När jublet får grisar på fall?

Ingenting går upp mot egengjorda pannbiffar med lök färskpotatis lingon kokta morötter. Möjligtvis kan ett färskt frasigt wienerbröd, ställa allt på ända. Gottegrisen jublar inombords. Ingenting är varken möjligt eller omöjligt? Allt beror på dagsformen, idag var det pannbiffarna som fick mig på gott humör. I morgon kanske wienerbröden, gör mig till kung över alltet. Apropå mat så gillar jag allt utom inälvsmat blodmat surströmming lutfisk. Herregud där går gränsen på vad mina smaklökar försmäktar med. Näsan är ett av mina viktigaste redskap. Den har jag haft mycket nytta av, i alla dess former och sammanhang. I min värld är ord som surströmming, någonting som gömmer sig bortom galaxernas vintergator.

Min twittersjäl Kapten K. Krall konstaterar krasst. Doku. 24: ( Dessa sorgliga historier?)

Att det värsta jag vet är att när man just skall sätta sig och äta. Så ringer plötsligt mobilen till en person i sammanhanget, så att resten av samlingen snällt får vänta. Tills personen i fråga har pratat klart. I mina ögon sätt ganska nonchalant. Inte speciellt just. Man kan säga att man ringer upp senare? Vad är problemet? Men nej så var inte fallet, med denna sorgliga historia. Alla historier slutar dock inte med katastrof? Ånej. Denna olustiga historia, fick ett gott slut trots allt.

Livet med tuggmotstånd?

Det där om väder och stabilitet, hänger inte alls ihop. Varken hackat tuggat eller malet. Rent bedrövligt minst sagt. Är det här början på en begynnande istid? Eller är det bara lite klimatfel? Som gått åt helvete? Svårt att säga? Min torsdag har varit som ett snälltågs framfart, genom obruten jord och minimala folksamlingar. Kort sagt helt okej. Den enda plumpen i protokollen, var när jag tappade tomatskivorna till fikat. Lite surt, men det styrde jag upp? Låtsades som om det regnade vilket det också gjorde. Både ute och inombords. Sånt är livet på en pinne?

Min twittersjäl Kapten K. Krall konstaterar krass. Doku. 23: (Det nyfikna slog över?)

På 80-talet provade jag en vattensäng. Mest av nyfikenhet. Men va fan, det var som att vara konstant sjösjuk. Eller på fyllan. Det var inget för mig? Tänk bara när det blir hål. Vilken översvämning. Rena rama syndafloden. Jag har nog legat på alla sorters underlag, allt ifrån granrisbädd till aluminium brits. Den ligg skalan har jag checkat av för längesedan. Nu mera ligger man som en kung, förr var det nog lite åt prinsessan på ärtan hållet. Tja man förändras hela tiden, på gott och ont?

När sandkornen blir viktiga?

Min onsdag har innehållit regn från morgon till kväll. En blöt dag på alla sätt och vis. Egentligen undrar man hur många regndroppar det finns? Tja hur mycket sandkorn finns det i öknen? Känn på den ni. Undra för övrigt hur länge det här skitvädret skall pågå? Känns som evigheter? Det kan jag berätta. Redan på lördag väntas en klar förbättring. Det kanske vänder då? Idag blev det pyttipanna vändstekt ägg och rödbetor. Enligt hörsägen blir det nån form av efterrätt? Det kan bli vad som helst mellan salta glassbomber till gud vet vad?

En av många tisdagar?

Denna här tisdagen har fallit mig på läppen. Stundtals mer eller mindre? Dels matmässigt men dessvärre inte vädret. Skit samma tänkte jag? Om vädret kan vi dock inte göra nåt åt? Inte ens be till högre makter. Hallå där uppe? Förvisso kan tron flytta på berg? Om så skulle vara? I dom bästa av världar. Medmänniskorna här på jorden går omkring med sina munskydd. I bästa fall. De ser hemliga och misstänksamma ut. Lite skygga och avvaktande. En del smyger kring husväggarna som kelsjuka katter. Problemet kan vara att det inte finns någon lag. Som säger att alla ska ha munskydd. Vore det så, kanske läget hade sätt annorlundare ut? Vad vet jag?

Min twittersjäl Kapten K. Krall konstaterar krasst. Doku. 22: (När ljuset kom tillbaka!)

Att ljuset har kommit tillbaka, till vår sida av jorden. Solen går upp runt 4 och går ned typ vid 21. Plus minus noll? För närvarande befinner vi oss i ett kronisk lågtryck, där vädret visar upp sin sämsta sida. Nästa vecka lär ett högtryck komma in, med ett för hoppningsvis bättre stabilare väder? Den dagen den glädjen? Mass vaccineringen pågår för fullt i vårt land. Det enda positiva. Ändå är det sjukt mycket spridning just nu i vårt rike. I dagsläget ser man ingen som helst ljusning på sikt? Kanske långsiktigt? Tja man kan väl bara vänta ut det hela.

Ett paradis inom räckhåll.

Mitt emellan himmel och helvete befinner jag mig i. Ett stycke paradis, utav guds nåde. Ibland pendlar jag liksom många andra, mellan båda platserna. Som en skenande jojo. Eftersom jag knappast är unik på något sätt. Inbillar jag mig att många balanserar på den där yttersta plankan. I hopp om att inte ramla ned i den bottenlösa avgrunden. I dessa svåra tider kravlar nog många, efter det där sista halmstrået. I hopp om att finna den? Ibland lyckas man ibland går det käpprätt åt helvete.

Min twittersjäl Kapten K. Krall konstaterar krasst. Doku. 21: (Vädrets makter i skräckfilmsformat!)

Att vädret är som i en dålig skräckfilm. Både blåsigt kallt regnigt, dessutom hotar vädergudarna med snö framåt kvällen. Vilka glädjedödare! Nästa vecka väntas väderleken stabilisera sig. Till ett mera humant klimat. Det ser vi fram emot. Annars har den här tisdagen inombords, varit allt annat än blåsigt. Inga känslostormar att tala om, inga blodvallningar att nämna. Bara en rak autostrada, mellan punkt A till punkt B. Snart vankas det färsk pasta, med baconsås och riven parmesan. Lite blandad sallad med rucola. Det går inte av för hackor minsann.

Min twittersjäl Kapten K. Krall konstaterar krasst. Doku. 20: (Nordpolen kryper allt närmare oss?)

På onsdag gott folk blir det snö i min region. Nää jag bor inte i nordpolen utan i mellansverige. Regioner kryper allt närmare varandra. Om max 100 år kanske vi får istid? Brrr! Tja vem lever då? I ugnen gosar laxen till sig. På spisen puttrar både färskpotatisen och spenaten. Tja mat är en del av livet. Såklart balanserat. Tillhör den gamla stammen som fortfarande kör tallriksmodellen. Så himla klockrent, det funkar för mig. Alla delar har sin givna plats. Ibland kör jag onyttigt, för att jämna ut det hela. Så kan det vara.