En av många små tankar: Även brända pannkakor hade ett liv?

 "Säga vad man vill om den här överdjävliga dagen, men värre än så här kan det knappast bli? Först förlorade dom svenska tjejerna mot Spanien, vilket i och för sig var hur djävligt som helst dessutom med en riktig måltavla av värsta täkbara sorten. Sedan gjorde det där helvetiska regnet en snabb comeback, vilket absolut vad det klart djävligaste av allt. Är det så att vi just nu är inne i en regntid som är betydligt djävligare än både istid och en djävla kronisk ökentorka? Jag tror faktiskt att det vara så illa? Alla sådana överdjävliska katastrofer kommer tillbaka i cykler som en boomerang, man varför just nu under min grymt korta levnadstid? Hur som helt så börjar min kropp snart likna ett urvattnat russin fastän jag har haft kläder på mig. Allt i vår närhet känner av den här sjukt jobbiga fukten, dörrar som sväller vägar som rämnar människor som skriker ur sig sin inneboende frustation mot detta evigt djävliga regnande. 

Hur kan man bli glad i sånt här väder, tro mig jag har verkligen försökt? Inte jag i alla fall, fästän jag lyser som en sol inombord men ansiktsuttrycket berättar någonting helt annat. Ärligt talat när jag tänker efter så har denna här ledigheten varit den allra sämsta någonsin, fastän man har försökt dansa soldansen i dom myckna regnpussarna för att hylla Raa så har det bara gått rent åt helvete. Känslan är lika tryckanade som att producera brända pannkakor på löpande band, utan att själv vara medveten om den sorgliga problematiken."

En av många små tankar: När regnet tar över alltet?

"Det helvetiska regnet har tagit tillfällig fikapaus i vår herres hage, medans helvetet fikar ser jag himlen börjar få en allt mer stålgrå nyans. Kan ge mig fan på att det kommer att braka loss igen inom kort, fastän väderapps helvetet säger att det skall börja stråla ned nåt skit någongång i morgon?  Man kan verkligen fråga sig hur många helvetiska regndroppar finns det egentligen? Svaret på den frågan är nog minst lika flumluddig som hur många kameler finns det på Mars? På mitt kneg hade vissa delar svämmat över, så fastighetsskötarna hade häcken full i morse att länspumpa ut skiten. 

En av killarna började första dagen efter semestern med att typ i 10 timmar länspumpa ett hissschackt som var dränkt till bredden? Kul start förresten? Själv började jag att ringa runt respektive enheter och berätta läget i byggnaden, så kan det vara när moder natur sätter den jobbiga sidan till då kan allt hända? Hela den här överdjävliga månaden har varit som en enda stor regnorgasm, hur kul är sånt egentligen på en skala? Nu är ju den här sommaren så gott som över och hösten börjar snart ta över den dyblöta stafettpinnen, hoppas bara hösten kan bjuda på fina färgsprakande dagar utan det där helveteiska regnet skall sabba helheten?"

En av många små tankar: När livskvaliten knyts ihop?

"Jag led verkligen med den goda grannen som klippte den gemensamma gräsmattan idag, men hon kämpade på i sitt anletes svett och fick till ett riktigt bra resultat till slut. Vi bor x antal familjer i vår huskropp där vi har ett på förhand bestämt schema om både gräsklippning och snöskottning, för att på så sätt få ett par hundra spänn billigare på hyran. Helt klart är att gräsmattorna innanför och utanför häcken är vattenskadade. Vi började snabbt närma oss slutet på augusti då kan man inte begära nåt annat än en nedgradering av sommaren, rätt som det är så har vi hösten här på riktigt då får man anpassa oss efter den. Som sagt i morgon kliver man på sin kedjade stålhäst med autopiloten inställd på kneget, den här ledigheten kanske inte har varit helt klockren men visst har det funnits ljusglimtar här och där. 

Nästa vecka bjuder både på den tredje TBE sprutan samt både kräftkalas och häckklippning. Där TBE sprutan är ett måste där häckklippningen är en ren nödvändighet och kräftkalaset en sorts bekräftelse samt en belöning på det hela. Gör man inte det ena och det andra, kan man inte heller begära grädden på moset så är det bara? Från och med i morgon går man tillbaka till sina inrutade rutiner igen, och det firar vi såklart med frukostkorv egenodlad potatis och skarp pepparrotssås. Kanske passar man på att unna sig ett par extra glas vin, för att på så sätt knyta ihop livskvalitesäcken."

En av många små tankar: I allt det blöta?

"Det katastrofala regnet fortsätter och översvämningarna blir allt flera, många villors källare i min region står helt under vatten och det nuvarande läget är liksom bekymmersamt. Nu får man verkligen hålla tummarna på att regnet uteblir, och att värmen kan torka upp det mesta. Man kan kanske inte kallar det för naturkatastrof men näst intill. Igår var jag med hustrun och goda vänner på gig i humlehagen någon mil utanför Örebro och såg Miss Li, där hon levererade det hon skulle på en väldig hög och energisk nivå. Enligt mig så är Miss Li en av våra absolut största artister i nutiden, och kränger ur sig hits på löpande band. Vädret var helt okej fram tills sista halvtiden sedan börjarde det småregna, för att senare framåt kvällen övergå i hällregnsliknande störtskurar. 

Man fick liksom snigeln krypa fram längst motorvägen för att inte riskera vattenplaning eller liknande oväntade händelser? Vi tänkte ägna dagen i dag åt blandannat svamplockning, men det fick vi ställa in därför att skogarna i stort sätt är vattendränkta. Idag har jag den sista skälvande dagen på min ledighet sedan väntar jobbet på min uppenbarelse, jag kan förstå att jobbet har saknat mig mera än vad jag har saknat arbetet? Någongång måste man komma igång igen, att succesivt trilla in i rutinerna med parollen jobba äta sova. Eller som mina gamla husgudar Ebba Grön en gång skrek ut jobba äta sova det är inget liv det är slaveri?"

En av många små tankar: Det där om nitlotter?

"Beundrar dom som aldrig klagar dom som aldrig någonsin gnäller på saker och ting, inte ens nämner något om detta överdjävliga väder som vi för närvarande har. Personligen så är jag känd för att inte heller klaga på någonting alls, men jag måste ändå klaga över att den här ledigheten har varit den djävligaste någonsin i mannaminne? Man har verkligen dragit värsta tänkbara nitlotten, så är det bara? Men å andra sidan har det endå varit skönt med ledigheten man har passat på att gjort helt andra saker än normalt, men visst är man helt beroende utav vädrets makter. 

I vårt närområde pågår det en ungdomsturnering i fotboll, eller rättare sagt ett en heroisk gyttjebad utan dess like. Eftersom dom inte spelar på konstgräs så blir det som det blir, dom som gräver mest i gyttjan vinner eller inte alls? Alla regnklädda föräldrar som tappert står där och kollar in sina barn som fajtas på en leråker är beundrandsvärd en stjärna i kanten skall dom ha. På nåt sätt finns det inget dåligt väder för dessa människor? Kom ihåg en gång på västkusten då vi bodde granne med ett par som grillade i ur och skur, enligt mannen så finns det inget dåligt väder utan bara dåliga paraplyn. Det ligger en viss poäng i hans teori."

En av många små tankar: På den sista versen?

"Hösten är redan här det märks på luften på lukterna på regnet som vägrar sluta, det märks på dom påpälsade människorna men även på dom som vägrar klä på sig långbyxor vilket jag är en av dom. Igår fick vi faktiskt unna oss ett par timmars lyx i solen och rejält gotta oss, vilket kändes som om det var bland dom sista gångerna under sommarsäsongen? Sedan kommer sommaren in i en sorts andra andning med både värme och andra glädjeämnen. Regnet fortsätter att falla och kommer så göra större delen utav den här dagen, på ett sätt känns den här blötan onormalt eller så är det bara konsekvenserna av dom negativa klimatförändringarna? 

Hur det än är så känns den här typen av väder endast jobbig, men det är kanske så här vi får finna oss i framöver? Det stora glädjeämnet var när dom svenska fotbollstjejerna med nöd och näppe besegrade Japan, så nu spelar vi semifinal mot Spanien på tisdag. Det kan såklart gå hur som helst men hittills så har vi haft marginalerna på vår sida, magskänslan säger dock att nu är det vår tid att bli världsmästare i damfotboll. Medans herrlandslaget fortsätter att fritt falla i världsrankningen, snart är vi nere och brottas med dom andra blåbärsnationerna vilket inte alls känns helt okej."

En av många små tankar: Om höstens fröjder?

 "Allt eftersom vädret drastiskt har förändrats negativt så måste även alla vi andra anpassa oss efter dom nya förutsättningarna, vilket kanske inte är så himla lätt som det verkar? Hösten börjar samtidigt närma sig med stormsteg enligt mig så är hösten alla gånger redan här, med regnrusk tidigt fallande mörker vissa träd börjar redan tappa sitt lövverk. För mig personligen så älskar jag hösten alla dagar i veckan kraven dom sänks åtminstone utomhus, man vaggas in i en förhållandevis lugn mental rytm som gör att man lättare kan fasas in i den kommande vinters bitvis jobbiga kylan och med allt vad det innebär. 

Eftersom vi nordbor lever med fyra årstider förhoppningsvis än så länge men man vet inte hur länge? Så är vi knappas skrämda att gå in i det kommande mörka halvåret som kommer. Man skulle så klart anpassa sig bättre av ett ständigt sommarklimat, med kanske något sämre av ett ständigt vinterklimat typ Svalbard hela tiden? Hösten är en härlig tid med eldsprakande färger som lyser upp mörkret, sedan kan man kanske hoppa över den sjukt tråkiga november månaden som suger som är ett ständigt mörker med döda kala trän ständiga regn och molokna mötande människor."