En av många små tankar: Imorgon är en annan dag?

"Har en vän som bara för någon vecka sedan var hur normal som helst, men som genom en blixt från klarblå himmel fick en massiv hjärnblödning på minde än ett ögonblick dessutom med en massa metastaser som plötsligt bara fanns där på skärmen. Från den dagen kullkastades helt deras trygga liv till ett kaosliknande inferno, att göra allt för att få ihop dagarna till att dom på något sätt liknar det normala som möjligt. 

Ingen lätt match att få till en tillvaro som man hade innan, nu får dom mot sin vilja helt förlita sig på att medicinerna funkar är rätt inställda och att den usla prognosen blir något positivare. Det jag vill säga är att idag kanske man mår sjukt bra, men imorgon kan i värsta fall ens verklighet se helt annan ut? I stort sätt så lever man för dagen och gör det bästa av den, så länge som man är frisk är det hanterbart. Men när väl olyckan är framme så gäller helt andra förutsättningar att försöka knyta ihop den dagliga säcken till en någotlunda fungerande hållbar tillvaro"