En dag då Broccolisoppan blommar?

Idag blir en sådan dag där alla plötsliga infall blir inställda. Där alla förväntade krav blir ställda åt sidan. För senare äventyr. Alla förplanerade ting skjuts på framtiden. En dag då man äter typ Broccolisoppa trots mitt bittra grymtande. Samt en sista dag för påskäggens innehållsrika överlevnad. Det som blir kvar rycker all väders väg. Där sista droppens vätska förtärs. I morgon tisdag är vi tillbaka in i ekorrhjulets ruljangs. Med mycket om och men. Allt det roliga har sitt slut. En del överlevde det andra inte? Min egna väg till ett förbättrat tillstånd börjar således nu. Allt har sin ända men korven den har två!

När det plötsligt ploppar upp?

Man kan plötsligt få symtom? Som man aldrig sig trodde kunna få? Man kan ha saker, man aldrig sig trodde ha? Plötsligt ploppar dom fram som gubben i lådan. Om symtom man bara har läst om blir verklighet? På så sätt lever man i en flexibel värld. Där ingenting är vare sig bestående eller själskrivit. Nu talar vi om levande ting. Hur som helst kan man aldrig vara säker på. Hur världen ser ut i morgon? Har man tur ser den bättre ut? Man man lite tur? Är dagen som igår? Råkar man nu ha en himla otur? Kanske den ser helt annorlundare ut, att vad vi först hade räknat med?

Lätt att vara efterklok?

Oavsett om man gillar saker och? Så måste man anpassa sig efter olika situationer? Hur jobbigt det än kan vara. Vissa kan inte acceptera fakta. Medan kanske andra, har olika andra teorier. Vad olika saker kan vara? Så är det alltid. Personligen börjar jag vänja mig med munskydd i offentliga miljöer. Man känner sig uttittad, om man inte har munskyddet på sig. Som man som icke tatuerad sticker ut i mängden? Eller så? Min kloka mormor sa alltid. Att tre återfall skall komma, innan våren är här? Vi har väl haft minst 2?. Efter det kan våren börja etablera sig på riktigt.

April april.

Vaknar upp till ett riktigt aprilväder. Snö i massor och ett pågående snöande. Herregud hörde om en masskrock i min region. Långtradare personbilar i kollision. Kanske har sommardäcken åkt på för tidigt. Även långtradarna har väl knappast vinterdäck? Det borde dom väl ha? Kanske inte finns nån lag om detta? Nu är väl påskfirarna på väg hemåt. Hem till en annan sorts verklighet. Än den som dom åkte ifrån? Min påskhelg har varit alltifrån svärmor till ambulansfärd. En högst varierande verklighet således.

Hobbit time!

Till alla oroliga: Ingen fara med mig. Åkte ambulansen före lunch. Hemma efter 19. Raka spåret mot akuten. Olika tester prover 3 sorters läkare. Som till slut blev rörande överens. Om att det var, en inflammation på balansnerven jag hade. Ingen kristallsjuka således. Vilket kan vara svårare att få bukt med. Samt en hjärnröntgen som grädde på moset. Inga allvarligheter där inte. Gud vad skönt stämde omgivningen i. Ska knapra ett gäng cortison tabletter i 10 dagar. Blir borta från kneget nån vecka. Nu tänker jag krypa ned i bingen, och kolla på Hobbit.

Hela havet stormar?

Påskdagen en stilla dag. Trodde jag? Har fått nåt skit i hörselgången som påverkar balansen. Känns som om jag är på ett stormande hav. Inget man dör av eller så? Men ändå ganska irriterande vilket som. För tillfälligt ligger man för ankare. Tills det värsta har blåst över. Redan nu har man varit ute, på en 45 minuters hundpromenad. I morse innan frukosten. Då var man okej! Nog om detta. En helt okej inledning av dagen. Men det lär komma in kallare väder nästa vecka. Vinter och vårjackorna avlöser varandra i parti och minut.

Helt okej i sill branschen!

Om påsksillar kan man prata mycket om? Bland annat den som frugan lägger in. Helt outstanding. Så jävla god. Passade dessutom på att prova, en abbas burk sillnyhet den med ramslök och citron. En helt okej grej. Egentligen gillar jag endast löksill. När den inre rösten får tala. En evig klassiker utav guds nåde. Har alltid varit en fiskmänniska. Som gillar alltifrån böckling till siklöja abborre till röding torskfiskar. Undantagen är surströmming. En vidrig uppenbarelse, som inte hör hemma i den här världen. Enligt mig. Sushi, är en upplevelse som jag aldrig har anammat.