En av många små tankar: Allt har sin tid?

"Nu är man verkligen priviligerad som har x antal semesterveckor framför sig, där man i stort sätt inte har något inbokat? Man tar dagen som den kommer och utifrån den så hittar man på något? Eller så skiter man i det och bara låter den ledlösa semestersjälen passera nirvanas ytterområden utan mankemang. Jag har varit med allt för länge för att inte återigen hamna i den klassiska stressfällan som semesterperioden faktiskt kan vara? Det är då oftast man skall hinna med alla dom där sakerna som man inte hinner med annars? Nu har jag äntligen konstaterat att den här ledigt sköna perioden är en återhämtningsperiod och ingenting annat, innan den 11 månaders långa stressen börjar igen. När man har kommit upp i min ringa ålder, så har man lärt sig att hantera stressen på ett sådant sätt att den gynnar mig. 

Kort sagt man minimerar den negativa stressen, man klyver topparna så att det blir mer hanterbart både för mig och omgivningen. Det kan tyckas ganska enkelt men för mig har det tagit sjukt lång tid att bygga upp just min mall, allt det där är såklart individuellt och högst personlig? Det som passar mig kanske inte alls passar dig? Jag skapar den mall som är skräddarsydd endast för mig, och den följer jag så långt som möjligt. Ibland kan det förstås komma in oförutsägbara saker som man inte alls är beredd på både negativa som positiva som totalt kullkastar vardagen här och nu, som tur är kommer dom ytterst sällan".