av det supertunna ozonlagret, för man vill ju inte drabbas av den fruktade hudcancern malignt melanom som ökar lavinartat för tillfälligt. Personligen så har jag sjukt lätt för att bli brun, i stort sätt så räcker det med att jag klipper gräsmattan med bar överkropp för att grannarna skall tro att man har varit utomlands. Det får jag väl tacka morsan för hennes tacksamma pigment som jag fick ärva. Sedan finns det dom som bara blir röda för att sedan skinnet ramlar av, och under det hela blottar sig en grisrosa nyans vilket inte är så kul i sammanhanget."

En av många små tankar: En dag då prinsen uppgraderades?

"Idag står i princip hela Storbrittanien stilla även delar av mitt hem tack vare att en gammal prins blir en ny kung i gammalt format, således en hejdundrande kröning i temat klang och jubel. Där ett galet royalistiskt folk går man ur huse för att hylla den nya kungens inträde, med säckpipor fish and ships bärs och hela baletten runt omkring. Själv tror jag att jag inte vill bli kung, det verkar bara vara en sjukt jobbig cermoni det räcker med att vara kung i baren det är nog så krävande? Min fru är även hon en smått galen royalist hon avgudar våran svenska kung och drottning alla dagar i veckan, medans jag är mera skeptiskt till kungahuset. Sedan kommer den ständigt återkommande diskussionen upp, vilket statsskick Sverige skall ha däri brukar meningarna vara synnerligen tudelade. För egen del spelar det ingen roll huvudsaken är att Sverige fortsätter hålla kursen rak och stabil framledes. Eftersom man fortfarande är en gammal punkare av rang och en lågbetald arbetare uti fingerspetsen sedan begynnelsen så kanske man inte är så himla förtjust i överklassens översittarfasaoner, fastän jag på gamla dagar till viss mån har förlikat mig med den blåblodiga sidan något?

Igår pratade jag med farbror Blå, det är en lustig snubbe som är så långt ifrån verkligheten man kan vara han lever i sin sårbara bubbla och utgår ifrån den. Helt utan verklighetsförankring över huvudtaget han kan få minsta bagatell till att bli en konspirationsteori, att resultatet av den kokande spiksoppan kan bli värsta gourmemiddagen. Ibland vill man komma ifrån verklighetens alla krav och slippa den dagliga fyrkanten, och bara prata med farbror Blå om ditten och datten det kan kännas sjukt befriande och fjärran från gängse normer. På tal om den nyblivna Kung Charles III så är han nog grymt nöjd med att äntligen i grevens tid ha blivit uppgraderad? Sedan kan man tycka vad man vill om aristokraternas pompösa jippon, men britterna bara älskar när sånt här händer även min hustru skiner som en sol i sann royalistisk anda."