Den som inga pengar har?

Kan inte släppa det här med den tekniska skenande utvecklingen som har hänt under just min levnadstid fram tills dagens datum där allt händer och sker i ett rasande tempo, alltifrån frontmatade coola videobandspelare till bångstyriga kassettband som man var tvungen att ha en blyerstpenna för att veva in till häftiga sony walkman. Man brände cd skivor för musik man spelade in tio i topp från radion på kassettband, kände till och med en tjomme som spelade in alla Dallas avsnitt på videoband herregud så det var? 

Man växte upp i allt detta som var dåtidens highech och teknik revolution man visst ju inte om någotannat, man lirade repiga hårdrocks vinyl på festerna och var hur hipp som helst. Idag är dom flesta av förhistoriska prylarna på museum där nutidens ungdomar kollar in dom med stora frågande ögon, och häpnar över hur vi överhuvudtaget kunde leva då? Min tonårsdotter vet inte typ vad en telefonkiosk https://www.gp.se/nyheter/sverige/de-sista-telefonkioskerna-utrotas-1.587867 var för något förens jag berättade det, en orange kisosk som man matade in 25 öringar i för man överhuvudtaget kunde ringa? 

Helt otroligt tycker hon precis som om hon tror att dåtidens människor kom från någon annan planet med glimten i ögat, som sagt på nåt sätt känns det som utvecklingen bara har börjat saker och ting förbättras uppgraderas nya modeller uppstår hela tiden. Till slut är vi helt beroende av dagens teknik för att överhuvudtaget kunna fungera i det här sociala livet. Kan verkligen förstå den äldre generationen som är helt lost i den här tekniken, och sitter fast i den gamla beprövade. Idag finns det inga pengar på banken allt sköts med kort och swish, kontatlösa butiker affärer det mesta kan man handla online. För en gammal kan det vara som att gå i en djungel med en fickkniv och inte veta vad för faror som lurar kring nästa buske?

Kom ihåg att denna dag är den första av många?

Något kallare idag än igår med någon enstaka minusgrad eller så med en sol som försöker tränga fram ur en grötig himmel, i stort sätt en helt okej inledning på denna fredag. Tonårsdottern har precis varit på utvecklingsamtal i skolan med frugan och det gick ju bra hade inte räknat med något annat, hennes målinriktning är häpnadsväckande enligt lärarna hon vet vad hon vill och framförallt vad hon vill bli. 

Kom ihåg själv när jag var i hennes ålder då hade jag inte en susning om vad jag ville bli, uatn fick ge efter för grupptrycket och utbildade mig till nåt som jag inte ville bli? Istället skulle jag mer ha lyssnat till min inre röst som sa att jag skulle utbilda mig till journalist, men nu vart det som det blev och det hela slutade med att jag till sist blev en allround vaktmästare. 

På nåt sätt är det här nuvarande jobbet det bästa som jag någonsin har haft, så mycket frihet så mycket kärlek såklart under ramen av vad som förväntas av mig. Mina drömmar är fortfarande att skriva böcker men jag erkänner att jag både saknar tålamod och kompetens, så därför är mitt skrivande här på den här plattformen en sorts kompensation med det som jag inte blev? 

I min åldersgrupp ville alla bli lokförare https://sv.wikipedia.org/wiki/Lokf%C3%B6rare fotbollsproffs eller nåt likvärdigt i en värld då det varken fanns flashiga mobiler högteknologiska datorer fast med en svartvit tvbild, som till slut gick över till färg en bra bit in på 70-talet med en katastrofal färgskala. Idag har ungdomarna inbillar jag mig bättre förutsättningar mera resurser utifrån deras personliga mål, naturligtvis en hård väg fram tills att deras innersta drömmar besannas.

Med andra ord kan det knappast bli bättre?

Sagt och gjort det blev precis som jag förutspådde då mina tjejer kom hem från hindersmässan, med både lakris och chokladfuge och en annan fudgesort med lakrits/hallon lite rökt fläskfile och ett gäng kryddade frukostkorvar dock utan både väskor lampor och gud vet vad som dom brukar handla. Frugan skall upp en sväng till marknaden även i morgon då med sin åldrande morsa i släptåg då kanske hon har med sin nya fräscha saker eller inte? Enligt dessa tjejer så var det precis som förr i tiden med mycket folk jobbig trängsel många stånd och påflugna försäljare, med andra ord allt vad som det brukar vara så även i år. 

Mina bästa minnen från den klassiska marknaden var när jag i min ungdom köpte stinkbomer https://sv.wikipedia.org/wiki/Stinkbomb bakom disk och kläckte dessa stinkande bomber som luktade som ruttna ägg i slussintaget på gamla Domus på Stortorget, jag tror inte att jag har haft roligare än så varken förr eller senare? Jag skrattar gott åt dessa härliga minnen men dom senaste 35 åren så har man bara gott igenom marknaden upp och ned ett antal gånger bara för traditionens skull bara för att skulle vara så. Förr om åren brukar det alltid vara svinkall det slog aldrig fel när marknaden var, men i år verkar det ha varit bra förhållanden men det kan man kanske skylla klimatförändringarna på?

Det enda utesluter inte det andra?

Ett tydligen helt underbart väder utanför min ytterdörr idag med strålande sol ingen snö ingen drivis med kvittrande fåglar sprallande hundar och allt det andra som förgyller just den här dagen. På nåt sätt känner även jag en sorts bubblande sprudlande inombords glädje och tillfredställelse men även en stor tacksamhet över att inte just min skada blev värre än vad den blev? Frugan har den stora förmånen att få jobba hemifrån när hon kan så nu är hon i stort sätt klart med dagens arbete, så att hon kan återgå till att fortsätta vara skadad ett par veckor till. Problemet med mig är att jag inte har den möjligheten till att jobba hemifrån på grund av att jag inte sitter framför någon dator eller har något annat administrativt jobb. 

Efter när tonårsdotterns har slutat skolan skall hon och frugan gå en sväng på hindersmässan som är Örebros ständiga återkommande marknadsnöje http://www.bergshandteringensvanner.se/historien-om-bergshandteringen-och-hindersmassan/ med anor från minst 1300-talet, där det finns i stort sätt finns allt mellan himmel och jord men tyvärr är varannat stånd lika delar godis plastpåsar och krimskrams. I år ska dom tydligen gå all in med knallarna, efter ett par tama år med pandemin och så vidare. För egen del så är det här första året sedan jag föddes som jag missar det här traditionella etablissemanget. Så jag förväntar mig att tjejerna köper med både marknadsnogaut lakritsremmar langos.

En gång i tiden var även jag ett embryo i myllan?

Man undrar hur människor är funtade som inbillar sig att man tar naturen för givet det ska bara vara så, att man bara kan ta av den utan att lämna tillbaka något? Nu tänker jag såklart inte på bönderna https://www.matkult.se/jordbruket-och-maten/jordbrukets-historia.html för dom ser nog till att använda jorden flera gånger för rätt ändamål, nu tänker jag närmast på dom globala ibland hänsynslösa multinationella företagen som skor sig på jordens knappa naturtillgångar. Rätt som det är kanske bara inom ett århundrade om det vill sig riktigt illa så är det hela slut över finito name it jorden kan inte längre försörja oss hur gör vi då? Naturligtvis så pågår det global forskning om alternativa lösningar en sorts plan B om nu plan A skulle gå åt helvete vilket det också kommer göra inom en tidsrymd. Då gäller det ha den där B planen redo att lösas ut för mänsklighetens skull. 

Tänk om man kunde göra bränsle av havsvatten att hitta andra materiella lösningar till både datorer och mobiler även till sjukvårdens och infrastrukturens trängande teknik nu är vi snart framme till ytterligare en uppgradering av framtidens teknologi. Bara under min ringa levnadstid så har mänskligheten kommit längre fram än någonsin förr på gott och ont såklart. Dagens äldre generation har full sjå med att hinna och lära sig förlika sig med dagens teknik alla är inte raketforskare, när jag en gång blir gammal måste även jag använda den framtida tekniken. Då är säkert nutidens teknik föråldrad och förpassad till muséet.

Just nu skrattar jag bara åt dagsformen?

Man kan såklart dra den elastiska tråden om roligheter https://popularhistoria.se/vardagsliv/visst-skamtades-det-pa-medeltiden hur långt som helst om vad som är roligt, vad det är som får folk till att både skratta gråta och kikna av glädje? Allt det där är högst individuellt till exempel min syn på roligheter är knappast den som min hustru har vilket är naturligt, där min humor oftast är svart en smula bisarr och med en ironisk underton till exempel tycker jag att solsidan inte är speciellt roligt men däremot pang i bygget kan jag skratta mig fördärvat på. 

Oftast är det dagsformen som avgör vad jag skrattar åt om jag är trött eller glad sjuk eller vad jag nu befinner mig i? Sin humormall kan man alltid utveckla uppgradera och anpassa beroende på i vilken fas man befinner sig i, men humor grunden är alltid den samma om vad man tycker om? Just nu kan man definitivt inte skratta åt det politiska världsläget, det enda som man möjligtvis kan skratta åt är när min jycke DINO gör till sig när han får sitt efterlängtade dagliga ben. Det som man definitivt inte kan skratta åt är det nuvarande väderläget som är en salig blandning av ledsna clowner på slaka linor ruttnande förr så glada trädgårdstomtar, den synnerliga olyckliga kombinationen är allt annat än roligt.

Det finns allt hopp i min vardag?

Regn och blåst kommer att fortsätta dominera min väderbild utanför mitt fönster idag det kanske inte är helt optimala förhållanden, men bättre det än kraftigt snöfall drivis och en och annan oförutsedd jordbävning? Men allt det där är såklart relativt sa visst Einstein en gång, eller så gör man sig inte roligare än vad man är? För stunden så finns det inte många rolighetsfaktorer i min vardag men det begär jag inte heller, kanske finns allt det roliga utanför min ytterdörr eller inte? Det tänker jag ta redan på när jag en dag blir återställd, den dagen kommer säkert om någon månad? 

Apropå roligt så är det knappast roligt längre i Sverige där kriminella element rekryterar 14-15 åriga barnsoldater för att göra deras smutsiga jobb, där folkvald politiker tjuvfiskar ål https://www.wwf.se/djur/alar/#artdata som man inte får och ljuger sedan folk rätt upp i synen plus mycket andra saker som mig att tycka att va fan håller världen på med? Ärligt talat så finns dom riktiga clownerna i regeringen där dom livnärs sig på bland annat pajkastningar. Naturligtvis så får man tycka och tänka hur man vill i detta avlånga land inom lagens råmärke, sedan kan man undra hur långt man kan dra ut yttrandefriheten lagliga gummiband innan det går sönder?

Vissa saker upphör aldrig att förvånas?

Vaknar sjukt tidigt denna tisdag har troligtvis bara sovit någon enstaka timma i bästa fall? Det kan såklart bero på många faktorer? I mitt fall så vänder åtminstone jag lätt ut och in på dagarna man ställer inga klockor man låter timmarna passera revy utan respons , den enda tiden som man behöver passa på i dagsläget är när man ska till fysioterapeuten för återbesök när maten serveras typ så? Mitt förut så grymt inrutade liv är nu för tiden ett minne blott, men om någon månad eller mer kan jag vara ute på banan igen? Väl inne i jobbrullarna kommer det säkert kännas som om man aldrig har varit skadad, vissa människor har en genuin förmåga att förtränga saker och ting medvetet eller omedvetet medan andra väljer att älta saker och ting tills fan avlöser dig? 

I mitt fall så kör jag på som vanligt i det tempot som jag är van vid när så blir dags, i ett par år fram tills den hägrande pensionen som kommer det kännas helt okej. Som sagt jag vaknade redan före 4 i morse och gjorde i ordning min frukost och förberedde frugans ringa uppenbarelse, efter detta blir det till att vakna upp tonårsdottern ur sin törnrosasömn vilket är lättare sagt än gjort? Jag som kille behöver i stort sätt endast kamma håret för att känna mig vacker, ni vet ju hur det är med tjejer det krävs makeup en uppgradering av nattens sminklöshet https://kosmetikan.se/makeup-och-dess-historia/ för att göra dagen rättvisa den erfarenheten har åtminstone jag med mina tjejer.

En bekräftelse i 9 av 10 fall?

Tänk ändå vad olika vi människor är men det såklart en del av tjusningen, hur man är hur man tänker fungerar reagerar hanterar och till slut agerar? En del som min kära hustru är smått översocial medans arma harmlösa jag enligt frugans utsago är en eremit en enstöring av rang men det får såklart stå för henne. Det fina med mig är att jag är en social kameleont som kan anpassa mig i det sällskapet som jag hamnar i. Ibland hamnar man rätt ibland inte? Eftersom jag aldrig frotterar mig i kungliga sammanhang så är den sidan totalt okänd terräng för mig, skulle aldrig klara av att sitta vid ett bord med flertalet tallriks format med 10 olika storlekar på gafflar knivar skedar med flera glas av modell stora medel och små https://vett-och-etikett.com/vett-och-etikett.asp?tips=Kungamiddag herregud jag skulle få panikångest. 

Sitter hellre 9 av 10 fall vid ett arbetarklass bord med rikliga portioner husmanskost med ett fullt härligt skummande ölglas med en väl tilltagen smarrig dessert och energiskt kallpratar, om det rådande arbetsklimatet om den krympande ekonomin om miljön som håller på att förvinna i rasande takt. Om Brasiliens försvinnande regnskog om varför ingen normal människa har satt P för Putins och hans kriminella gäng, sånt är betydligt intressantare att diskutera än överklassens ständiga i-lands problematik som är lika dramatiskt som en obetydlig krusning i en krackelerad äggkopp.

Tänk om alla kunde komma på en plan?

Även idag fortsätter vädret att vara precis så där lika fatalt tråkigt som dom andra dagarna har varit, ett väder som inte borde kallas för väder ett väder lika grått harmlöst och urtrist som en urlakad självdöd lake på torra land? Jag vet inte om den liknelsen var 100 procentig korrekt men den är den bästa som jag kan komma på i stundens skrivande allvar. Tonårsdottern den goa pallrade sig iväg för ytterligare en tuff skoldag, det som utmärker hennes styrka är att hon aldrig någonsin låter den satta ribban falla hon låter alltid flaggan vara i topp för hon har en plan med skolgången https://undervisningshistoria.se/folkskolestadgan-175-ar-vad-innebar-den/ fram till gymnasiet. Ser jag tillbaka till min egna skolgång så kanske den inte var helt bedårande, men jag gick ändå ut med viss tvekan sedan kanske man inte blev det man ville bli men det är en helt annan historia. 

Men allt det där landade tillslut så stabilt som det kunde bli, nu har jag endast högst ett par år kvar i mitt arbetsliv om nu dom högre makterna är med mig vill säga? Sånt där vet man ju aldrig om, idag kanske jag lever men i morgon då det vette fåglarna? Tur att man inte vet om sin morgondags alla 100 procent, i bästa fall 3 fjärdedelar av dom den sista delen kan innehålla ett brett spann mellan glada överraskningar sorgsna besked ödets nyck till slumpens oförutsedda råa verklighet. Egentligen så är ingenting bestående allt rör sig i dig och runt dig här och nu i all sin tidsbegränsade evighet. Djupare än så kan jag inte komma idag eller kan promenadfiskarna jazza i månljus?

En stund i närheten av paradiset?

Ganska perfekt lagom med en timmas rullstolspromenad med bästa sonen, även han fick en välbehövlig promenad genom alltifrån stundtals isfria banor till tvättbrädesaktiga isbefläckade underlag. Temperaturen pendlade runt 5-6 minusgrader så dom förhållanden var näst intill perfekta. Sitter man som jag gör fast förankrad i en rullstol måste man hela tiden tänka på vad man stoppar i sig, för en stund sedan proppade jag i mig ett wienerbröd https://kultursmakarna.se/2020/11/22/wienerbrod-ett-misstag-som-blev-en-succe/ gott skit som morfar sa den satt såklart som en smäck. Om en stund skall frugan börja göra iordning falsk pekinganka som görs på tunt skivade kycklingfiléer sedan har man hoisinsås honung sesamolja stavskivad purjolök gurkstavar vi har små runda tacobröd, det är vår traditionella kinesiska nyårstolkning. 

Tack vare min timslånga utevistelse så klarar jag mig hela nästa vecka, troligtvis kommer jag att försöka delta när min äldsta dotter fyller år nästa lördag men det beror helt och hållet på om jag klarar av trappornas utmaning? Klarar jag av det mandomsprovet så klarar jag allt det som inte dödar härdar, så sant som det är sagt. Om ett par timmar är det dags för vårt starka stolta handbollslandslag att ta sig an Portugal, som verkar lätt på pappret men det måste också spelas om det. Går man in i matchen som om det redan var avgjort då förlorar man i regel, det klassiska misstaget har många lag gjort.

Hela tiden en kamp mot klockan?

Utanför ytterdörren är det för närvarande runt 6 minusgrader himlen är snömosig och ogästvänlig det hela andas en ordinär vinterdag. Försöker mentalt förbereda mig inför dagens runda med rullstolen min son kommer om ett par timmar och skall leda runt mig i den andra verkligheten utanför ytterdörren. Innanför ytterdörren vistas jag i min nuvarande ytterst begränsade verklighet som är när och fjärran mot den utanför, kanske kommer jag jubla över min timmes rullstolspromenad eller så gör jag det inte? Hur som helst får jag en stunds frisk luft i lungorna nytt syre ny energi. 

Igår hade vi våra vänner här för att fira in det kinesiska nyåret https://www.tourcompass.se/blog/kinesiskt-nyaar.htm en ständigt återkommande tradition som vi har haft under 13 år, då vi äter asiatisk mat dricker gott och frotterar oss i bästa samkväm. Mitt trasiga knä utvecklas hela tiden mot det positiva hållet vilket är bra, mina lättare träningspass stärker på muskelmassan och gör knät stabilare vilket också är bra. Även idag skall min familj fortsätta fira in det kinesiska nyåret med att äta spenatsoppa med ägghalvor dricka sicilianskt vin och kolla in Sveriges kvartsfinalmatch mot Portugal i handbolls-WM.  

En enkel sak kan vara det svåra?

En sådan relativt enkel sak som att duscha är ju en baggis om man är skadefri, men för mig kräver det både logistik och planering. Idag gick det bra med duschningen tack vare att svullnaden har minskat och min rörelse i benet har förbättrats avsevärt vilket är sjukt positivt. Idag tänker vi fira kinesiskt nyår som egentligen är imorgon men vi firar det idag tillsammans med goda vänner, som tillsammans med oss har gemensamma relationer därifrån så nu går vi in i kaninens år https://horoskop-2023.org/horoskop-kaninen-2023-forutsagelse-fran-en-astrolog/ med buller och bång. För en stund sedan var min privatfrisör hemma hos mig och klippte rent min yviga kalufs vars hårsvall påminde mig om ungdomens hårdrocksfrisyr. 

När jag var hårdrockare på 70-talet hade jag ganska långt hår, så när jag var hos frisören klippte jag bara topparna bara för att det skulle bli längre? Förr växte håret nedåt nu för tiden växer allt på bredden och på höjden. I min ålder får man vara tacksam om nåt överhuvudtaget växer, men man märker med åren att både IQ och kroppens celler har stannat upp och är på väg utför. Kommer så väl ihåg en trappstegsbonad som mormor hade som visade att man stod på toppen vid 50 år, för att sedan succesivt gå nedför trappan till att hamna i källaren alla vägar leder förr eller senare till just källaren som är livets ändhållplats.

En osäker faktor efter mörkrets inbrott?

Klart att man oroar sig över den fortsatta skenande brottsvågen i Stockholm med sprängningar skjutningar och allt det andra som rymmer inom den kriminella ramen https://bra.se/statistik/om-brottsstatistiken.html. Troligtvis är det olika brottsbenägna nätverk som ligger i luven på varandra, kanske är nån sorts maktkamp som pågår om herraväldet? Lagens långa arm är dessvärre inte lika lång som den har varit, brotten blir alltmer sofistikerade som gör polisarbetet svårare under tiden dom grottar ned sig i detta fenomen så fortsätter brotten att öka lavinartat. Till slut blir det ett berg som man inte har resurser att bestiga eller ens beta av? 

Det ska väl inte behöva gå så långt att man inför dom amerikanska vapenlagarna att införskaffa vapen för sin egen säkerhet, just nu verkar vi inte kunna påverka den kriminella uppåtspiralen nämnvärt? Drömlandet Sverige har bara på nåt årtionde förvandlats till att vara en relativ trygg plats till ett av europas farligaste länder att vistas i. Förr var man rädd att vistas ute efter mörkrets inbrott nu för tiden är man livrädd att vistas både i dagsljus och offentliga platser, man undrar i sitt stilla sinne vad som har gått fel vad kan man göra och framför allt vad gör politikerna för att upprätthålla medborgarnas säkerhet mot hänsynslösa kriminella element? 

Världen är till för att skratta eller gråta?

Visste inte om jag skulle skratta eller gråta när jag tittade ut genom fönstret i morse, till slut gjorde jag båda sakerna då jag konstaterade att det hade snöat jäkligt mycket i stort sätt hela natten. Nu vet jag att det finns folk i min omgivning som tycker snö är underbart, sedan finns det även dom som fullständigt avskyr snö ska jag vara ärlig så inkluderas jag i den negativa skalan. I min nuvarande situation är det fullkomligt omöjligt att ens tänka på att gå utanför dörren, om man nu inte fäster en snöplog https://www.historiskt.nu/diverse/visste/arkiv/8_dag_1900_snoplog/snoplog.htm på rullstolen eller gör den fyrhjulsdriven? Gubben snöplogen åker fram och åter längst vägbanorna som en skållad råtta i jakt på vad det nu kan vara, men i snöplogens fall måste det väl ändå vara målet att hålla vägbanorna farbara? 

Som sagt jag kan fortsätta konstatera att utifrån min sängposition att snön den kommer och går, frugan berättade igår att hon hade sätt viden vara på G nånstans under ytan börjar naturen förbereda sig för ytterligare en vår? Hunden DINO han älskar det här med nysnö han borrar ner än ned sitt lurviga huvud och går fram som en pillemarisk bulldozer genom snölandskapet, problemet blir att hans små tassar blir som isiga snöklumpar som gör att hans motorik minimeras. Då är det bara att duscha av hans känslig tassar i ljummet vatten, så blir han sitt gamla jag igen.

Blott en stund av paradisiska vibbar?

Mitt besök hos fysioterapeuten gick som beräknat bra hon skruvade ned mitt skydd ytterligare någon grad vilket såklart är positivt, svullnaden hade minskat rejält men än så länge är det svårt att sia någonting alls? Trodde att jag skulle få flera andra nya punkter till mitt träningsprogram men det fick jag inte, på grund av att jag inte får belasta mitt trasiga knät än på länge. Det positiva idag var att jag fick komma ut och träffa folk en stund så den karamellen kan man leva på återstoden av dagen. Frugan överraskade mig med att köpa några vaniljsemlor https://www.semlor.eu/historian-om-semlorna till mellanmål, dessa ljuvliga underverk satt som en kulinarisk smäck och förgyllde mina smaklökar ytterligare. 

Vissa tror att man tänker på mat hela tiden men så är inte fallet, skulle man göra det skulle man lätt väga över 150 kg och likna en spärrballong då skulle man få bygga ut min rullstol och det vill man ju inte. Hur som helst till kvällen så blir det eventuellt soppa för frugan själv får jag äta gårdagens potatismos och steka upp ett gäng falukorvar därtill, tonårsdottern slår nog till med tortellini som sagt det blir ett hopkok av allt möjligt med det som man har hemma.

Minst en kvart om dagen att reflektera?

För närvarande peppar jag upp mig inför mitt andra återbesök hos fysioterapeuten ett besök som tar på sin höjd en kvart dom ska endast justera gradantalet på min benställning. Naturligtvis kommer dom även uppgradera mitt träningsprogram, för närvarande har jag 4 dagliga träningspunkter och kommer säkerligen få ett par till? Tydligen så är det fortfarande fläckvist halt på vissa platser, så för mig är det inte aktuellt med promenader än på flera månader. Först och främst skall det mesta läka ihop innan man kan gå på röntgen https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/rontgen/ och kolla statusen för att eventuellt undvika operation? 

I dagsläget vet jag inte ett smack om just detta? Annars så flyter dagarna på i sin gilla gång. Det enda jag märker av är att utsikten utanför mitt fönster förändras succesivt i takten som dagarna flyter på, i mitt fall får jag nog vänta tills våren innan man kan gå normalt igen. Som sagt det här situationen som jag befinner mig i är ganska unik, jag har aldrig varit långtidssjukskriven någon gång under hela mitt långa arbetsliv tänk att jag skulle vänta så här länge innan olyckan var framme. Frugans högra handledsskada är ytterligare gipsat ett par veckor till, sedan följer en rehab träning under lång tid just högerhanden är sjukt jobbig att skada sig i när man använder den mest.

Trots allt bara en bricka i spelet?

Sprängningarna fortsätter att sätta myror i skallen på stockholmspolisen den andra smällen på kort tid, tydligen så hänger inte båda attentaten ihop? Sedan kan man kanske undra över attentatet i Kista vars vår cybersäkerhet huserar, helt klart ett dåd riktat mot vår cybersäkerhet? En spekulation så god som någon annan? Kan ge mig fan på att Ryssland har ett finger med i spelet, detta hemska land gör allt vad dom kan för att sabotera vårt rikes säkerhet. Allt mera fortsätter vi invaggas i vår osäkra säkerhet där konspirationsteorierna och fake news är lika många som myrorna i stacken, rätt som det är kanske dom lyckas med sitt onda uppsåt? Nu kanske man inte skall måla fan på dörren för snabbt men onekligen ser läget besvärligt ut både för brottsväsendet och medborgarnas säkerhet. 

Min jycke DINO ligger slappt utsträckt på schäslongen och tittar med stora ögon ut över det myckna snöandet, sen tittar han oroligt på mig och sedan på min hustru säkert undrar han vad det är för vitt helvete som ringlar sig ned? Det skulle jag göra om jag var hund. Dagens lunch var resterna av dom gångna dagars mat, allt i från fläskkotletter https://www.trekronorvin.se/italienska-flaskkotletter/ potatis till grillad kyckling med potatisgratäng. Till kvällsmat har frugan beordrat mig att skala potatisen till moset eftersom jag har friska armar och frugan har en skadad handled, som det är nu får vi nyttja våra respektive friska kroppsdelar i vårt teamworksarbete ett givande och tagande på alla håll och kanter. Från att ha varit snöfritt i morse så vräker snön fullständigt ned för närvarande, trots att meteorologerna lovade oss soligt väder idag så är deras jobb en 50/50 verklighet.

Saker och ting kan bara bli bättre?

Tittar ut från mitt sovrumsfönster igen detta fönster har blivit min viktigaste utsikts källa till den andra verkligheten utanför, periodvis ser jag dasslocksstora snöflingor ringla sig sakta ned ibland slutar det tvärt för att övergå till mera finlemmade flingor. Temperaturen håller sig runt nollstrecket den hala vägbanan fortsätter att vara halkig med ett supertunt snötäcke som täcker det förrädiska underlaget. Det hela verkar vara gjort för att bryta både det ena och det andra, som tur är kan jag varken gå eller göra nåt annat. Det enda som jag kan göra i skrivandes stund är att vänta ut saker och ting, för det krävs ett enormt tålamod och ett stabilt psyke för närvarande önskar jag att mitt tålamod var starkare och mitt psyke mera balanserad. 

Fram tills nu har jag klarat av 2 lättare träningspass https://www.jointacademy.com/se/sv/fakta/behandling/rehabiliterande-traning-for-kna/ som är skräddasytt för min typ av skada det funkar bra och musklerna svarar som dom ska. I min delvis liggande position får man ändå försöka vara kreativ ha ett öppet sinnelag och göra det bästa av den rådande situationen som sagt inga som helst problem så här långt. Samtidigt förstår jag att jag endast har kommit ett litet steg på vägen, som att springa den första biten av ett maratonlopp där man har resten kvar. Tittar ut som hastigast och konstaterar att dom dasslocksstora förökar sig som virila kaniner, dom blir fler och fler till slut täcker dom min fina gröna gräsmatta.

Livet är som olika smaker i en tablettask?

Under parollen att man inte är bättre än man gör sig lever jag vidare med mitt liv för närvarande men allt där där är såklart inte huggit i sten, ibland kan även jag överraska vilket är helt otänkbart enligt min uppnosiga tonårsdotter som oftast tycker att min humor är som innehållet i en tom nötpåse. Eftersom jag älskar svart ironisk humor med en lätt bisarr underton så blir allt det efter, min övriga familj kanske inte är dragen åt samma håll som jag är men det får stå för dom. Min syn på humor är knappast Jönssonligan Göta kanal eller ens Edvard Persson filmerna, utan mer åt den ikoniska supergruppen Monty Pythons håll beundrar Jim Carrey och Jeff Daniels tragikomiska karaktärer i dum dummare filmerna även Rowan Atkinson har en viss omtyckt charm som jag gillar. Har även oerhört svårt att se tjusningen i en vanlig ordinär landskapstavla, så fort tavlan blir icke ordinär med surrealistiska inslag med många färgkombinationer då blir det hela plötsligt intressant. 

Har alltid så länge som jag kan minnas gillat sådan konst sådana filmer, har även en viss förkärlek till noir filmer från 40-50 talet https://www.filmhistoria.se/film-noir.html. Ordet noir är franska för svartvitt som myntades 1946 av den franska kritiken Nino Frank. Den klassiska jantelagen du skall inte tro att du är nåt stämmer inte alls in på mig, därför att jag tror att jag är någon som fyller nån jävla sorts funktion i det sociala ekorrhjulet må det än vara? Hur det än är så kan man omöjligt ha samma smak och tycke i en och samma familj därför att vi är utsprungna ur olika smaker stilar och tycken det är sånt som gör familjerelationer ständigt levande.