Dikt från roten. Di.26: Där någon annanstans.

Det finns en längtan, stilla och svår,

som viskar om vägar vi aldrig förstår. Om platser vi drömmer om, fjärran och fria, om livet som kunde ha varit — kanske vårt eget, kanske ett annat.

Och tiden den flyr, som löv över mark, med minnen som bleknar men lämnar oss stark. De dagar vi levde, de ord som blev sagda, de stunder vi önskar att åter få fånga.

Men nuet står nära, så naket och sant, med all sin skörhet, sin glöd och sin brand. Det kräver vår närvaro, ber oss att se att livet är här — och att inget består för evigt.

Så låt oss väl längta, låt minnena bo, men inte förlora den stund vi fått tro. För kanske finns svaret, hur märkligt det låter, inte där borta — utan här, medan tiden går åter.