En av många små tankar: När allt tuffar på som vanligt?

"Igår kväll kom min kära familj hem från en shoppingtripp till Ullared, med X antal välfyllda kassar med allt möjligt i. Själv valde jag att vara hemma hos hunden, men jag skickade med en väl tilltagen nota som i det stora hela var avbockad. Dom ser det hela som en trivsam grej tillsammans en utflykt med övernattning till detta gigantiska mecka, på vägen hem passade dom på att åka en sväng ned mot havet för att kolla in allt det där magiska salta. I sommar drar vi själva ned mot havet i ett par veckor vilket är samma olidliga längtan varje år, vi har varit där i stort sätt varje sommar i över 20 år. Vi ser det som vårt andra hem under den långa tiden så har vi såklart skaffat oss vänner, så det är alltid lika roligt att komma ned packa in i prylarna i huset slänga på sig badbrallorna och springa ned till havet och doppas sig. En ständigt återkommande procedur som är lika självklar som ammen i kyrkan.

När man kommer ned till smultronstället så lägger man ifrån sig titlarna och säger du och ni till varandra, man sitter i klumpar och dricker öl och gosar sig i solen. Grillsäsongen har som sagt redan börjat och vi var naturligtvis sjukt tidiga med den saken. I kväll har familjen delegerat mig till att grilla vitlöksmarinerade kycklingdelar, naturligtvis börjar vi med bubbel och snacks som förrätt för att efterhand gå över till vin som sagt man får börja i rätt ände det som krokigt skall bli. Min rehabträning tuffar på i rätt riktning snart har jag bara två halvtidsveckor kvar innan jag kliver in i heltidsjobbet, då kan jag med ett leende på läpparna konstatera att nästa fem månaders knäskada är läkt. Vilket jag såklart tackar och bugar för, enda problemet jag har för närvarande är att gången i trapporna inte är 100 procentig men vem är det egentligen?"